Att man över huvud taget fritt får fiska Vätterlax från land beror på följande fakta. Först och främst att det sätts ut lax samt att sjöns karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att man når ut till fisken. Dessutom inte att förglömma, att det fria handredskapsfisket infördes våren 1985.
I ungefär samma veva som de båtburna trollarna i slutet av 1980-talet började dra laxar ute på öppen sjö gjordes samtidigt de första trevande kasten från strand. Landlaxfisket fick fotfäste allra först på klipporna vid Omberg samt sträckan Hästholmen och söderut till Ödeshög. Platser som ännu denna dag är de allra bästa när det gäller Östgötasidan. En av de allra första storlaxarna som drogs upp från land var en 12,3-kilos från den 8 oktober 1990. Fångstplats lär ha varit klipporna norr om Ödeshög.
Att de strandnära vattnen norr om Ödeshög vid Öninge är heta präntades med besked fast på landlaxfiskets historieblad i december 1997, då världens hittills tyngsta insjölax (20,4 kg) fångades. Dagen då det begav sig var söndagen den 21 december 1997. Fångstmannen Dennis Gustavsson svingade då ut dupp och hemmaknutna tubfluga över Vätterns vattenvidder. Flugan som bedrog jättelaxen var bunden på plaströr, klädd med mylarslang i pärlemo, vinge av svart gethår samt dressad med några grönt glänsande strån med flash.
Trots att Vättern är en stor sjö med över 50 mil strand är det ändå bara två kuststräckor som är riktigt bra landfiskeplatser. Sträckor som man över lag kan nå via bilvägar och korta promenader. En del av vägarna som leder ned till sjön är dock privata där biltrafik är förbjuden. Respektera därför gällande skyltar. På Östgötasidan är det främst sträckan Ödeshög – Borghamn som gäller. Platser som Öninge, Stora Lund, Hästholmen, Stocklycke och Anudden är gångbara.
När det gäller ”hot spots” på Västgötasidan av innanhavet ligger merparten norr om lillbyn Granvik. Platser som Sjömarken, Namnlösa skäret och Mellbo-ön är heta. Mängden lax som dragits upp här kan räknas i ton. Området besöks förutom av klippfiskare även av flugfiskande flytringsfiskare. Här finns kobbar och skär som passar guppande ringfiskare perfekt.
Tyngsta flugspöfångade västgötalaxlax från land är en silverfisk som på krönt våg vägdes till 10,285 kilo. Morgonen det begav sig var lördag den 15 november 1997. Fångstmannen fiskade från den. sk. helikopterplattan nära Namnlösa Skäret. Utrustningen som sög kraften ur den 90 centimeter korta laxen var ett 9-fot flugspö i klass 5/6, grafit-rulle (laddad med flytlina o 100 yards 20 lb backing) och en flytande streamer 8:a, modell spiggfluga fastknuten i 0,26 mm tafsspets.
Tyngsta flytringslax från Granviksvattnen är en 12,55-kilos, längd 99 cm och omkrets 65 cm och gled in i håven den 25 december 2007. Utrustningen som ”rambolaxen” spöades upp med var; Flugspö 4-delat 9,8 fot Vision klass 7-9. Vision flugrulle laddad med en flytlina i klass 8. Den cirka fyra meter långa nylontafsen hade en spets av 0,31 mm diameter. Fångstgivande fluga var en epoxy-spigg med svart vinge på streamerkrok nr.2. Enligt fångstlistorna är det den tyngsta insjölax som fångats på flugspö i öppen sjö någonsin.
