outdoor.se

Till sidans topAbborrsnok, bit i krok, nappa nu bra, jag orkar nog dra

19 augusti 2017 kl 13:05 av Björn Blomqvist

rottingspö abborre djupmete meta mask gli elritsa vänern skagern

Att från båt djupmeta med kännspö av rotting, rev, sänke och krok agnad med mask eller gli är sedan långliga tider ett effektivt sätt att fånga matabborre, åtminstone i Vänern och Skagern. Att spöa upp abborre med rottingen har fallit i glömska under senare årtionden. Dock så sent som på 1970-talet, exempelvis på järnhandeln i Gullspång, kunde man köpa ett rottingspö för några få kronor. Det ljusa spöt på bilden här ovan är obrukat. När toppen belastas sviktar det gott, ja likt ett modernt vertikalspö. Efter flitigt nyttjande med många napp och böj mattas toppen och liksom fastnar i fajtingbåge, vilket tydlig syns på bilden.

Djupmete med rottingspö är som effektivast om hösten då stora mängder abborre stimmar sig över kanter och djupgrund. Att fånga matfisk är ett komplement till den egna hushållningen, vilket i gamla tider var betydelsefullt, speciellt bland den jordbrukande delen av befolkningen.

fiskedon-fiske-och-redskap-förr-i-tiden-Göran-Dyhlen-2004

Boktipset: Fiskedon om fiske och redskap förr i tiden är den första svenska boken (inbunden 198 sidor utgiven 2004 Bokförlaget DN) som försöker visa ett urval av fiskeredskap som idag nästan undantagslöst finns på museer, har eldats upp eller förmultnat. Den är en unik sammanställningen av dessa föremål och ett praktverk av Göran Dyhlén, Kerstin Kåll o Ralf Turander.

SCB:s rapport om bokläsning visar att var fjärde svensk läser noll böcker om året. Författaren Ray Bradburys ord: ”Man behöver inte bränna böcker för att förstöra en kultur. Det handlar bara om att få folk att sluta läsa dem”

Till sidans topVätterröding – klubba eller returnera?

29 juli 2017 kl 13:08 av Björn Blomqvist

matfisk röding vätterröding storröding fiskälsarnas kokbok vättern prickskytte vertikalfiske pimpelfiske

Vätternvårdsförbundet presenterade för några år sidan siffror som att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år. Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding. Kunskap om dödlighet vid återutsättning av röding vid trolling- och utterfiske samt moderna metoden prickskytte är av intresse för både fiskare och förvaltande myndigheter. Även data om beten och krokar som kan påverka fiskens överlevnadschans är också av intresse.

rödlistad vätterröding storröding röding vättern prickskytte vertikalfiske

I Vättern står numera fritidsfisket för huvuddelen av fångstuttaget röding. I detta fiske återutsätts en förhållandevis stor andel fisk (68 %). Merparten returneras eftersom den är mindre än gällande minimimått, fiskaren fyllt den dagliga fångstkvoten eller bara i största allmänhet tycker att det är kul att hiva o dra och släppa åter. På sociala medier har uppgifter florerat att ”duktiga” rödingfiskare kastat åter tjogvis med rödingar vid en och samma fisketur! Myndigheterna och Vätterkännare i allmänhet är medvetna om att returfiske på röding i stort antal förekommer. Det är lagligt att släppa fisk åter som är över minimåttet, inget snack om den saken.  Dock antalet fiskar som får släppas åter innan man passerat gränsen eller anses godtagbart är upp till spöfiskaren att avgöra. Några har luftat sina åsikter i dagstidningen SLA.se under debatt med anledning av det myckna returrödingfisket.

catch kill catch-release-röding-vätterröring-rödlistad-vertikalfiske-vättern

Citat; ”Tyvärr har det på senare år kommits på en annorlunda fiskemetod som egentligen kommer från den gamla hederliga pimplingen, men idag används modern teknik som gör att dessa hänsynslösa individer som bedriver detta fiske kan ta upp över 100 fiskar per dag.

Detta hanterande av fisken i Vättern måste få ett brutalt stopp innan det är försent och det är bråttom. Jag ser dagligen dessa små vertikalfiskande båtar som rycker upp rödingar och släpper i dessa igen för att på facebook kunna skryta inför andra gelikar om hur duktig man varit”.

Storrödingen (Salvelinus umbla) är Vätterns mest värdefulla fiskart. Beståndet har dock skattats mycket hårt genom åren och var i början av 2000-talet på väg att kapsejsa. Hösten 2005 reagerade dåvarande Fiskeriverket på varningssignalerna och införde ett antal kraftfulla åtgärder för att bromsa uttaget av Vätterröding. Den mest påtagliga åtgärden var att införa totalförbud för allt fiske (utom kräftfiske) i tre stora områden; Fingals, Norrgrund och Tängan, vilket är cirka 15 procent av sjöns totala yta. Även utökade lekfredningsområden och förlängd fredningstid infördes. Dessutom höjdes minimåttet på rödingen till 50 centimeter. Till detta ökades maskstorleken för bottensatta garn, främst för att undvika bifångster av småröding. Inom spöfisket infördes i samma veva ett fångstuttag till max två godkända rödingar per person och fiskedag. Även mängden krokar per bete minskades till en. Sedan de marina områdena i kombination med de nya reglerna infördes har rödingbeståndet glädjande nog ökat.

siklöja vättern bytesfisk röding vätterrödin storröding

Siklöjan är en viktig länk i näringskedjan mellan plankton och Vätterröding. Siklöjan på bild här ovan hade slukats av 2,8-kilos röding. Siklöjan är en mycket betydelsefull bytesfisk för bl.a. storrödingens fortlevnad i Vättern.

Till sidans topÅke Dalberg snurrekastade rekordlångt!

16 maj 2017 kl 12:37 av Björn Blomqvist

Åke Dalberg ÅD-drag Casting 1910-1973 Borås

Sportfiske har en lång historia, något som Sportfishing News då och då serverar bitar av. En svensk sportfiskeprofil, nästan bortglömd, är Åke Dalberg. Åke var i slutet av 1940-talet och en bit in på 50-talet världskänd i castingkretsar. Förutom att kasta långt tillverkade Åke Dalberg beten som vobbler, skeddrag, spinnare samt föregångaren till dagens jiggar. ÅD tillverkade beten till i mitten av 1960-talet.

Åke Dalberg omnämndes på följande vis i tidningen Sportfiske 6/93 av Terner Oskarsson;
”Åke Dalberg hade ett våldsamt tillslag i kastet och noterade toppresultat i flera grenar. I spinn introducerade Dalberg den sk. snurrstilen. Kastaren utnyttjar centrifugalkraften genom att snurra spö och kastvikt (med långt överhäng) i en cirkel över huvudet. Centrifugalkraftens enorma uppladdning bidrar till fantastiska kastlängder.

Det berättas att arrangörerna vid VM i Hamar, Norge 1946 trodde sig ha tagit till banlängden ordentligt, hela 100 meter. Mycket långt på den tiden. Till allas förvåning ansåg ändå Dalberg att den var för kort. Åke erbjöds att demonstrera sin uppfattning med ett provkast. Kastvikten var 28 gram. Dalberg gjorde sitt provkast och kastvikten hamnade 118 meter bort. Efter att banan lagts om vann Dalberg tävlingen med ett snitt på 115,78 meter. VM i London 1948 blev Dalberg världsmästare, europamästare och brittisk mästare samtidigt. Hur många SM-titlar han tagit hem är oklart.

Så småningom förbjöds snurrstilen då den ansågs vara altför riskfull för omgivningen. Dalberg tog detta som riktat mot honom personligen och slutade därför att tävla i början av 1950-talet”.

Åke Dalberg whiskeybugen champion bonzo teddy river runt reptil isabella outdoor björn blomqvist

Dagens fiskare har en klar uppfattning att en jigg är ett gummibete monterat på en blyhuvudförsedd enkelkrok. Men riktigt så enkelt är det inte. Att jigga betyder att pirka och det kan man göra i stort sett med alla beten.

Till sidans topFrån vrak till Drömfiskebåt – prisades på Sportfiskemässan

19 mars 2017 kl 08:28 av Björn Blomqvist

sportfiskebåt drömfiskebåten sportfiskemässan 2017 göran o johan andersson

Sportfiskemässan 2017 fanns förutom nya båtar av modernaste snitt även några renoverade/ombyggda/uppiffade båtar anpassade till båtsportfiske att beskåda. Tre Drömfiskebåtar av FB grupp utvalda som ägarna pulat med åtskilligt innan de åter var redo för sjösättning. Måhända inspirerades några av mässans besökare efter att ha sett vad det går att göra med en gammal båt att själva våga satsa på ett eget återbruk. Det snackas att inslaget med Drömfiskebåten kommer bli ett återkommande inslag även vid nästa års Sportfiskemässa.

Skaraborgarna Göran ”Marre” Andersson med sonen Johan har under några år grundligt renoverat en Crescent 434 från 1984 med lyckat slutresultat och prisades på Sportfiskemässan 2017 med en pokal. Duon började med ett vrak för 6000 kronor. Mycket jobb och 12 000 kr ytterligare var skrovet fixat. En begagnad, men dock välskött Mariner 25 hk från 1997 (6000 kr) bultades fast på akterspegeln som kraftkälla. Lägg därtill kostnad för elektronik, elmotor, batterier, båttrailer mm och Drömfiskebåten var färdig. Den går ypperligt i sjön och fiskar precis så bra som vi tänkt oss hälsar Far & son Andersson.

Till sidans topFångade 40 ögonlösa gösar i Glan på en vecka…

21 november 2016 kl 12:30 av Björn Blomqvist

catch-release-vertikalfiske-barotrauma-trycksjuka-dykarsjuka-ogonlos-gos-glan-vara-fiskevatten-nr-4-2016

Tidskriften Våra Fiskevatten nr.4 2016 rapporterar att ögonlösa! gösar fångats på nät i sjön Glan i höst. Bilden här ovan där ögonlösa gösar syns är hämtad från artikeln.

Fångade 40 ögonlösa gösar på en vecka
– ”Jag har aldrig sett något liknande under mina 40 år som yrkesfiskare, säger Johan Axelsson. Och jag är övertygad om att gösarnas ögonskador beror på det tilltagande vertikalfisket där man fångar gösen på stora djup och snabbt dra upp dem till ytan”.

Sveriges lantbruksuniversitet, SLU har informerats.
Erik Degerman på SLU säger – ”Om det berott på krokskador eller annan mekanisk påverkan borde inte båda ögonen varit borta. Därför ligger ”barotrauma” nära till hands som förklaring, alltså att skadorna beror på tryckförändringar. Barotrauma är ett välkänt fenomen. Utländska studier har visat att när gösarna fångas på större djup än sju meter börjar återutsatta fiskar få problem med överlevnaden. Dödligheten ser ut att vara tio procent för gösar fångade på sju meter och 50 procent om de fångas på elva meter”.

Fiskguide Hans Nordin lyfte våren 2014 frågan om gösens döds-zon. Citat: ”Tyvärr pratas det väldigt lite om den här typen av problem i fackpress och på fiskesajter som gärna vill betrakta sig som seriösa. Tusentals gösar dör förmodligen av trycksjuka varje år därför att de fångas i döds-zonen – på för stora djup. Detta får vi aldrig läsa om i fiskerapporter eller maffiga reportage och artiklar”.

Catch & Release i alla lägen, eller?
Mer eller mindre alla som fångat abborre, gös eller lake på större djup, typ åtta meter och djupare har förmodligen noterat att nämnda arter som har sluten simblåsa inte sällan uppvisar tecken av dykarsjuka. Ett väl synligt tecken på barotrauma är att simblåsan tittar ut ur fiskens svalg/mun. När det gäller gös hänger även ögonen löst till ibland. Bilderna nedan visar tydliga exempel på gös med barotrauma samt även en illa krokad som blöder ymnigt. Catch & release i alla lägen, eller?

trycksjuka-dykarsjuka-barotrauma-gos-krokad-ogonskador-outdoor-bjorn-blomqvist

Catch & Release Killer!
Catch and Release kan och ska ifrågasättas, speciellt om det är parat med att fisken sannolikt kommer skadas i samband med att den exempelvis hankas upp från stora djup. Sedan juni 1967 har undertecknad fiskat Catch & Release på mängder olika fiskarter i sött och salt vatten, och kan efter snart 50 år i släppaåterhanteringens tjänst konstatera att för att i möjligaste mån undvika att bli en Catch & Release Killer måste man lära sig de rätta handgreppen och iaktta och överväga de lokala förutsättningarna som gäller för dagen och stunden. Vid minsta tveksamhet till C&R – Låt bli att fiska, eller välj att behålla fångsten. Fisk är bra mat.

C&R går ut på att kroka (gärna på en hullinglös sådan) drilla och returnera fisk på ett för fisken skonsamt sätt som möjligt. Notera att momentet att drilla är placerat innan ordet returnera kommer på tal. Båda momenten måste utföras rätt om fisken ska ha en hygglig chans att överleva. När väl fisken sitter på kroken ska den inte få rusa som den själv vill och dra på sig akut mjölksyreförgiftning. Firren ska ju släppas lös och då kommer den att få betala tillbaka syreskulden som den fått av kampen mot spöt. Använd därför passande utrustning för att korta ned själva fiskkampen till ett minimum.

Hög vattentemperatur är inte bra, åtminstone inte för salmonoider. Ett fenomen som alla som odlar fisk vet om. Därför brukar fiskodlarna innan de transporterar ut fisk till put and take vatten – speciellt noga om sommaren – svälta fisken rätt ordentligt innan den körs iväg. Ytterligare en faktor som man måste ta med i beräkningen är det där med syretillgången i vattnet, ett problem i sig som kan inverka menligt på fiskens överlevnad.

Även snabba tryckförändringar från djupt till grunt vatten har betydelse. Behåll fisken under vattnet. Det är inte bra för fisken att hårdhänt lyftas upp ur sitt våta element. Den kan få skador på inälvor och skelett om man vårdslöst daltar med den i båt eller på land. En fisk är mer eller mindre ”viktlös” i vatten och således helt perfekt anpassad till ett liv i vätska. Mät fisken i vattnet om det är möjligt och om den ska vägas använd gummerad håv. Det finns håvar som har inbyggd våg i handtaget.

Minimera exponering i luft. Ett fototips. Håll andan vid fototillfället då den blöta fisken varligt hålls upp framför kameran och när du känner dig obekväm gör förmodligen fisken det också.

Djurplågeri! Debattens vågor, oftast på nätet, går ibland höga gällande Catch & Release av exempelvis stor gädda, och då i synnerhet frågan om/när släppa åter de stora. Rätt eller fel? Vad man än tycker så är C&R här för att stanna. Ett ökat fisketryck, oavsett metod, riskerar dock på sikt att förändra/försämra fiskbestånden. Lägg därtill frågan – Är C&R djurplågeri eller inte?

dod-gadda-catch-release-killer-outdoor-pike-big-pike-bjorn-blomqvist