Del 3 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 3.
På djupet med Dr Depht
Fisketekniskt sett är den cirka 20 hektar stora Gäddsjön ett lättfiskat vatten där även nybörjare brukade få napp. Som ett led att lära känna sjöns bottentopografi gjordes i juni 2009, med hjälp av ett på den tiden toppmodernt kombiinstrument med ekolod, GPS och kartplotter en djupkartering av vattnet. Inspelade positions- och djupdata lagrades på ett minneskort. Efter avslutad mätrunda pluggades kortet in i datorn hemma på kontoret och därefter bearbetades loggad data i Dr Depth djupkarteringsprogram. Vips dök en djupkarta upp på dataskärmen som visade att Gäddsjön har ett medeldjup på fyra meter och åtta meter som djupast. Inga grynnor eller markerade djupkanter hittades. Sjöns utseende kan enkelt beskrivas som en kilometerlång, lätt böjd banan som placerats i väst/ostlig riktning med en medelbredd på något över två hundra meter. Sjön är kantad av vass, näckrosor samt en och annan uppstickande strandsten.

Per Pelin mannen bakom Dr Depht
Djupkarteringsprogrammet Dr Depth togs fram av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth härrör från tidigt 2000-tal då Per på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och
ekolod borde kunna samköras och på så vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program. Dr Depth version no.1 lanserades 2006. I dagsläget (läs 2020) är djupkarteringsprogram (ursprungligen Dr Depth) standard i de allra flesta kombiinstrument. Djupkartan visas numera i realtid på skärmen vart efter sjön scannas, sk. AutoChart Live

Gäddorna fanns mestadels utspridda runt hela sjön, allt från helt strandnära till djupare frivatten. Men ibland då en hård vind skummade vågorna hände det att sjövargarna följde vinden och stimmade sig i en vik eller utmed vindpinad strandsträcka. Vid sådana tillfällen högg det friskt om betesvalet var det rätta. Betets djupgående, rörelse och färg samt i vilken fart det fiskades hem var viktiga parametrar.

Från islossning och fram till midsommartid då vattentemperaturen var på uppåtgående funkade jerkbaitfiske ypperligt. Vid tillfälliga bakslag i skepnad av kylslaget vårregn fungerade skeddrag, spinnare och jiggar bättre. Skeddragen Atom 35 gr. silver/blue och UTÖ 35 gr. BGL var måste-beten hela säsongen. Att ha ett skeddrag på tafsen var vissa dagar skillnaden mellan sträckt lina eller slak rev. Sammanfattningsvis kan berättas att alla som fiskade i Gäddsjön fångade fisk, förutom en av Sveriges mest kända gäddfiskare som nollade.

En egen Gäddsjö, varför?
Främsta anledningen att starta upp Gäddsjön var för att se om det gick. Ingen hade gjort något liknande tidigare, åtminstone inte vad vi kände till. Även en viss lönsamhet fanns med i kalkylen. Att starta upp projektet var inte så enkelt som att ”bara” plocka gäddor ur Vänern med fritt fiske för vidare färd till Gäddsjön. Nej, det var både tålamodskrävande, arbets- och kostsamt.

Gästerna alltid i fokus
Redan på planeringsstadiet besannades våra aningar att självutnämnda gäddexperter skulle ta ton och ifrågasätta projektet. En kändisguide i vår bekantskapskrets sa vid ett tillfälle till Petter Larsson följande: ”Petter, du är ju ingen gäddfiskare och vet inget alls om storgäddfiske”. Petter svarade: ”Helt sant, jag kan inget om gäddfiske, men å andra sidan är det inte jag som ska fånga gäddorna i Gäddsjön, utan det är våra gäster”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->