outdoor.se

Till sidans topTillbakablick – så gick det till då världsrekordlaxen fångades i Vättern

10 januari 2014 kl 12:26 av Björn Blomqvist

En insjölax med vikten 20,4 kilo är på gränsen till det osannolika. Men det vägde laxen som eksjöbon Dennis Gustavsson fångade söndagen den 21 december 1997 från klipporna vid Öninge på Vätterns östra strand. Vätternlaxen, en gullspångslax. En fantastisk fisk som balanserar på gränsen till insjölaxens maximum-vikt. Dess motsvarighet i Östersjön skulle vara en laxbjässe på cirka 40 kilo. Den bevisligen tidigare tyngsta gullspångslaxen (19,6 kg) nätfångades veckan före jul 1990 inte långt från den plats där Dennis fångade sin 20,4 kilos lax.

Det finns tre registrerade trollingfångade gullspångslaxar från Vättern vägandes över 17 kilo. De registrerades till 17,65 kg, 17,2 kg och 17,18 kg och var 5-6 år gamla, samt fångades vid trollingfiske vintern 1990-91 i vattnen utanför Granvik i nordvästra delen av Vättern. Gullspångslaxen är inte en ursprunglig art i Vättern. Den har årligen satts ut i sjön sedan i början av 1970-talet som kompensationsfisk för de enorma jätteöringar som i folkmun kallades för Vätternlax och som en gång lekte i Motala ström, innan kraftverksbygget där år 1918 tog död på stammen.

Laxen vakade bara cirka 30 meter från land vid Öninge i Vättern, Östergötland, berättar 24-årige Dennis Gustavsson från Eksjö, som söndagen den 21 december 1997 med insjölax på 20,4 kilo skrev in sig med stora bokstäver i sportfiskehistorien. Bottendjupet där är cirka 30 meter, säger Dennis som förtäljer att han dykt i området och med bestämdhet vet att där finns både järnskrot på botten och grottor i undervattensbergväggen.

”Jag svepte ut mitt tackel med mitt kraftiga Berkley 11 fots spö. På spöt satt en Calcutta 400 multirulle laddad med 0,28 millimeter Berkley nylonlina. Samma grovlek hade jag på min två meter korta tafs, den mellan kastdobben (målad svart) och min hemmaknutna lilla tubfluga. Flugan är bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår och några grönt glänsande strån med flash. En vass äkta tubtrekrok i storlek fyra satt i dess ände.

Laxen högg direkt vid nedslaget, så jag behövde inte i vanlig ordning veva hem flugan sakta samt då och då göra stopp, fortsätter Dennis. Fisken drog snabbt mycket lina av spolen men dök aldrig, utan simmade fram ganska ytligt. När jag och min bror, för första gången fick en skymt av laxen gissade vi på åtta kilo. Andra fiskare samlades på klipporna runtomkring och följde kampen på nära håll. Jag var orolig när laxen kom nära land, dels att den skulle sticka mot botten, dels att pressen på fisken då skulle vara för stor och linan brista. Det var nämligen issörja i spööglorna (-2 grader i luften), vilket gjorde det svårt att bedöma rätt bromsläge på rullen under fighten”.

Dramatiken blev störst när laxen skulle håvas och håvgarnet brast. Snabbt fick Dennis bror tag på laxen och kunde dra upp den på klipporna, där tubflugan då lossade ur fiskkäften. Rekordlaxen kontrollvägdes på Robin Hood i Motala. Livsmedelsaffären Robin Hood blev så att säga en ”räddare i nöden” då butiken hade en godkänd våg som klarade vikter tyngre än 20 kilo. Exakt vikt 20,4 kilo, längd 110 centimeter och omkrets 79 centimeter. Stjärtfenan var 31 centimeter hög och laxens stjärtspole var 25,5 centimeter i omkrets.
Text & foto Jan Olsson o Björn Blomqvist

Till sidans topÅrskull 2010 orsaken till laxasuset i Vättern 2013

30 december 2013 kl 16:06 av Björn Blomqvist

Hela horder med spöslitare har senaste månaderna från land alternativ gungande flytetyg fångat Vätterlaxar i mängd. Fisketrycket har varit och är hårt och exempelvis söndagen 29 december 2013 hade dussinet fullt med trollingbåtar utgått från Granviks hamn. Till detta kan läggas att strandsträckan i området från Klangahamn, Granvik, Sjömarken till Mellboön hade drygt ett femtiotal landfiskare fattat posto på klipporna. Senaste tidens goda fångster från klipporna runt sjön och ute på vida vattenvidder har i ordets rätta betydelse orsakat ett laxasus av sällan skådat slag. Aldrig tidigare har så många Vätterlaxar ”lagts ut på nätet”, typ bloggar, FB och instagram som i år. Foton på fulla baljor med laxar är vardagsmat. Men hur länge till? Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.

Här följer fakta om upprinnelsen till senaste tidens mängdfångster. Det var en gång…
smålaxar som kläcktes våren 2010. En första laddning av nämnda kull, närmare bestämt 13 200 stycken sattes ut som tvåsomriga den 18 oktober 2011. Av 2010:orna fanns ytterligare 11 400 sättfiskar kvar på odlingen, vilka cirka ett halvår senare, den 9 maj 2012 sjösattes som tvåårig fisk. Sammantaget gör det 24 600 sättfiskar hämtade från samma årskull och med dunder och brak i stort sett samtidigt gick in i fisket höst/vinter 2013. Bevisligen har det ingen större betydelse om den tvåsomriga fisken får friheten ett halvår tidigare än syskonskaran, den som är kvar i odlingen,  som sedan sätts ut som tvåårig på våren.

Till kullen år 2010 kan dessutom, med lite god vilja, ytterligare 8 400 tvåsomriga (kläcktes våren 2011) räknas in. Dessa sattes ut hösten 2012 och många av de sk. 11:orna har i dagarna även de börjat ingå i fångsterna efter att ha vistats dryga året i sjön nu nått minimåttet 60 cm. Hela 33 000 fiskar har således satts ut under cirka ett år – hösten 2011 till hösten 2012. Detta är svaret varför laxfiskefångsterna i spannet 60-75 cm senaste tiden varit så makalöst givande..

Framtidens fiskafängen, alltså nästa höst, baseras däremot på ett avsevärt mindre utsättningstal än de tidigare nämnda. Ynka 7 000 sättfiskar sattes ut i Vättern 2013, vilka levererades av Fengersfors Fiskodling. Till det ringa utsättningstalet ska läggas att årets kassprov dessutom uppvisade några procent dödlighet. Däremot har de tre tidigare utsättningarna (33 000 fiskar från Sävenfors Fiskodling) som är grunden till dagens laxasus, enligt kassprov visat på 100 procents överlevnad!! I Vättern är det tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Vad Sportfishing News erfar finns inga måsten att fisken som sätts ut måste vara av skilda årskullar. Nej, 20 000 sättfiskar per kalenderår är tydligtvis vad som gäller. Finessen med att sätta ut fisk av samma årskull, dock med ett årsskifte emellan, gör att kan man så att säga kan skynda på återfångsterna, speciellt om utsättningstalen dessutom varit maximerade. Verklighetens fångstrapporter från i höst/vinter talar sitt tydliga språk att utsättningarna varit lyckade. Hur gör man då för att hålla återfångsterna någorlunda uppe även om utsättningstalen sjunker? Förslagsvis kan man väcka förslaget att minmåttet ska sänkas till 50 cm. På så vis kommer fisken snabbare in i fisket då det i runda slängar bara tar drygt ett halvår efter utsättning för laxen att bli 50 cm.

Citat hämtat från Länsstyrelsens hemsida;
”Länsstyrelserna har under 2013 därför föreslagit att minimimåttet på lax minskas från 60 till 50 cm. Förslaget har förankrats med fiskets organisationer i Vätternvårdsförbundets Samförvaltning av fisket i Vättern. Förslaget ska inom kort skickas in till Havs- och vattenmyndigheten som är den myndighet som fattar beslut om regelverket. När en sådan regelförändring skulle kunna träda i kraft är mycket oklart. En lax på 60 cm väger ungefär dubbelt så mycket som en på 50 cm och behöver äta en stor mängd bytesfisk för denna tillväxt. Genom att minska minimimåttet och fånga fisken tidigare uppehåller sig laxen kortare tid i sjön, äter mindre innan den tas upp och förväntas därför påverkan på bytesfiskarna minska. Åtgärden förväntas samtidigt innebära att fler av de utsatta laxarna kommer att fångas medan det sammanlagda uttaget/återfångsten av lax räknat i kilo förväntas minska något”.

Till sidans topSvartfiske som kan rekommenderas!

16 december 2013 kl 11:56 av Björn Blomqvist

Sedan många, många år föredrar jag beten med tydlig siluett, speciellt efter fisk som kvälls- och nattetid jagar högt upp i vattenmassorna över djupa vatten. I mitt hemmavatten utanför Tibro, en sjö med ett medeldjup på 11 meter, lade jag för många år sedan märke till att svarta jiggar fick fiskekorgen att svämma över med abborre.

Samma mörka visa noterades under gäddfiske i hemmasjön då några Swim Wizz-vobbler målades helt svarta. De större gäddorna, de över metern, kunde helt enkelt inte hålla mun då en plastfisk med svart buk ytnära drogs fram över vida vattenvidder kvällstid.

Samma ”skuggiga” erfarenheter fick jag uppleva i samband med laxflugfiske nattetid runt midsommar i Norska älvar. Tubflugor dressade med lång svart vinge fick storlaxarna, de över tio kilo, att i sommarnatten gå till ytlig attack. Flugan, modell Sunray Shadow fiskades via flytlina snabbt genom strömmen, gärna med en och annan nedströms mendning därtill. Spänningen att skönja laxen likt en torped jaga ikapp och attackera flugan är oförglömlig. Något som jag i mitten av 1980-talet beskrev i en artikel i Flugfiske i Norden.

Mitt svarta fiske togs till heders igen under några sena augustikvällar 2013 på Rösthavet Siluettfiske med en hemvevad sotsvart Söderjigg cirka 30-35 meter under kölen med bottendjup runt 50 meter gav flera goa hugg från kampvilliga hälleflundror. Ånyo visade sig ett svart bete vara på styva linan. Svartfiske kan således rekommenderas oavsett om det bedrivs i sjö, älv eller hav.

Till sidans topFinurligt beteslås håller löjan på plats vid utkast

25 november 2013 kl 12:38 av Björn Blomqvist

Kastfiske med dupp & tubfluga eller spinnfiske med skeddrag är de populäraste metoderna till klippfiske efter Vätterlax. Dock förekommer även flötmete med död betesfisk på enkrokstackel. Att vara bakom flötet kan understundom var nog så effektivt som ett notoriskt slängande och dängande med plåt och dunkrok. Enligt den sedan i slutet av 1980-talet gamla landlaxhistoren var en av de allra första storlaxarna som fångades faktiskt flötmetad, en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Nämnda fisk bedrogs enligt uppgift på Östgötasidan av innanhavet, norr om Ödeshög.

Från klipphällarna på Västgötasidan av Vättern har det också fångats stor lax på mete. Exempelvis norr om Granvik från klipporna vid Sjömarken fångades tidig morgon fredagen den 7 december 2003 den hittills tyngsta flötmetade, en 12,5-kilos. Kampen varade i 45 minuter innan den korta (92 cm) och smällfeta fisken kunde håvas.

Vid flötmete brukar standardriggningen vara att sätta fast trekroken (stl 6 är ok) i löjans ”nacke”. ”Nackdelen” med beskrivna förfarande är att understundom lossnar löjan från kroken vid utkast. För att undvika att löjan flyger sin kos krokslös finns knep att ta till. Ett sådant (se bild ovan) är att av metalltråd bocka ett sk. beteslås som träs in i dess mun samt låser löjans skalle. En stingerkrok på kort tafs knyts sedan fast i låset. Simsalabim och problemet med losskastade löjor hör det förgångna till.

När den väl i betslåset förankrade löjan hamnar i vattnet kommer vågorna att få flötet att guppa. Gungande rörelser som fortplantar sig via fiskelinan och får betesfisken att snurra lockande. Fiska betesfisken halvannan till cirka sex meter ned i vattenmassorna. När väl laxen hugger betet och får flötet att försvinna gäller det att sätta in ett snabbt mothugg. Om inte detta görs är chansen stor att laxen blir djupt krokad, vilket är allt annat än bra om fisken underskrider minimåttet (60 cm – förslag finns att minskas till 50 cm) och måste släppas åter.

 

Till sidans topLandfiskemästerskap Vättern till botten!

18 november 2013 kl 09:56 av Björn Blomqvist

Landlaxfiskemästerskapet Vättern 2013 avgjordes 16 & 17 november med start, mål och boende från Stocklycke vandrahem, Omberg. 15 spösvingare deltog. Merparten var sk. trotjänare som deltagit många gånger i den världsunika fisketävlingen där insjölax fångad från land räknas. Fem laxar mättes/vägdes in de två tävlingsdagarna. Östgöten Petter Matalalampi knep segern via två (61,5 cm & 80 cm) blanklaxar.

Petter fick i och med sin seger en inteckning i vandringspriset, en träplatta med utskuren trälax även bli den sista mästaren i Landfiskemästerskapets 16 åriga historia. Det första Landlaxmästerskapet hölls den 25 januari 1997 med start och mål Hästholmen. Redan i december samma år hölls Landlaxfiskemästerskapet igen. Landfiskemästerskapet har sedan dess i obrutet led årligen varit en senhöst/vintertävling.

Landlaxtävling 2013 gav goda (fem laxar) fångster vilka med största sannolikhet härrör från 11 400 sättfiskar från Sävenfors odling som sattes ut i sjön den 9 maj 2012. I jämförelse var 2013 års utsättning en skral sådan och landade på ynka 5 800 småfiskar från Fengersfors odling.

Tävlingens upphovsman och arrangör Dagge Tapper (tidigare Johansson) meddelade vid lördagskvällens (16 nov. 2013) gemensamma middag att Landlaxtävlingen läggs ned. Orsaken till beslutet beror främst på myndigheternas kraftlösa sätt att agera i laxfrågan. Ingen vet, och detta gäller tydligen även myndigheterna, om laxutsättningarna på lång sikt kommer fortsätta i Vättern.

Dagge är väl insatt i laxfrågan sedan många år. Förutom att han fiskat i innanhavet sedan många, många år har han även jobbat som Fisketillsyningsman på Vättern på uppdrag av Länsstyrelsen. Tilläggas kan att det är Dagge tillsammans med Fiskeguide Johan Abelsson som 2003 bildade Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. ”Spiken i kistan” för Landlaxtävlingens fortlevnad är Länsstyrelsernas nyligen väckta förslag att minimåttet på lax ska minskas till 50 cm. Till detta kan läggas oviljan från myndigheternas sida att köpa frisk sättfisk när sådan funnits att tillgå. Arrangör och deltagarna Landfiskemästerskap 2013 valde därför att inte bidra med medel till Mer Lax i Vättern.

Tillbakablick 1997 – unikt landfiskemästerskap startade

Premiären av Landfiskemästerskapet klarades av den 25 januari 1997 med start Hästholmen. Åtta man deltog och halva styrkan vägde in lax. Östgöten Peter ”Salar” Samuelsson, en av premiärdeltagarna, hade redan då hunnit passera hundrastrecket med fångade landlaxar. Nämnde herre var därför favorit till segern och han höll hela vägen in i mål. Herr Salar Samuelsson är således Vätterns fösta landlaxmästare. 2013 års finalmästare Petter Matalalampi från Linköping är även han en av förgrundsfigurerna inom landlaxfiskets utveckling. Hans hittills tyngsta insjölax, en 10,5-kilos släpade han upp på klipporna den 1 mars 1997.

Ps: Det har startats ett upprop på nätet; Nej tack till minimått 50 cm på Vätterlax—>