outdoor.se

Till sidans topNedräkning Laxcup Vättern 2017 – hög tid att anmäla ditt team

15 november 2017 kl 11:57 av Björn Blomqvist

laxcup vättern 2017 karlsborg lax trolling outdoor björn blomqvist

Laxcup Vättern är en närande trollingtävling där hela överskottet satsas på sättfisk. Sedan 2012 till 2016 har arrangörsstaben som numera (sedan 2012) är Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening (KFFF) och Vänerns Sportfiskeförening som backas av tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson slussat uppemot 200 000 kronor till Insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. Laxcup Vättern är bevisligen en närande tillställning som i sin generositet lämnar ett överskott av laxar till andra laxfiskare att få uppleva fångstglädje.

Det är hög tid att anmäla dig och ditt team till Laxcup Vättern 2017->

I nuläget är det 23 båtlag med på startlistan

Segralaxarna 1991-2016 har snittvikten varit något över 9 kilo

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo vägdes in 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo vägdes in 12,02 kilo – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved


2005
& 2006 arrangerades inte Laxcup Vättern

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

laxcup-vättern-2010-frös-inne-inblåst-is-kuling-ishinder-björn-blomqvist
Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)
Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

2017 statistik-laxcup-vättern-2013-2014-2014-2015

Till sidans topLandlaxfisket, Vättern 2017/18 kan förvänta finfiske…

01 november 2017 kl 13:42 av Björn Blomqvist

01 landlaxfiske landfiske klippfiske lax gullspångslax vättern spinn fluga rekordlaxar björn blomqvist

Ridån för Landlaxfiskesäsongen, Vättern 2017/18 har gått upp. Det trevliga i förställningen är att med största sannolikhet kommer laxarna att gå till i hyfsat antal i vinter då det sammantaget har satts ut hela 37 000 smålaxar av årskull 2014. Laxar som nu efter 1,5-2 års tillväxt i sjön bör ha antagit fångststorlek 60 centimeter och längre. Den som landlaxfiskar får se…

02 landlaxfiske laxflugor landfiske klippfiske lax gullspångslax vättern spinn fluga rekordlaxar björn blomqvis

Att man fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985 samt att det regelbundet har satts ut Gullspångslax i sjön.

Utsättningarna av Gullspånglax kommer dock att våren 2019 ersättas med Klarälvslax.

03 landlaxfiske landfiske klippfiske lax gullspångslax vättern spinn fluga rekordlaxar björn blomqvis

De regelbundna utsättningarna av Gullspångslax inleddes 1959, med det var först i slutet av 1980-talet som landlaxfisket började få fotfäste bland hugade spösvingare. Klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög var först ut. Platser som ännu denna dag är de allra bästa, åtminstone på Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.

Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga, typ spigg över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.

När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Gräddhyllan, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt. Även platser söder om Granvik såsom Klangahamn och Nyttorp är heta fiskesträckor.

rekordlax vättern tubfluga laxflugor vätterlax landfiske gullspångslax outdoor björn blomqvist

Så här gick det till då de tre tyngsta laxarna via metoderna dupp/tubfluga, flugspö och flytring fångades->

Till sidans topHög tid att fånga leköring digitalt!

29 oktober 2017 kl 07:44 av Björn Blomqvist

01 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist

02 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist

03 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist

Senaste tidens regn har fått Vätterbäckarna att flöda, vilket har gjort att lekmogen insjööring i mängd forsat upp åar och bäckar för lek. Det är om senhösten som öringen leker i tillrinnande vattendrag runt sjön. Öringen har ökat under senare år. Främsta orsaken är att sedan i början av 1980-talet har restaurering och biotopförbättrande åtgärder gjorts i många av dessa bäckar. Exempelvis att vandringshinder tagits bort, öringtrappor/omlöp byggts och mer lekgrus lagts ut. Arbeten som gjort att öringen i dagsläget har fått längre och bättre strömsträckor att leka på. Leken sker i hård ström över grusbotten. Honan gräver lekgropar där äggen portioneras ut och som sedan befruktas av hannen. En öringhona lägger cirka 1500 ägg per kilo kroppsvikt. Kläckningen sker på våren. Då näringen i gulesäcken är förbrukad ger sig det nykläckta öringynglet ut i vattnet efter föremål som kan vara matnyttiga, typ sländlarver och kräftdjur som driftar med strömmen. Detta första levnadsstadium i strömmande vatten är vanligen två år.

När tiden närmar sig för utvandring ut i sjön ändras fiskens färg från att ha varit mörk skyddsfärgad till att bli mer blank och smoltifieras. Därefter ger fisken sig ut till sin tillväxtmiljö som i detta fall är Vättern. Öringen blir nu en kringvandrande rovfisk som efterhand byter insektsdieten mot fiskföda. Silverblank och med ett glest mönster av kryssformade fläckar på sidorna, sveper den fram i vattenmassorna i jakt efter föda. Efter två till tre års tillväxt ute i djupet, blir öringen könsmogen och vänder åter till födelsebäcken för att föra sin art vidare. Cirkeln är sluten.

04 vätteröring leköring öring insjööring lekfisk lekgrop björn blomqvist
Faller regn hoppar öring! Ett naturens skådespel inramat av höstfärgernas prakt som förslagsvis kan fångas digitalt.

Till sidans topVätterröding – klubba eller returnera?

29 juli 2017 kl 13:08 av Björn Blomqvist

matfisk röding vätterröding storröding fiskälsarnas kokbok vättern prickskytte vertikalfiske pimpelfiske

Vätternvårdsförbundet presenterade för några år sidan siffror som att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år. Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding. Kunskap om dödlighet vid återutsättning av röding vid trolling- och utterfiske samt moderna metoden prickskytte är av intresse för både fiskare och förvaltande myndigheter. Även data om beten och krokar som kan påverka fiskens överlevnadschans är också av intresse.

rödlistad vätterröding storröding röding vättern prickskytte vertikalfiske

I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttaget röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått, fiskaren fyllt den dagliga fångstkvoten eller bara i största allmänhet tycker att det är kul att hiva o dra och släppa åter. På sociala medier har uppgifter florerat att ”duktiga” rödingfiskare kastat åter tjogvis med rödingar vid en och samma fisketur! Myndigheterna och Vätterkännare i allmänhet är medvetna om att returfiske på röding i stort antal förekommer. Det är lagligt att släppa fisk åter som är över minimåttet, inget snack om den saken.  Dock antalet fiskar som får släppas åter innan man passerat gränsen eller anses godtagbart är upp till spöfiskaren att avgöra. Några har luftat sina åsikter i dagstidningen SLA.se under debatt med anledning av det myckna returrödingfisket.

catch kill catch-release-röding-vätterröring-rödlistad-vertikalfiske-vättern

Citat; ”Tyvärr har det på senare år kommits på en annorlunda fiskemetod som egentligen kommer från den gamla hederliga pimplingen, men idag används modern teknik som gör att dessa hänsynslösa individer som bedriver detta fiske kan ta upp över 100 fiskar per dag.

Detta hanterande av fisken i Vättern måste få ett brutalt stopp innan det är försent och det är bråttom. Jag ser dagligen dessa små vertikalfiskande båtar som rycker upp rödingar och släpper i dessa igen för att på facebook kunna skryta inför andra gelikar om hur duktig man varit”.

Storrödingen (Salvelinus umbla) är Vätterns mest värdefulla fiskart. Beståndet har dock skattats mycket hårt genom åren och var i början av 2000-talet på väg att kapsejsa. Hösten 2005 reagerade dåvarande Fiskeriverket på varningssignalerna och införde ett antal kraftfulla åtgärder för att bromsa uttaget av Vätterröding. Den mest påtagliga åtgärden var att införa totalförbud för allt fiske (utom kräftfiske) i tre stora områden; Fingals, Norrgrund och Tängan, vilket är cirka 15 procent av sjöns totala yta. Även utökade lekfredningsområden och förlängd fredningstid infördes. Dessutom höjdes minimåttet på rödingen till 50 centimeter. Till detta ökades maskstorleken för bottensatta garn, främst för att undvika bifångster av småröding. Inom spöfisket infördes i samma veva ett fångstuttag till max två godkända rödingar per person och fiskedag. Även mängden krokar per bete minskades till en. Sedan de marina områdena i kombination med de nya reglerna infördes har rödingbeståndet glädjande nog ökat.

siklöja vättern bytesfisk röding vätterrödin storröding

Siklöjan är en viktig länk i näringskedjan mellan plankton och Vätterröding. Siklöjan på bild här ovan hade slukats av 2,8-kilos röding. Siklöjan är en mycket betydelsefull bytesfisk för bl.a. storrödingens fortlevnad i Vättern.

Till sidans topLodutterfiske en gammal fiskemetod på Vättern

04 juli 2017 kl 14:11 av Björn Blomqvist

Vättersnipa visingsö 1950 hjodraget 2017 ronnie tillman lodutter vätterröding röding pärlemospinnare outdoor björn blomqvist

Upplägget i Hjodraget som i år arrangerades för 29:e gången är att deltagarna enligt tillåtna dragfiskemetoder med antingen fasta linor, typ lodutter eller trollingfiske med spö ska hanka upp en och annan laxfisk ur unika Vättern. Varje lag får som mest väga in sex laxfiskar över i förväg av tävlingsledningen bestämda minimått. Det lag som har den tyngsta fångstpåsen vinner. Vild röding och insjööring samt utplanterad gullspångslax är de mest åtråvärda arterna.

I Hjodragets begynnelse var det inte alls ovanligt att det fiskades från snipor. Vättersniporna är snart en sällsynthet, åtminstone i Hjodraget. Av 53 startande båtlag fanns i år endast en snipa med. En 8,5 meter lång träsnipa byggd på Visingsö år 1950 och som efter 67 år på Vättern får anses vara infiskad.

Invägning Hjodraget vättersnipa röding vätterröding vättern lodutterfiske outdoor björn blomqvist

Ronnie Tillman från Mölltorp är sedan slutet av 1990-talet båtens ägare. Tillsammans med lagkamrat Göran Ludvigsson ställde de upp under namnet Team Twins.

Djupfiske via lodutter gav tre rödingar på vågen och en åttonde plats i Hjodraget 2017. En allt igenom hemmagjord utrustning användes. Lodutterfiske består av en lintrumma med heldragen tråd på spolen, blylod som sänke och handgjord rödingspinnare av pärlemo i linändan.

pärlemospinnare spinnare hemmagjorda rödingspinnare vättern outdoor björn blomqvist

Kroken på spinnaren agnades med en bit abborrkött. Pärlemo blänker och fisk doftar, vilket lockar röding i djupet att gå till attack. Lodutterfiske är i runda slängar en 100 år gammal fiskemetod, en djupfiskemetod som användes av Vätterfiskare långt innan djupriggar introducerades inom det moderna trollingfisket i mitten av 1980-talet.

Tidernas Vätterröding, en 10,3-kilo fångades via lodutter

Bo-Wiblom-rekordröding-Vättern-10_3-kilo-outdoor_se-björn-blomqvist2

Det var den 31 augusti 2013 som Smålänningen Bo Wiblom äntrade sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Innanhavets vida vidder var för dagen inbjudande blanka med sol från klar himmel. Båtens tio hästkrafter starka inombords tändkulemotorn gav fart åt den gamla träbåten. Efter någon sjömils färd var det dags att sjösätta fiskegrejorna i skepnad lodutter med fasta linor och tafsar. Bo fiskar med fyra utrustningar. Två akterrullar och två spröt midskepps. Akterställens grejor blötlades först. Därefter riggades styrbord spröt. Det 1,3 kilo tunga blylodet var tyngden som fick moderfisk, lockskedar och hemmagjord spinnare som agnats med liten bit kokt räka att gå mot botten. Anrättningen sänktes ned 45 varv (ca 20 m) i vattenmassorna över ett bottendjup av 27 meter.

Den stora båten som byggdes på Visingsö 1953 tuffade fram i ca 1,7 knops fart. Färden gick norrut i svag medström. Samtidigt som utrustning nummer fyra, alltså babordsidans spröt höll på att riggas signalerade styrbordsprötet med buller och bång att fast fisk var ett faktum. Av rycken att döma var det en stor fisk som fattat tycke för snurrande kopparspinnare. Bo antog inledningsvis att det var en fullvuxen Vätteröring som nappat. Frågan vilken sorts fisk som höll linan i sträck fick sekunden senare ett svar då en imponerande stor röding gick till väders i ett spektakulärt hopp över vattenytan. Saken var klar, det var en jätteröding av sällan skådat format. Efter ett handfast givande och tagande i linan kunde Bo till slut med hjälp av en huggkrok (håven var för liten) borda en magnifik röding. Snabbt upp med grejorna ur vattnet för vidare färd mot land. Under färden kontaktade Bo sina rödingfiskekompisar Arne Fransson, Göran Gustavsson och Rune Bergqvist för att de skulle möta upp i hamnen och skåda in drömrödingen. Rune lovade att ta med sig Besman-vågen.

Väl på bryggan förevisades jätterödingen inför en hänförd publik. Ingen i gänget hade sett en sådan makalöst stor röding tidigare. En första vägning gjordes på den gamla besmanen och vågens grovhuggna skala visade snudd 10,3 kilo. Ytterligare en viktkoll av fisken gjordes. Nu på Gränna Fiskrökeri krönta våg som visade exakt 10,3 kilo. Den underbart vackra och väl proportionerade rödingen, en hanfisk, mättes till 90 centimeter. Fiskens omkrets kollades dock inte. Men en gissning landar runt 60 cm. Enligt tillgängliga fakta (läs 4 juli 2017) är herr Wibloms 10,3:a den näst tyngsta röding som fångats och dokumenterats med avsändare Vättern.

rekordröding 11.2 kg Vättern 3 augusti 1990 nätfiske baskarp

I topp tronar en 11,2-kilos nätfångad (utanför Baskarp) med längd 90 cm och midjemått 65 cm från 3 augusti 1990. Dess ålder sägs ha varit runt 25 år, vilket anses vara maximal åldersgräns för storröding. Som tvåa är 10,3:an från 2013 som även den bör ha passerat 20-års strecket. Topp tre är en via ytutter fångad 9,6 kilos med kroppslängd 87 cm och omkrets 60 cm. Den fastnade på en ABU Reflex spinnare med kopparsked i vattnen utanför Karlsborg den 4 november 1975.

utterfiske ytutter lodutter vättern gamla fiskemetoder

Ps! Det var då – numera är det som mest tillåtet att fiska med tio beten.