BJ:s tackel – skonsamt mot småfisk och kroksäkert till de stora laxarna

Det var i slutet av 1990-talet som släpfiske med tacklade betesfiskar började få laxfiskefäste i Vättern och Vänern. Upprinnelsen till att metoden spreds bland svenska V-sjö-trollare härleds till några finska team som semesterfiskade med utgång Granvik, Vättern. Hemmafiskarna var inte nödbedda att ta till sig av den ”nya” fiskemetoden, speciellt inte efter att ha kollat in de blåvita grabbarnas välfyllda laxbaljor. Granna blankfiskar som alla hade gått bet på död betesfisk. Vi som var med på den tiden kommer ihåg hur det kvällstid i Granviks hamn ömsom på finska, svenska och knackig engelska beskrevs hur ett bra kroktackel skulle knytas, vilka skallar som var bäst osv. Resten är som det så vackert heter, historia. Och i dagsläget finns det förmodligen inte en enda svensk trollare som inte hört talas om hur släpfiske med död betesfisk går till. På den tiden och även i dagsläget är ett tvåkrokstackel, knuten på en 4:a och en 6:a trekrok ett standardtackel till Vänerfisket. I Vättern är flerkrokstackel sedan några år förbjudet och där gäller numera en krok, oavsett vilket bete som används. Tipset som följer gäller således ej i Vättern.

Ett tvåkrokstackel (exempelvis en 4:a och en 6:a trekrok) fäster över lag ruggigt bra, vilket är eftersträvandsvärt om blankfisken är en godkänd sådan och får behållas. Däremot om laxen eller öringen inte uppnått minimåttet 60 cm och/eller har intakt fettfena och skyndsamt måste släppas åter är de bergfasta krokningsegenskaperna inte lika eftersträvansvärda. Vet av egen erfarenhet att tackel knutet med dubbla trekrokar sargar fisk där det ibland händer att den bakre kroken fastnar i något av fiskens ögon. Man behöver inte vara något större snille för att förstå att en illa krokad fisk har minimal chans att överleva efter återutsättning. För att miniminera krokskador och lidande bör man därför använda ”humanare” krokuppsättningar för att så att säga spara fisk.

Det finns ett kroktackel som någorlunda uppfyller önskade ”humana” egenskaper, nämligen BJ-tacklet. Karlsborgsbon Björn Jansson är dess upphovsman. Vid en första anblick ser kombinationen trekrok/enkelkrok inte mycket ut för trollingfiskevärlden, vilket upphovsmannen fått höra åtskilliga gånger under årens lopp. Till och med hans fiskekompisar i Team Noll Koll var inledningsvis ytterst skeptiska och vägrade därför helt frankt att över huvud taget befatta sig med Janssons krokar. Men i dagsläget är tonläget ett helt annat då de noterat fördelarna med tacklet. Det har nu gått så långt att till och med några av Sveriges mest kända fiskeguider kör med BJ-tacklet.

Det är cirka tiotalet år sedan som herr Jansson knåpade samman ett BJ-tackel för första gången. Inledningsvis knöts det upp på nylonlina, men provfisken visade att nylonet inte var styvt nog för att hindra att enkelkroken snurrade fast i betesfisken. Det fick bli vajer istället, vilket gav önskad styrsel åt enkelkroken. Efter att ha testat skilda fabrikat och storlekar av krokar föll det slutliga valet på VMC trekrok 8540 BN stl.4 och enkelkrok Owner 5111 stl.2/0 Cutting point. Varför det? Jo, nämnda VMC-krok har bra skärpa, tunt gods och ett krokgap som passar till löjor med längder 10-14 cm (det fiskas mestadels med löjor i Vänern) utan att spetsen sticker ut på andra sidan av betesfisken. Enkelkroken stl.2/0 och vässad som Cutting Point gör anrättningen fulländad och ger ett grymt bett i fiskens mun. Finessen med att ha en enkelkrok i ”aktern” på tacklet är att de små laxarna under 60 cm fastnar endast på enkelkroken, och kan enkelt krokas loss i vattnet med hjälp av exempelvis en näbbtång. Bevis finns att fisk som luftas, om än under en kort stund, utsätts för en fysiologisk stress. Dock förekommer det att sportfiskare utsätter sin fångst för onödig luftexponering, speciellt i samband med fotografering, mätning och vägning. Returfiskar ska enligt reglerna genast släppas åter och okynnesdaltande med fisken är därför förkastligt.

Fördelarna med BJ-tacklet är förutom dess förhållandevis skonsamma krokningsegenskaper, speciellt av småfisk, är att det är extremt hållbart samt att det är ytterst sällan som en krokad större fisk slipper loss samt att tyngden i tacklet bromsar rotationen på löjan något och ger en jämn gång åt anrättningen. Att enkelkroken med sin sylvassa spets dessutom sticker ut och går fri från betesfisken gör att fisk om den så bara nosar på betet åker dit. Mera på BJ-tacklets pluskonto är att det är enkelt att skifta betesskallar lätt som en plätt. Det är bara att knipsa linan vid kroköglan, och på med en ny skalle och därefter slå en betesknut. Kan det vara lättare än så?

Bild  1.
En ca 10 cm lång vajer slås runt enkelkrokens skaft underifrån och trä därefter båda ändarna genom kroköglan. Passa därefter in trekroken i förhållande till enkelkrokens öga samtidigt som en av vajerändarna träs genom trekrokens öga. Gör ett litet veck på vajern för att lätt låsa trekroken i sitt läge.

Bild 2.
Låt båda vajerändarna mötas i vajerlåset. Sträck och justera för att sedan med en kraftig tång under hårt tryck nypa samman vajerlåset. Kapa utstickande vajerstumpar med en avbitare.

Bild 3.
Är momenten rätt utförda kommer trekroken så som bilden visar att med några tiondels millimetrar till godo slinka in på sin plats framför enkelkroken. Tacklet färdigställs genom att en ca 10 mm bit av krympslang träs och värms fast över trekrok/vajerlås.

Fångstsiffrorna pekar uppåt för Vänertrollingen

Micke Johansson SLU Örebro rapporterar följande glädjande sk. Vänertrollingsiffror

”Mycket kort ser det ut så här för 2013. Om jag inte räknat helt galet är det ett av de bättre åren vi sett för trollingen i Vänern. Förhoppningsvis kan vi lite längre fram när data från yrkesfiskets fångster och Tomas Axenrots ekoräkningar sammanställts göra något mer utförligt kring helheten”.

”Årets fiske är det bästa sedan resultatet för tävlingarna började redovisas sammantaget år 2000. Fångsten blir i klass med toppåren i slutet av 1990-talet. Fler fångade fiskar och lägre medelvikt visar på bättre överlevnad hos både lax och öring. Omräknat i årsfångst innebär det att det 2013 fångades ca 45 ton lax och öring i Vänerns trollingfiske.  1999 fångades ca 46 ton och 1998 fångades ca 52 ton i trollingfisket.

Tittar vi på ansträngningen (fångst per båt och dag) ligger fångsten för 2013 på 1,36 fiskar. År 1999 fångades i snitt 1,28 fiskar per båt och dag och 1998 (året alla minns och refererar till) fångades 1,42 fiskar per dag. Om uttaget av lax och öring (inom fritids- och yrkesfisket) behålls på dagens nivå samtidigt som utsättningsvolym och kvalité på fisken bevaras över tid ser det riktigt bra ut för framtiden. Tidigare beräkningar indikerar att utsättningen av frisk smolt inte bör överstiga ca 250 000 st/år. För stort antal smolt innebär ökad konkurrens om födan och därmed lägre medelvikt på lax och öring över minimimåttet 60 cm”

 

Vänerguidens liv äro lätt då laxhuggen duggar tätt…



”Vi summerar ännu en kanondag med Beyeler Brothers från Schweiz! De har nu fått 12 godkända Vänerlaxar och öringar på en och halv dags fiske – Fiskeguide Tommy Nerstrand

”Oj, vilket kul fiske Tony, Henrik och Mats från Lantmännen Aspen AB fick uppleva då dom för första gången provade trollingfiske på Vänern. Laxar och öringar varav flera fina fiskar med hem. Ja, vilken rolig fiskedag – Fiskeguide Petter Larsson”

Fiskeguidens liv äro lätt då huggen duggar tätt, vilket ovan nämnda Vänerguiders färska huggsexor är ett bevis på. Dalslänningen Nerstrand och Värmlänningen Larsson har mångårig erfarenhet av Vänertrolling och har under resan gång blivit både skickligare som fiskare samt blivit än mer kundorienterade. Kunderna ska förutom få fajta fisk även maximalt trivas ombord. För att öka trivselfaktorn införskaffade PL & TN häromåret varsina nya båtar av märket Mc Clay 720. Sjösäkra trollingbåtar med garanterad komfort. Så numera då kylan gör sig påmind utomhus är det uppvärmd hytt som gäller och då laxarna hugger är kunderna så att säga redan varma i kläderna då spöna greppas. Vänerlaxfisket är i nuläget hett. 

Kontakta Tommy Nerstrand eller Petter Larsson och få information om hur en guidad fisketur går till