KFFF frågar – Vad får vi för pengarna, egentligen?

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Uttaget av gädda i Vättern ökade 2018 med 534 procent!!! i jämförelse med 2017 års nätfiskesiffror, om de nu stämmer

Yrkesfiske med nät och ryssjor är sedan urminnes tider ett vedertaget sätt att fånga gädda med. Färsk, vildfångad fisk är bra mat och att skonsamt bruka utan att förbruka resursen är ett uttryck som inte sällan hörs av yrkesfiskare och övervakande myndigheter. Men, nätfiskar man alltid efter denna devis att endast räntan skördas utan att kapitalet beskattas? Enligt fångststatik rapporterad av yrkesfiskarna i Vättern har uttaget av gädda 2018 ökat med 534 procent!! i jämförelse med 2017 års gäddfångstsiffror.

Yrkesfiske Vättern Gädda
2018 = 10,625 ton!!!!
2017 =   1,988 ton
2016 =   1,439 ton
2015 =   2,183 ton
Källa Hav & Vatten.

Sportfiskarna nyhetsinlägg 7 februari Citat; ”Uppgifterna om att yrkesfisket efter gädda i Vättern ska ha ökat dramatiskt verkar glädjande nog vara felaktiga. Allt pekar på att det helt enkelt rör sig om ett fel i statistiken. Sportfiskarna bevakar såklart frågan och vad man hittills har kunnat se verkar det finnas några tydliga felaktigheter i fångststatistiken. Uttaget från yrkesfisket är därmed i stort sett oförändrat i jämförelse med föregående år”.

 

 

 

Laxcup Vättern, Karlsborg flyttas fram en vecka till 8 & 9 december


Laxcup Vätterns tävlingsledning har idag, den 28 november tagit beslutet att flytta fram årets tävling från planerade 1 och 2 december till ”reservdagarna” 8 och 9 december. Ishinder vid Stenbryggan, Karlsborg i kombination med en blåsig väderleksprognos i helgen är orsaken.
Löpande tävlingsinfo se www.kfff.se

Sammantaget har 80 båtlag anmält sig till årets Laxcup Vättern, Karlsborg

 

Laxcup Vättern 2018 stundar – 80 båtlag på startlistan

Laxcup Vättern 2018 1 o 2 december karlsborg foto björn blomqvist trollingfiske laxfiske laxtrolling

Laxcup Vättern, en av Sveriges äldsta trollingtävlingar har funnits på trollingarenan i 27 år. Tävlingens första startskott avfyrades en gråkall novembermorgon 1991 från bryggan i Granviks hamn. Då som nu är det bara lax som räknas. Laxar som härrör från utsättningar som görs årligen sedan många år. Dåvarande Granviksborna Peter & Birgitta Prag höll i tillställningen t.o.m. Laxcup Vättern 2004. Osäkert laxfiske i kombination med färre tävlingsdeltagare samt att tunga sponsorer flydde fältet var främsta orsaken till att Prag gav upp och sedan även flyttade från bygden.

Under PP:s tid vid laxrodret arrangerades Laxcupen i november. Granvik var tävlingens första startplats de första nio cuparna, men i samband med att Laxcup Vättern firade tionde upplagan i ordningen år 2000 flyttades arrangemanget till Karlsborg. Karlsborg är sedan dess utgångshamn för Laxcup Vättern. Laxcup Vättern arrangerades inte 2005 och 2006. Nystarten kom 7-9 december 2007 då Wildwater Fishing AB med fiskeguide Johan Abelsson i spetsen hoppade in på Laxcup:s arenan. Hela 181 båtlag fanns med på startlistan 2007, vilket är rekord i antal startande sedan starten 1991. Ägarbilden inom Wildwater förändrades efter några år och ”nya” WW tog över och höll ut t.o.m. 2011 som oturligt nog blåste inne. Även 2010 års upplaga ställdes in p.g.a. ishinder.

Ånyo såg det ut som om Laxcup Vättern skulle bli ett minne blott, men räddades senhösten 2012 av Mariestadsbon Sten-Gunnar Steénson och Vänerns Sportfiskeförenings som meddelade att de kunde ge sig i kast med att arrangera Laxcup Vättern 2012. Visserligen i en bantad upplaga i jämförelse med fornstora Laxcup:s dagar, men en tävling dock. 30 båtlag anmälde sitt intresse att delta. I dagsläget är det i huvudsak medlemmar i Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening med backning av tävlingsledare Sten-Gunnar Stéenson, Vänerns Sportfiskeförening som ser till att Laxcup Vättern håller ställningarna som en av Sveriges äldsta trollingtävlingar och som nyhet för i år är en deltävling i SM-Trolling.

2018 års Laxcup Vättern planeras genomföras 1-2 december (reservdagar 8-9 december) med start- och målgång Stenbryggan Karlsborg.
Info och anmälan KFF.se->
Tillbakablick Laxcup Vättern 1991-2017

laxcup-vättern-1991-första-laxcupen-insjölax-gullspångslax-vätterlax-björn-blomqvist

Laxcup Vättern 1991 (44 anmälda båtlag) 9,22 kilo – Laxkung Berry Spaak, Karlsborg

Laxcup Vättern 1992 (78 anmälda båtlag) 8,52 kilo – Laxkung Thomas Bergman, Arboga

Laxcup Vättern 1993 (86 anmälda båtlag) 6,70 kilo – Laxkung Johan Hultqvist, Motala

Laxcup Vättern 1994 (104 anmälda båtlag) 9,74 kilo – Laxkung Eino Mikkonen, Finland

Laxcup Vättern 1995 (105 anmälda båtlag) 6,48 kilo – Laxkung Hannu Södersved, Fagersta

Laxcup Vättern 1996 (111 anmälda båtlag) 7,24 kilo – Laxkung Ove Munther, Kumla

Laxcup Vättern 1997 (107 anmälda båtlag) 7,94 kilo – Laxkung Bo Björk, Skövde

Laxcup Vättern 1998 (109 anmälda båtlag) Första tävlingslaxen över tio kilo vägdes in 10,86 kilo 88 cm – Laxkung Martin Jensen, Danmark

Laxcup Vättern 1999 (152 anmälda båtlag) 9,90 kilo – Laxkung Thomas Carlberg, Örebro

Laxcup Vättern 2000 (118 anmälda båtlag) 7,48 kilo – Laxkung Lars Sahlin, Götene

Laxcup Vättern 2001 (135 anmälda båtlag) 8,10 kilo – Laxkung Markku Ahonen, Finland

Laxcup Vättern 2002 (127 anmälda båtlag) Fyra laxar över tio kilo vägdes in 12,02 kilo – Laxkung Magnus Frii, Västerås

Laxcup Vättern 2003 (122 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Joakim ”Predator” Sandgren, Sthlm

Laxcup Vättern 2004 (33 anmälda båtlag) 9,88 kilo – Laxkung Jouko Leinonen, Gislaved

Laxcup Vättern 2005 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2006 arrangerades inte

Laxcup Vättern 2007 (181 anmälda båtlag) 11,83 kilo – Laxkung Kristofer Johansson, Karlsborg

Laxcup Vättern 2008 (114 anmälda båtlag) 9,66 kilo – Laxkung Niklas Svanbom, Gävle

Laxcup Vättern 2009 (95 anmälda båtlag) 7,07 kilo – Laxkung Kristoffer Thorold, Mariestad

Laxcup Vättern 2010 (Frös inne)

Laxcup Vättern 2011 (Blåste bort)

Laxcup Vättern 2012 (30 anmälda båtlag) 11,22 kilo – Laxkung Niklas Wikström, Töreboda

Laxcup Vättern 2013 (34 anmälda båtlag) 7,03 kilo – Laxkung Daniel Kedestig, Kumla

Laxcup Vättern 2014 (47 anmälda båtlag) 7,53 kilo – Laxkung Tomas Borg, Tibro

Laxcup Vättern 2015 (56 anmälda båtlag) 9,37 kilo – Laxkung Björn Ström, Tibro

Laxcup Vättern 2016 (49 anmälda båtlag) 9,32 kilo – Laxkung Marcus Eriksson, Lidköping

Laxcup Vättern 2017 (61 anmälda team) 7,94 kilo – Laxkung Denis Fracila, Berghem

laxkung laxcup vättern 2015 2016 2017 trolling gullspångslax

Så började laxutsättningarna i Vättern

kustfiske gullspångslax klarälvslax vättern outdoor.se björn blomqvist

En vårdag år 1939 havererar en lastbil nära Hjo. På flaket finns 1 500 tvååriga insjölaxar på väg till Vänern från fiskdammarna i Almnäs. För att rädda laxarna släpps de ut i närmsta sjö, som i detta fall var Vättern. Smålaxarna trivs och växer sig oerhört snabbt stora. En följdfråga väcks. Kan utsättningar av lax kompensera förlusten av den grova Vätteröringen från Motala ström som överbyggdes 1918? Idén med laxutsättningar stöds av ansvariga myndigheter och yrkesfisket. Bara några år senare pytsas ytterligare 300 tvååriga Gullspångslaxar ut. Insjölaxfisket i Vättern var fött.

Slutet nära för kustfisket efter Gullspånglax i Vättern!

rekordlax vättern gullspångslax klarälvslax kustfiske spinnfiske tubfluga streamer outdoor.se björn blomqvist

Att kustfiska fullvuxen Gullspångslax från Vätterns branta klippor är världsunikt och gratis! Något man kan tacka det fria handredskapsfisket som infördes i maj 1985 samt de över ett halvsekel årliga utsättningarna av Gullspångslax. I nuläget är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smålaxar/år. Annat var det under 1990-talet då det pytsades ut 40 000 sättfiskar i Vättern årligen. Laxfisket var som bäst under 90-talet till några år in på det nya millenniet då verkningarna av minskade utsättningstal gjorde sig påminda.

Klarälvslax ersätter Gullspångarna!
Vi som gillar kustfiske kan inom några år vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era. Någon av oss kan bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax. Hur kommer det sig? Jo, det råder brist på utsättningsfisk av Gullspångsstam, vilket gör att fr.o.m. 2019 kommer ”rambolaxen” gällande rekord är på 20,4 kg-> att ersättas med småvuxen Klarälvslax.

Årets utsättning av 20 000 tvååriga Gullspångslaxar genomfördes 7 och 8 maj 2018 i Starbäcks hamn->

Även om avelsfisket efter Gullspångslax i höst blir numerärt lyckat kan Vätterutsättning av G-fisk återupptas tidigast 2021. Storskaliga utsättningar (20 000 st) av Klarälvslax i Vättern har inte gjorts tidigare. Måhända blir det ett lyckodrag likt det som skedde med Gullspångarna 1939. Den som fiskar får se Det man med säkerhet vet är att Klarälvslaxen inte blir lika stor som Gullspångslaxen.

En lekmogen Klarälvslax väger i snitt 3,5-4 kilo. I jämförelse med en lekfärgad G-lax-> väger en K-lax lätt.

Exempel på gångbara drag till Vätterlaxen syns på bilden nedan.

gullspångslax-vätterlax-lax-vättern-kustfiske-outdoor-björn-blomqvist gladsax vicke bornholmepilen jensen tobis

Av antalet personer att döma som söker sig till Vättern för att vintertid kustfiska insjölax visar att det är en populär sysselsättning.

kustfiske vättern gullspångslax klarälvslax gladsax vicke tobis outdoor.se björn blomqvist