Team Tess, Sthlm fångade 12,3-kilos Gullspångslax i Vättern

Att betvinga en välväxt Gullspångslax på spö är något som de allra flesta insjötrollare drömmer om. Senast i raden att ha fångat en drömfisk är Joakim ”Team Tess” Nilsson, Sthlm.

Tillsammans med fiskekamrat Urban Lindberg utgick de den 1 december 2019 från Granviks hamn, Vättern. Inledningsvis fiskade de klippnära. Ingen lax behagade dock nappa, trots att de såg ett och annat misstänkt laxvak i deras närhet. Färden gick vidare ut mot vida vidder utanför Axstål. Vattentempen noterades till 7,5 grader och de tio betena bakom båten släpades fram i 2,2 knops fart.

På en av linorna satt en ytligt fiskad Strike pro 9,5 cm i färg 905G fastknuten. Plötsligt, vid 12.00-hugget löste spöt med den på cirka 30 m linlängd bakom styrbord pulka framdragna Strike pro-vobblern. Hugget var ganska sävligt och tydde inte på att det var en storlax som nappat. Joakim greppade spöt och vips tömdes rullen på cirka 20 m lina i ett första utras. Av tyngden i spöt att döma bör fisken i djupet vara hyggligt stöddig, resonerade grabbarna.

Radarparet Joakim och Urban är sedan många år ”fenor” på att ha betvingat åtskilliga östersjölaxar av grov kaliber. Men aldrig tidigare hade de känt tyngden av en fet Gullspångare som nu. Rutinerat drillades fisken in mot båten. Det var lättare sagt än gjort då fisken gång efter annan sökte komma loss från stingande trekrok. Redan vid första försöket nätade Urban fisken. Den är stooor utropade herrarna unisont när de skådade den i närbild. Gullspångslax 12,3 kilo vägd på landbacken och måttad till 99 cm prick. Att vara laxfiskare är en sak, men att vara storlaxfångare är en helt annan grej. Grattis till fångsten.

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?

Laxutsättning – Varför utsättningar av lax i Vättern?
Så lyder rubriken på en artikel som hösten 2019 publicerades på Länsstyrelsens hemsida vattern.org–> Daniel Rydberg, Fiskerikonsulent i Jönköping har författat/sammanställt artikeln och ger en historisk tillbakablick samt förklarar dagsaktuellt läge. Det har uppenbarligen hänt en hel del sedan de regelbundna utsättningarna av smålaxar i Vättern drog igång för i runda slängar 60 år sedan.

Nya tag togs 2015
En viktig händelse i modern tid är att sedan 2015 har ansvarsfördelningen mellan intressenter, organisationer och myndigheter tydliggjorts, vilket bör räta ut eventuella frågetecken bland fiskare i gemen samt hos fisk- och naturintresserade i allmänhet. Även orsaken att återfångsterna av lax i dagsläget inte återspeglar utsättningstalen förklaras också. Visserligen inte en vetenskaplig förklaring, men väl en sannolik sådan.

Citat;
Länsstyrelsen ger tillstånd, beviljar medel samt deltar i kontrollerna av fisken.
Sportfiskarna är huvudman och ansvarar för det praktiska genomförandet av utsättningarna samt genomför delar av kontrollerna.
Mer lax i Vättern arbetar för att genom insamling och fördelning av medel ge förutsättningar för utsättning av så mycket lax som möjligt i Vättern.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bidrar med biologiska råd bland annat gällande huruvida laxens närvaro påverkar Vätterns värdefulla ekosystem.
Fiskodlarna ansvarar för att leverera utsättningsfisk av god kvalitet.


Varför Sportfiskarna och inte Länsstyrelsen?
Citat;

”Länsstyrelserna var i många år huvudman för utsättningarna men ansvarsfördelningen ändrades 2015 då Sportfiskarna tog över ansvaret för utsättningarna. Bakgrunden var att länsstyrelserna ville renodla sin roll som myndighet samtidigt som Sportfiskarna såg arbetet som ett sätt att stärka sitt arbete med att gynna sportfisket i Vättern”.

– Sportfiskarna har således sedan 2015 till dags dato skött sin uppgift som huvudman helt enligt ansvarsfördelningen och fixat sättfisk till Vättern. Sportfiskarna med Peter Belin i spetsen (2015-2019) har således jobbat hårt och resultatet av deras slit och släp kan utläsas i antal sättfiskar som sjösatts. Åren 2015-2018 sattes det ut 76 958 Gullspångslaxar och 18 900 Klarälvslaxar 2019–>, vilket sammantaget blir 95 858 sättfiskar. Det gör ett snitt på 19 171 sättfiskar/år. Som mest är det tillåtet att sätta ut 20 000 sättfiskar (insjölax) årligen.

Länsstyrelsen har även de fullgjort sin uppgift genom att ha gett tillstånd till utsättningarna samt beviljat medel mm. MLiV har via insamlade medel i skepnad av hundratusentals kronor bidragit till att spä på smoltkassan. Att SLU gjort sitt i sammanhanget kan förutsättas.

Vad Fiskodlarna anbelangar har de bevisligen levererat sättfisk, vilket kan avläsas i antalet sättfiskar som spolats ut i sjön sedan 2015. Starbäcks hamn som är belägen i Vätterns sydvästra del är platsen där alla de 95 858 sättfiskarna sjösatts. Följdfråga. Vilken plats är Vätterns bästa utsättningsplats? Daniel Rydberg skriver följande.

Citat;

”Återfångsten är dels ett mått på överlevnad och dels ett mått på tillväxt. Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.


– Laxutsättningar är en färskvara och största delen som är ”inne” i fisket i nuläget (läs december 2019) härrör från 2017 och framförallt 2018 års utsättningar. Senast snabbväxande Gullspångslax (tvåårig fisk) sattes ut i Starbäck skedde våren 2018 och levererades av EM-lax (15 400 st.) och Källefall Fiskodling (4 600 st.)

 Maxad utsättning av Gullspångslax så sent som 2018–> och ändå är återfångsterna sparsmakade! Trollare och kustfiskare undrar, typ vad de allt sämre återfångsterna beror på, egentligen. Kan en av orsakerna till de sviktande återfångsterna vara valet av utsättningsplats? Länsstyrelsens svar på frågan är glasklar. Citat; Riktigt låg återfångst beror med all sannolikhet inte på utsättningsplats utan på utsättningsmaterialets kvalitet”.

Sänka minimåttet alt. minska utsättningsmängden lax

Följdfråga. Hur kommer Länsstyrelsen att agera om mot förmodan återfångsterna helt plötsligt blir påtagligt goda med många, stora laxar som fångstresultat? Länsstyrelsens svar lyder.

Citat;
”Konkurrensen om bytesfisk eller andra effekter kan på sikt medföra problem. Om man i framtiden bedömer att risken för påverkan på Vättern blir för stor är sänkning av minimimåttet på lax en åtgärd som kommer att prioriteras. Ett sänkt minimimått skulle minska laxens påverkan på Vätterns ekosystem. En ytterligare åtgärd är att minska utsättningsmängden av lax. Till exempel skulle en ökad överlevnad av utsatta laxsmolt som gör att fler klarar sig förstärka risken för konkurrenseffekter”.

Laxcup Vättern 1991 – 2019 Laxkungar

Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax.

En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Hack i tävlingsprotokollen finns 2005 och 2006 då arrangör saknades. Åren 2010 och 2011 var det vädret med hård vind och is som omöjliggjorde sjösäkert tävlande. I dagsläget (2012-2019) är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening som arrangerar Laxcup Vättern med backning av externa krafter.

Under de 25 år som tävlingen genomförts har totalt 2226 team (snitt 89,04 team/år) funnits antecknade på startlistorna. Omräknat i personer med ett beräknat genomsnitt på 2,5 deltagare/båt blir något över 5 500 hugade trollare.

Att som team vinna Laxcup Vättern ger respekt, men att bli tävlingens Laxkung smäller dock högre. Betänk att det är endast 25 personer av dryga 5000 som fiskat kungligt. Under de år (1991-2004) som Laxcup Vättern arrangerades av Peter Prag förärades ”Laxkungen” ett vandringspris i skepnad av en lax i brons på en platta av trä med en gravering med fångstmannens namn och vinnarlaxens vikt. En tung pjäs som Laxkungen under prisutdelningen brukade höja upp på sträckta armar inför applåderande publik. Att få sitt namn ingraverat som Laxkung i Laxcup Vättern, häftigt. Var vandringspriset finns idag är obekant. Undertecknad har på nära håll följt alla Laxcup Vättern sedan starten 1991 samt dokumenterat tävlingsresultat och alla 25 Laxkungarna.

Laxcup Vättern 2019 (47 anmälda båtlag) 8,09 kilo – Laxkung Magnus Persson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2018 (81 anmälda båtlag) 7,38 kilo – Laxkung Joakim Sahlberg, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

 

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo med topp 12,02 kilo, vilket är den tyngsta tävlingslaxen – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene
Ps. Lars innehar rekordet på spöfångad öring i Vättern->

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo = 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Laxlös Vänerutsättning 2019 – endast Gullspångsöring gäller!

All sättfisk som sattes ut i Vänern 2019 baseras fullt ut av Gullspångsöring. Således är 2019 ett historiskt år, åtminstone i sättfisksammanhang gällande Vänern. Det finns helt enkelt inga smolt av Gullspångslax att tillgå. Av olika anledningar har avelsfisket på Gullspångslax fallerat de senaste åren. Om odlad Gullspångslax ska ”räddas” i närtid beror på antalet avelsfiskar (fettfenan- och höger bukfena klippt) som återvänder till Klarälven och in i fiskfällan i Forshaga i höst. GL-fiskar som under senhösten (vanligtvis i november) kramas på rom och mjölke. Notera att ingen ”back up”, typ godkänd odlingslinje av Gullspångslax finns i reserv på land. Även om beslut tas 2019 att det med omedelbar verkan ska satsas på ”moderfisk” på landbacken kommer det från nu att ta 5-7 år att få fram utsättningsklara laxsmolt.

Årets utsättningstal av Gullspångsöring är följande; 54 550 tvåårig Gullspångsöring från Sävenfors Fiskodling, 14 000 tvåårig Gullspångsöring från EM-lax Fengersfors samt ca. 20 000 ettårig Gullspångsöring från Fortums odling som drivs av Gammelkroppa lax AB.

De tvååriga (68 550 st.) Gullspångsöringarna (ca 100 gr st.) har via Laxfond Vänern  försorg hamnat i innanhavet. Se kartbild nedan där platserna som utsättningarna skett. Laxfond Vänern med backning från Fiskeklubbar, Trollingtävlingar m.fl. har som mål att nå utsättningstal 90 000 tvååriga sättfiskar/år.

2 maj 12 000 tvåårig Gullspångsöring Kinneviken (Sävenfors Fiskodling)
4 maj 10 550 tvåårig Gullspångsöring Sunnanå (Sävenfors Fiskodling)
14 maj 2 000 tvåårig Gullspångsöring Upperud (Sävenfors Fiskodling)
15 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Örnäs (Sävenfors Fiskodling)
16 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Hjortens Udde (Sävenfors Fiskodling)
20 maj 10 000 tvåårig Gullspångsöring Kinneviken (Sävenfors Fiskodling)
31 maj  14 000 tvåårig Gullspångsöring Gaperhult (EM-lax Fengersfors Fiskodling)

De ca. 20 000 st. ettåriga småöringarna (ca 25 gr st.) som sattes ut i Grums, Vänern den 13 maj har finansierats av Fortum. Utsättningen ingår/räknas in i kraftbolagets årliga kompensationsutsättningar där merparten av fisken spolas ut i Klarälven, men ibland en del också i Vänern. Ett årligt genomsnittstal på 175 000 sättfiskar av stammarna GL, GÖ, KL, KÖ gäller. Vissa år sätter Fortum ut fler fiskar än så, andra år färre. De år som utsättningsantalet understiger 175 000 balanseras upp till godkänd nivå med fisk från de goda sk. överskottsåren.

Åren 2015-2018 har det totalt satts ut 432 582 Gullspångslaxar i Vänern & Klarälven fördelat på 224 570 ettåriga och 212 727 tvååriga.
318 686 (74% av 432 582 st.) med fettfenan & höger bukfena klippt och övriga 113 896 (26%) med bara fettfenan klippt.

Gullspångslax totalt 2018 = 87 361 fördelat på 53 180 tvååriga och 34 181 ettåriga. (42 000 endast klippt fettfena och 45 361 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2017 = 174 138 fördelat på 68 758 tvååriga och 105 380 ettåriga. (34 300 endast klippt fettfena och 139 838 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2016 = 85 975 fördelat på 40 630 tvååriga och 45 345 ettåriga. (22 696 endast klippt fettfena och 63 279 klippt fettfena & höger bukfena)

Gullspångslax totalt 2015 = 85 108 fördelat på 45 444 tvååriga och 39 664 ettåriga. (14 900 endast klippt fettfena och 70 208 klippt fettfena & höger bukfena)

Källor; Fortum Sverige AB, Fiskodlingarna Sävenfors, EM Lax och Gammelkroppa Lax AB samt Länsstyrelserna Västra Götaland, Värmland och Laxfond Vänern m.fl.

Vågmästare Jan Anoschkin fångade på grammet 11,55-kilos Gullspångslax

Jan Anoschkin är för den breda trollingskaran sedan många år ett bekant ansikte i samband med invägning av fångster i Kinnekulleträffen, Vänern och Laxcup Vättern.

Jan är förutom en pålitlig vågmästare dessutom sedan 1986 en inbiten trollingfiskare med Vänern som hemmavatten. Åtskilliga prickfiskar har han landat under årens lopp, men aldrig en Gullspångslax med vikt över tio kilo, förrän idag den 18 april 2019.

I arla morgonrodnad lämnade Jan Hönsäter hamn i Hällekis för fem sjömil vidare färd ut till Storebanken, dagens fiskeplats.

Ytspön tacklades och sjösattes. På en av linorna som viktats med 80 gram bly roterade en nors med Anschovy betesskalle.

Vid 06.30-hugget signalerade nämnda anrättning napp. Nu blev åka av… Tunggung i spöt indikerade att en storfisk öppnat gapet. Jan var ensam ombord. Att styra båten samtidigt som betvinga yster fisk i linändan  kräver sin man, typ den gamle och innanhavet. Efter cirka 30 minuters spännande kamp kunde en 96 cm lång Gullspångslax (höger bukfena klippt) håvas. Efter avslutad fiskedag var det så dags för exakt vägning av fångsten. Vikt 11,55 kilo visade vågens digitala siffror. Nytt pb på G-lax, jippie…