Förslag Förbudsområde Vänern skjuts på framtiden

 

Mariestadstidningen 20 januari 2020 – artikel av Johan Eklöf

Citat:
”I januari skulle Havs- och vattenmyndigheten kommit med en remiss gällande ett större fredningsområde i Vänern. Men efter kritik från främst fiskare kommer förslaget att ses över och remissen skjutas på framtiden.

Beståndet av vild Gullspångslax är hotat och laxen är därför förbjuden att fiska. EU har gett direktiv om att insjölaxen måste skyddas. Havs-och vattenmyndigheten har, i samråd med länsstyrelsen, arbetat fram åtgärder för att förbättra statusen för Vänerns bestånd.

– Länsstyrelsen påpekade att fisket i östra delen av sjön påverkar den vilda Gullspångslaxen negativt, säger Sofia Brockmark, utredare på Havs- och vattenmyndigheten.

Meningen var att det nya fredningsområdet skulle sträcka sig från Sjötorp i söder till Baggerud i norr, en sträcka på nästan fem mil. Den skyddade delen skulle omfatta ytterligare 1,5 mil rakt ut från land. Dessutom skulle ett flertal fiskemetoder förbjudas. Däribland trolling, dragrodd och bottensatta nät. Yrkesfiske skulle portas helt.

– Tanken var att förbjuda alla metoder som riskerar att fånga Gullspångslax eller störa dess levnadsmönster.

Kritiska fiskare
Men förslaget väckte irritation och frustration från främst drabbade fiskare. Synpunkter vällde in till Havs- och vattenmyndigheten.

– Fiskarnas uppfattning var att de inte alls tar upp vildlax och att trollingfiskare brukar återutsätta fisken, precis som man ska göra. De var också frågande kring hur deras metoder påverkar laxbeståndet, säger Sofia Brockmark.

I en insändare i MT på julafton gjorde skribenten ”Fundersam fiskare” en lång utläggning om vad som skulle kunna hända om förslaget blivit verklighet. Bland annat stod det att ”allt fiske riskeras att slås ut”.

Har du förståelse för kritiken?
– Absolut. Det tilltänkta fredningsområdet var ju betydligt större än tidigare, vilket innebär att de skulle behövt hitta nya ställen.

Synpunkterna har gjort att förslaget omprövas i skenet av ett helt nytt diskussionsunderlag.

– Vi har fortsatt att samtala med beaktande av den nya information som kommit in. Remissen kommer tas fram utifrån all kunskap vi har om Gullspångslaxen.

Hur kommer det nya förslaget att skilja sig gentemot det gamla?
– Det vill jag inte gå in på innan det är helt klart.

Om allt går enligt plan kommer remissen någon gång under våren.

– Även då finns möjligheter att komma med information och konstruktiv kritik innan ett beslut tas, säger Sofia Brockmark”.

Kolla in länkarna
Förslag på utökat fredningsområde i Vänern (september 2019)
Nytt förbud – kan bli dödsstöten för fisket (oktober 2019)

 

2010-talet i håven – Vänerlaxfisket summeras

Decenniet är avslutat. Hög tid att sammanfatta några fisk- och fiskerelaterade händelser från 2010-talet gällande Vänern, Sveriges mesta insjöfiskevatten. Tio epokgörande, typ ut- eller avvecklingar följer.

1. 2019 sattes det inte ut så mycket som en enda liten Gullspångslax vare sig i Klarälven eller Vänern. En historisk händelse i Vänerns moderna era. Avsaknad av tillräcklig mängd med frisk avelsfisk är den främsta orsaken till uppkommit läge. Få eller inga befruktade romkorn är lika med tomma odlingskar. Noll Gullspångslax! Inledningen av 2020-talet ser fortsatt mörk ut för sjöns juvel, Gullspångslaxen.

2. Ytterligare en historisk händelse som skett under 2010-talet är att Fortums kompensationsutsättningar (175 000 smolt/år) numera baseras övervägande delen av ettårig sättfisk. Förr om åren var det tvåårig sättfisk som gällde i Klarälven och Vänern. Laxfond Vänern håller dock fortfarande fast vid att endast sätta ut tvåårig sättfisk, vilket i deras fall sker på skilda platser runt Vänern.

3. Inför Laxfond Vänerns utsättningar 2019 slog Länsstyrelsen Västra Götaland stopp för fortsatta utsättningar i Baggerud och Laxhall. Laxhall Brommösund, Torsö är sedan många år en erkänt bra utsättningsplats och hundratusentals prickfiskar har under årens lopp satts ut just där.


Även Baggerud i Vänerns nordöstra hörn ströks som utsättningsplats. Närheten till Gullspångsälven är orsaken till stoppen då risken att felvandrare (odlad fisk) simmar upp i Gullspångsälven ska minimeras så långt det bara går. Lägg därtill att Länsstyrelsen och HaV hösten 2019 presenterade ett förslag på ett utökat fredningsområde utanför Gullspångsälven, vilket sätter stopp för allt trollingfiske i en stor del av Värmlandssjön om förslaget genomförs. Beslut i frågan tas under 2020.

4. I mitten av augusti 2019 invigdes en helt nybyggd, toppmodern fiskodling i Gammelkroppa, Filipstad. En odling som enligt uppgift kostade 110 miljoner kronor att bygga. Odlingen är optimerad för att kunna ta fram runt 200 000 ettåriga sättfiskar/år.

Nya Wermlands-tidningen skrev i samband med invigningen. Saxade citat från NWT.se följer;

”Här ska framtidens Klarälvslaxar och öringar födas upp. – Det finns ingen liknande anläggning, säger Marco Blixt, fiskeansvarig hos Fortum. Det har odlats lax och öring i Gammelkroppa i många år. Men den tidigare anläggningen blev omodern och Fortum beslutade att investera i en ny.

– Tidigare var det en väldigt enkel utomhusanläggning. Allting behövde förbättras, säger Marco Blixt. – Vi har utrett många olika alternativ. Vi har tittat på lägen i Forshaga och i Deje, men efter många vändor och förstudier landade vi i att vi stannar kvar i Gammelkroppa.

Nu står en modern inomhusanläggning klar och ska framöver leverera smolt – smålaxar och öringar – som ska sättas ut i Klarälven och Vänern. Verksamheten kallas för kompensationsodling.

På hösten kläms fiskar på rom i Fortums anläggning i Forshaga. Därefter körs den till kläckeriet som finns i odlingen i Gammelkroppa. Efter ett eller två år, när laxarna och öringarna nått stadiet smolt, lämnar de odlingen. – Vi är skyldiga att sätta ut 175 000 smolt årligen. Det villkoret är kopplat driften av våra vattenkraftverk i Klarälven och Gullspångsälven. Om vi inte sätter ut fisken får vi inte köra våra vattenkraftverk, säger Marco Blixt.

Enligt honom är den nya anläggningen Sveriges första klimatanpassade kompensationsodling. Här kan vattnet anpassas och temperaturen sänkas många grader när det behövs. Något som kan vara avgörande.

Under förra årets (2018) varma sommar var dödligheten bland fiskynglen hög. – Förra året var extremt. Då hade vi en yngeldödlighet på 60 procent. Det är inte acceptabelt. Den nya anläggningen har dragit intresse till sig. – Det är många i branschen som har hört av sig och vill komma och titta. Fiskodlingen ägs av Fortum, men den drivs på entreprenad av Gammelkroppa lax AB”.

5. Lax- och öringfisket i Vänern de senaste tio åren har understundom varit makalöst bra. Säsongerna 2018/19 har stuckit ut allra mest med flertal imponerande fångster av välväxta insjölaxar. Exempelvis vid Kinnekulleträffen 2019 fångade årets vinnarlag Team Karlsson & Nordh, Götene ett sexpack Gullspångslaxar med den rekordtunga vikten 46,58 kilo, vilket gav imponerande 7,76 kg/lax i medelvikt.

Det är Kinnekulleträffens tyngsta balja sedan starten 1992. Tidigare rekordbaljor har vägt 39,72 kilo (Team Olsson 2018) och 39,08 kilo (Team Big Catch 1998). Ytterligare ett sexpack av dignitet (46 kg prick) fångades på Dalslandssidan av sjön den 6 januari 2019 av Zoltan & Tobbe. Två av laxarna vägde 10+ kg. Se bild nedan.

Laxen med stort G från 2010-talet bordades den 15 december 2018 i Dalbosjön. Strömstadsbon Lars Lycke tillsammans med svärfar Kjell Olsen är duon bakom fångsten.

Storlaxens exakta vikt noterades på krönt våg hos ICA Kronan, Mellerud till 13 606 gram->  Enligt fångststatistiken är 13,606:an (99 cm lång) tidernas näst tyngsta Gullspångslax som fångats på sportfiskeredskap i Vänern. Vänerrekordet på lax lyder 13,92 kg och är från 17 dec. 2007.

6. Tävlingsarenorna Kinnekulleträffen i Hällekis som startade våren 1992 och Sunnanåträffen Mellerud som såg dagens ljus hösten 1985 är fortfarande i allra högsta grad med i trollingfiske-matchen. Visserligen har arrangörsstaberna skiftat under årens lopp, men grundidén att jobba för ett fortsatt bra laxfiske i Vänern är fast förankrat. Under senare år har arrangörerna av trollingtävlingar (träffar och klubbmästerskap mm) samlat in hundratusentals kronor för inköp av sättfisk.

7. Mars 2015. Till ny VD för Laxfond Vänern utsågs Thomas Johansson från Mellerud. Thomas är naturintresserad med bl.a. uppdrag inom Svenska Jägarförbundet, Västra Götaland Väst. Det har visat sig att Herr Johansson är en träffsäker herre även inom fiskesvängen. Han har föredömligt jobbat och agerat transparant för att stärka laxfisket i Vänern.

”Laxfond Vänern är en stiftelse som bildades 1988 av kommunerna och länsstyrelserna runt sjön. Syftet är bl.a. att skapa ett bra fiske efter lax och öring. Laxfonden finansierar årligen utsättning av smolt på skilda platser i sjön. Verksamheten leds av en styrelse på fem personer samt en vd. För att bereda frågor finns inrättat en fiskeridelegation med företrädare för fiskeintressen, naturvårdsintressen, turism m fl. Årligen hålls ett laxting där aktuella frågor presenteras. VD Laxfond Vänern Thomas Johansson
”.

8. December 2016. Länsstyrelsen Västra Götalands Län. Virussjukdomen infektiös pankreasnekros, IPN, konstaterades i början av december 2016 vid avelsfisket för Vänerns laxbestånd. För att förhindra smittspridning införde Jordbruksverket smittskyddsåtgärder på avelsfiskanläggningen i Forshaga där den smittade fisken återfanns. Smittans källa är oklar. Fisken/arna som uppvisade IPN var honfisk av Gullspångsöring. Inga nya fall av IPN har konstateras.

9. Det fångas varje höst avelsfisk i Klarälven, Forshaga. Lekfisk som sedan kramas på rom och mjölke. Efter att rommen befruktats läggs kornen i kläckbackar och transporteras sedan vidare till karantän i speciella lokaler. Personal från Statens Veterinärmedicinska Anstalt håller koll på att avelsfisk och romkorn i detta läge är fri från sjukdomar.

10. April 2019. Vid invägning och scanning Kinnekulleträffen 2019 noterades tävlingens allra första Pit Taggade fisk, en Klarälvslax.


Klarälvslaxen hade satts ut som ettårig (vikt 28 gram längd 152 mm) den 10 maj 2017 i Klarälven, Forshaga. 23 månader senare (12 april 2019) fångades den på spö utanför Baggerud. Vikt 2 650 gram med längd 62 cm, vilket gör en tillväxt på 114 gram/månad.

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Exklusivt Vätterfiske efter röding och öring med chans på lax

Fiskeguide Johan Abelsson avslutade torsdag den 19 december 2019 års guidesejour i Vättern. Med utgång Karlsborg har på raken 18 heldagar plus två halvdags turer genomförts.

Den trailerdragna guidebåten, en McLay 751, har under december, i ur och skur, gått till sjöss dagligen med förväntansfulla gäster ombord. Johans hemort är till vardags Simrishamn, Skåne men varje vinter, sedan många år, ingår i hans schema en rejäl guidesväng till Vättern. Det finns förmodligen ingen fiskeguide i Sveriges avlånga land som kan trolling bättre än Johan Abelsson, oavsett om det sker i sött eller salt vatten. Han så att säga eliminerar nappen till gästernas stora glädje.

Exklusivt fiske efter röding och öring med chans på lax
Årets Vättergäster kom från Finland, Danmark, Tyskland, England och Sverige, cirka 60 gäster totalt. Merparten av gästerna har nyttjat boenden samt matställen i Karlsborg.

Herr Abelsson med snudd 40 år inom sportfiskebranschen marknadsför Vätterfisket på följande vis: ”Ett exklusivt, unikt fiske efter vild storröding och insjööring med chans på insjölax”.

Maklöst rödingfiske
Rödingfisket i Vättern har under senare år gått spikrakt uppåt, och sammaledes gäller det öringfisket. Utländska gäster uppskattar väldigt mycket att kunna fånga storröding och vildöring. Det äkta vildfisket (fiskar som aldrig sett ett odlingskar) slår i gästernas ögon den odlade laxen. Men å andra sidan är laxfisket inte vad det en gång varit av olika anledningar. Historiskt sett har Vättern rankats som världens bästa sjö efter stor insjölax, så kallade Rambolaxar. Johan Abelsson, en av grundarna till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern (MLiV bildades våren 2003) satt i styrelsen i tio år (2003-2013) med att aktivt backa laxutsättningarna.

Vätterröding dominerar fångsten
Johan Abelsson summerar fångsten efter 18 heldagar plus två halvdagars fiske till något över 200 rödingar och öringar över minimått. Cirka 65 procent var röding. Lägg därtill åtta Gullspångslaxar med en toppfisk cirka åtta kilo. (2018 körde han fast 11 godkända laxar) Bara en! för liten, 30 cm insjölax nappade i år. Det makalöst goda rödingfisket, typ fångstgaranti parat med det säkra öringfisket är fullt tillräckligt för att ge ringar på vattnet, åtminstone utomlands. Exempelvis att redan nu har bokningar till nästa års decemberguidande trillat in. Följdfråga. Är fortsatta utsättningar av laxungar ett måste för att Vättern ska vara ett spännande fiskevatten? Eller är det gott nog med genuin vild röding och öring på kroken? Fritt fram för egna funderingar.

Jullaxen 2019 tyngsta fisk – en Gullspångslax på 8,40 kilo

Jullaxen 2019 med ”nya” för i år hemmahamn Askeviks Camping, Vänern kunde 14 team av 22 startande sammantaget väga in 23 blankfiskar.

Andreas och Johan i Team Rocco, Mariestad tog storslam – lagseger samt – nytt för i år – dessutom titeln laxkung. Duon tog lagsegern via en 4,38-kilos öring plus två (6,34 kg o 8,40 kg) Gullspångslaxar. Gullspångslaxen på 8,40 kg blev tävlingens tyngsta fisk. Fångstmannen Andreas utnämndes därför till Laxkung. Brommö NV och fiske med löjor trädda i gröna skallar var vinnartaktiken

Se artikel rätt storlek på löjan i passande skalle->

Trippelhugg på öring gav silver
Team Willgård snöt silverplatsen via ett trippelhugg på öringar. Prickfiskarnas vikt var 3,20 kg, 3,22 kg och 4,4 kg. Plast- och plåtbeten gav hugg.

På tredjeplats kom Team Rini med tre insjölaxar (2,74 kg, 3,68 kg o 3,75 kg) fångade på löja.
Team Borgs Motor, 2018 års segrare blev i år fyra med fångst av två laxar som tillsammans vägde 8,88 kg.


Trollingfisketävlingen Jullaxen som fr.o.m. förra året (2018) arrangeras av Närkes Trollingklubb fanns 24 båtlag antecknade på startlistan. Tävlingen har bantats till att vara en klubbtävling som kryddats med ett och annat speciellt inbjudna båtlag.

Askevik Vänern – ny hemmahamn 2019
Tävlingen avgjorde lördag 14 december med ut- och målgång Askeviks Camping, Vänern. Startavgift 500 kr/lag. Bästa båtlag premierades med fyra tusen kronor samt pokal. Silverlaget fick 2 000 kr och trean tusen spänn. Tävlingens lax/öring-kung, alltså den som fångade träffens tyngsta blankfisk kammade hem 4 000 kronor. Tävlingsledare, tillika ordförande i Närkes Trollingklubb är Peter 88:an Jansson.


Vänern, sedan Vättern och nu Vänern igen
Jullaxens första upplaga arrangerades 2006 med hemmahamn Baggerud, Vänern. Åtta Jullaxar genomfördes från Baggerud. Åren 2015 t.o.m. 2018 var det Vättern, Granvik som gällde. Minskade återfångster av Gullspångslax i Vättern (2018 36 båtar o tre invägda laxar) har fått klubbledningen i Närkes Trollingklubb att ta steget över till Vänern igen.


VÄNERN
2019 Askevik Vänern Vinnare Team Roccko
2019 Askevik Vänern (nytt för i år) Laxkung Andreas Hagström

VÄTTERN
2018 Granvik Vättern Vinnare Borgs Motor->
2017 Granvik Vättern Vinnare Team Nydalen->
2016 Granvik Vättern Vinnare Borgs Motor->
2015 Granvik Vättern Vinnare Team Nollkoll->

VÄNERN
2014 Baggerud Vänern Vinnare Arto/Eldabutiken
2013 Baggerud Vänern Vinnare No Shit On The Dragon
2012 Baggerud Vänern Vinnare Full frys

2011 Baggerud Vänern Vinnare Pike 2000
2010 inställt
2009 Baggerud Vänern Vinnare King Size

2008 Baggerud Vänern Vinnare Sportfiske Akademin Forshaga
2007 Baggerud Vänern Vinnare Pill & Pull
2006 Baggerud Vänern Vinnare Borgs Motor

Laxcup Vättern 2019, Karlsborg

Laxcup Vättern 7 & 8 december 2019, Karlsborg genomfördes bara en tävlingsdag av två planerade. Lördag 7 december gick helt enligt planerna, men söndag 8 december blåste inne. Av 47 föranmälda båtlag kom 37 team till kaptensmötet lördag morgon. Starten gick kl.08.00 och en handfull av teamen drog över till andra sidan sjön, alltså till Östgötasidan. Rykten hade gjort gällande att sträckan Borghamn, Anudden, Stocklycke till något söder om Hästholmen huserade en och annan bitvillig Gullspångslax.

Karlsborgsbon Magnus ”Mamo” Persson Laxkung 2019
Team Mamo/Tedde sjösatte sina drag utanför Hästholmen för vidare färd söderut. Att de valde just detta område härleds till tips från fiskevänner. Spön riggades och beten häktades fast i linspetsarna. På en av strängarna vickade en Strike Pro 9,5 cm Grön UV vobbler. Dagens första hugg föll när spö nio tacklats. Det blev så att säga Strike omgående. Kapten Magnus ”Mamo” Person greppade spöt och fick gå sig en dust mot yster blankfisk. Det var bra tryck i grejorna ända in i håven hanterad av teamkamrat Tobias ”Tedde” Örlin med den äran. Av fiskens längd och kondition att döma uppskattades dess vikt till styva 7 kilo. Givande fiskefart var 2,2 knop och vattentemp 6,6 grader. Fanns det en lax kan det finnas flera! Grabbarna körde därför vidare i området. Ytterligare ett tjong i strängen blev det innan hemgång. Denna gång var det Tobias tur att spöa upp lax in i rymningssäkert håvgarn. Mr Mamo håvade galant och tävlingslax nr. 2 var ett faktum. Tvåan högg på en liten Alfa sked från Gladsax. Laxarna visade sig väga exakt 4,41 kg (67 cm) och 8,09 kg (80 cm), vilket visade sig räcka till en andra plats i årets upplaga av Laxcup Vättern.

Klirr i trollingkassan

För sin framskjutna silverplats premierades Magnus & Tobias med 8 000 kronor. Som om inte detta vore nog så blev Magnus ”Mamo” Persson dessutom årets laxkung via sin 8,09-kilos Gullspångslax. Färgbutiken Colorama i Tibro (Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik) hade inför Laxcup Vättern utlovat att årets Laxkung skulle få en krona grammet för tyngsta firren, vilket plussade på Magnus konto med 8 090 kronor. Team Mamo/Tedde kammade således hem sammantaget 16 090 kronor för sin fångst av 12,5 kilo lax, vilket omräknat blir 1 287 kr/kg.
Se komplett lista på alla Laxkungar 1991-2019->

Team Bertan/Lowrance årets vinnare

Team Bertan/Lowrance från Tibro hade likt Mamo & Co ställt lördagsfärden till andra sidan sjön. Bertangubbarna blötlade dock sina beten klippnära Omberg vid Stocklycke. Lag Bertan med tilläggsnamnet Lowrance (de har ett samarbete nämnda elektronikföretag) består av Pappa Bernt-Ove Sandsjö med sönerna Gustav och Erik samt Tomas Borg. Nämnda kvartett är sedan tidigt 2000-tal ett rutinerat, väloljat trollingteam med ett flertal tävlingsframgångar i både sött och salt vatten.


Guld till Tibro, igen!
Senast Bertan & Co toppade Laxcup Vättern var 2016 då de knep segern via sex laxar som sammantaget vägde 29,1 kilo. Två år dessförinnan, alltså Laxcup Vättern 2014, blev Tomas ”Team Bertan” Borg Laxkung med en 7,53 kilos Gullspångare. I år var lagets mål att ånyo ta hem totalsegern. De lyckades, häftigt. Laxarna som gav laget segern vägde 2,95 kg (66 cm), 3,44 kg (67 cm) samt en 70-centimers med vikt 4,44 kilo. Bilden nedan visar fyra beten – vobblern till vänster är en green/perch 8 cm Conrad – har utgått ur sortimentet tidigt 2000-tal och är extremt eftertraktad av initierade Vättertrollare. Övriga beten är Alfa sked, Gladsax och Toby 15 gr. Fångstplats var utanför Västra Väggar, Omberg. som lockade till hugg, tre laxar hamnade i baljan och den fjärde slapp loss. Sammantagen vikt på silverglänsande fiskar som förvandlades till guld noterades till 10,83 kilo (Mamos två laxar vägde 12,5 kg) som poängmässigt (inte viktmässigt) gav segern med ynka 3,5 poäng till godo. Wild Water Fishing AB, Åkersberga sponsrade tävlingen med 10 000 kronor till guldgossarna.

Det lax för lag Sjönäs
På tredje plats i Laxcup Vättern 2019 kom Team Sjönäs från Mölltorp. Nämnda lag åkte inte över till andra sidan sjön. Nej, de satsade på närliggande hemmavatten utanför Karlsborg. Skedar fiskade över bottendjup 10-20 meter resulterade i två (3,54 kg och 5,86 kg) granna Gullspångslaxar. Så sent som Laxcup Vättern 2018 knep laget fjärde plats. Årets hedrande bronsplats gav förutom prylar att kånka hem även 6 000 kronor på kontot. Totalt delades det ut 39 090 kronor i prispengar till de sju lagen som vägde in fisk. Totalt 11 laxar på vågen som tillsammans vägde 51,91 kilo, vilket i prispengar blir 768 kr/kilot.

Ynka sju båtlag av 37 startande vägde in lax

Sammanfattningsvis kan konstateras att årets upplaga av Laxcup Vättern rent fångstmässigt lax per deltagande lag (0,30 lax/båt/dag) är ett katastrofalt dåligt fångstresultat, måhända det sämsta någonsin, åtminstone enligt mina taffliga beräkningar. Undertecknad (Björn Blomqvist) har närvarat vid alla 25 st. genomförda Laxcup Vättern sedan starten 1991 och dokumenterat, typ fotat lax, resultatlistor, gjort intervjuer med trollare och arrangörer mm. Har således på nära håll följt tävlingens uppgång och fall. ¤

Trenden har varit tydlig senaste åren med allt färre firrar på vågen i förhållande till ansträngning. Trollingfiskarna är dock ett segt släkte och ger sig inte i första taget, men hur länge till orkar de köra bom? Notera att dagens trollare är mycket skickligare att leta rätt på samt fånga fisk än förr. Till sin hjälp har dagens trollare tillgång till förfinade redskap, sjödugligare snabba båtar, toppmodern elektronik samt i realtid ta del av blixtsnabba rapporter på nätet var fisket är bra osv.


¤ Laxcup Vättern mest fångstgivande tävling genomfördes 2002. Hela 159 laxar med medelvikt 5,24 vägdes in. Fyra av de 159 laxarna passerade 10-kilosstrecket. Tyngsta laxen vägde 12,02 kilo. Dessutom vid träningsfiske ett par dagar innan 2002 års batalj klippte ett tyskt team till med en på 12 kilo prick och ett finsk lag med en 12,35-kilos blanking

Var är laxarna?
Om det skulle finnas gott om vuxen lax i Vättern vore fångsttalen högre än dagsaktuella 0,30 st/båt/dag, var så säkra. En gnista hopp tändes söndagen den 1 december 2019 då sjön tullades på en trollad 12,3-kilos Gullspångslax fångad utanför Axstål. Ett storfiskehopp inför årets Laxcup Vättern, vad bra. Betänk att så sent som i närtid 2017 och 2018 har det satts ut snudd 40 000 små Gullspångslaxar i Starbäcks hamn som ligger i sydvästra delen av Vättern. Laxar som i dagsläget gott och väl borde vara inne i fisket och generera tusentals med ryck i spöna, men icke.

Länsstyrelsen i Jönköping har svaret!
Vad beror de allt sämre återfångsterna på? Svaret på frågan ges i Länsstyrelsens artikel – Varför utsättningar av lax i Vättern? av Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping.

Citat: ”Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Önskar med eftertryck påpeka att ovanstående klarspråk är författat av Fiskerikonsulent Daniel Rydberg i Jönköping. En myndighetsperson som med största sannolikhet vet vad han skriver samt som ”lök på laxen” publicerat rönen till allmänhetens skärskådande ögon.

Laxcup Vättern vid vägs ände?
Avslutningsvis; blir det någon framtida Laxcup Vättern, Karlsborg? Inför årets upplaga av Laxcup Vättern var arrangörsstaben på helspänn om det över huvud taget skulle komma några deltagare med tanke på de usla fångstrapporterna senaste året gällande lax. Lojaliteten bland trollare att stötta Laxcup Vättern var dock påtaglig då hela 47 båtlag betalade i förskott in sina anmälningsavgifter. Att ställa upp en eller flera gånger utan att stolt få kånka fram lax till vågen är i längden ohållbart. Där är vi nu. Är Laxcup Vättern Karlsborg vid vägs ände? Fritt fram för egna funderingar.