Utsättningstalen av tvåårig Gullspångsöring i Vänern 2020 beräknas i runda slängar bli något över 80 000. Utsättningsplatser och antal sättfisk se nedan. Tilläggas kan att för andra året i rad sätts ingen Gullspångslax ut i Vänern från odlingarna Sävenfors och EM-lax. För kännedom:  Sävenfors Fiskodling har 2020 valt att sponsra med 2 000 tvååriga Gullspångsöringar.

27 april 10 500 G-öring Kinneviken Sävenfors Fiskodling
28 april 10 500 G-öring Kinneviken Sävenfors Fiskodling
29 april 10 000 G-öring Hjortens udde Sävenfors Fiskodling

5 maj 10 000 G-öring Hjortens udde Sävenfors Fiskodling
6 maj 10 000 G-öring Örnäs Sävenfors Fiskodling
8 maj 10 000 G-öring Rudsviken Sävenfors Fiskodling
11 maj  2 000 G-öring Dalbergså Sävenfors Fiskodling
11 maj   4 000 G-öring Upperud Sävenfors Fiskodling

Spannet 80-120 gram är vikterna på de tvååriga Gullspångsöringarna som levereras av Sävenfors Fiskodling

Datum 7 maj 20 000 G-öring Gaperhult EM-lax
OBS! Utsättningen (7 maj) har flyttats fram. Osäkert i nuläget när den sker

2019 sattes det inte ut så mycket som en enda liten Gullspångslax vare sig i Klarälven eller Vänern. En historisk händelse i Vänerns moderna era. Avsaknad av tillräcklig mängd med frisk avelsfisk är den främsta orsaken till uppkommet läge. Få eller inga befruktade romkorn är lika med tomma odlingskar. Noll Gullspångslax! Inledningen av 2020-talet ser fortsatt mörk ut för sjöns juvel, Gullspångslaxen.

Gös är den viktigaste fisken i det yrkesmässiga insjöfisket i Vänern, Mälaren och Hjälmaren 2019. Sammantaget nätades hela 505 113 kilo gös i nämnda sjöar. Om man räknar med en medelvikt 1,5 kg/gös blir det ca. 336 000 stycken. Abborrfångsterna 2019 blev sammantaget 62 831 kilo och gädda 88 065 kilo.  Se bild som visar fångsttalen enligt Källa Hav & Vatten.

Totalt 14 330 kilo (2018 =13 317 kg) laxfisk fördelade på fiskarterna insjölax, röding och insjööring ilandfördes av yrkesfisket i Vättern 2019. Källa Hav & Vatten.

Vättern – insjölax (sättfisk Gullspångstyp)
2019 = 0,95 ton lax
2018 = 0,91 ton lax
2017 = 1,71 ton lax
2016 = 2,02 ton lax
2015 = 1,69 ton lax
2014 = 1,72 ton lax

Laxfångsten i Vättern 2019 via yrkesfiske landade på 959 kilo (ca 275 st. med uppskattad medelvikt 3,5 kilo) Blankfiskar som härrör från utsättningar av odlad Gullspångslax. Noterbart är att 2019 samt 2018 års fångstsiffror av lax är de lägsta sedan 1970-talet då de regelbundna utsättningarna av smålaxar startade. Nytt för 2019 är att utsättningarna av Gullspångslax upphört och ersatts av småvuxen Klarälvslax->

Sedan tidigt 2000-tal är det som mest tillåtet att sätta ut 20 000 smolt/år. Utsättningsplats är Starbäcks hamn som ligger i Vätterns sydvästra del.
(Sportfiskets uttag av lax i Vättern beräknas vara högre än yrkesfiskets fångster)

Vättern – röding (vildfångad)
2019 = 8,49 ton röding
2018 = 8,81 ton röding
2017 = 8,14 ton röding
2016 = 7,79 ton röding
2015 = 10,31 ton röding
2014 = 12,06 ton röding

De yrkesmässiga nätfångsterna av rödlistad vätterröding noterades 2019 till 8,494 ton. Med en uppskattade medelvikt 1,5 kilo per fisk blir det cirka 5 650 vildfiskar (sportfiskets fångster av röding beräknas vara mycket högre än yrkesfiskets)

Vättern – insjööring (vildfångad)
2019 = 4,87 ton öring
2018 = 3,58 ton öring
2017 = 4,11 ton öring
2016 = 2,99 ton öring
2015 = 4,91 ton öring
2014 = 4,19 ton öring

Uttaget av vild, självreproducerande Vätteröring (kallas i folkmun för Vätterlax) via nät åren 2014-2019 har legat på ett snitt av 4,10 ton/år. 2019 nätades ca 2 430 öringar med beräknad medelvikt 2 kg/st. (sportfiskets fångster av öring beräknas vara rejält mycket högre än yrkesfiskets)

Vänerns yrkesfiskare rapporterar att de 2019 tillsammans landade 7 815 kilo lax och öring, vilket omräknat blir ca 2 200 blankfiskar med uppskattad medelvikt 3,5 kilo. Fördelning av fångsten är 4 944 kilo insjölax och 2 871 kg kilo insjööring.

Medelfångst av lax & öring de senaste fem åren har legat på 12,80 ton/år. Årets fångst (7,81 ton) ligger således mycket under snittet. I jämförelse med 2018 års fångstal (12,9 ton) är 2019 siffror 5,1 ton lägre. Historiskt sett var det under 1990-talet som nätfiskets glansdagar rådde i Vänern. På den tiden ilandfördes cirka 50 ton lax/öring årligen

Vänern – nätfångad odlad lax & öring åren 2014 till 2019
2019 =  7,8 ton ( 4,9 ton lax & 2,8 ton öring)
2018 = 12,9 ton (11,1 ton lax & 1,8 ton öring)
2017 = 11,7 ton ( 9,3 ton lax & 2,4 ton öring)
2016 = 14,3 ton (10,1 ton lax & 4,1 ton öring)
2015 = 17,0 ton (13,5 ton lax & 3,4 ton öring)
2014 = 17,0 ton (12,4 ton lax & 4,5 ton öring)

(Fångstuppgifter Hav & Vatten)

Lax- och öringutsättningarna i Vänern finansieras av…
De årliga utsättningarna av smålaxar/öringar i Klarälven och Vänern bekostas till övervägande delen av Fortum Sverige AB (kompensationsutsättningar) och Laxfond Vänern samt frivilliga bidrag från trollingklubbar m.fl. Noterbart i sammanhanget är att 2019 sattes ingen Gullspångslax ut vare sig i Vänern eller Klarälven. Även i år, 2020 kommer utsättningarna av Gullspångslax nollas.
Läs mer om Vänerlax/öring här->

Våren 2008 smygstartade projekt Gäddsjön, ett vatten med bett! Hugade spöfiskare erbjöds att boka exklusivt gäddfiske i privat vildmarkssjö som spätts på med vuxna, 85 – 120 cm, gäddor från Vänern. Idén och genomförandet av projekt Gäddsjön tillskrivs Tibrobon Björn Blomqvist och Petter Larsson från Kristinehamn. Gäddsjön fanns med på den svenska gäddkartan åren 2008-2012.

Klicka på länkarna och ta del av Berättelsen om Gäddsjön – ett gäddfiskevatten i annorlunda tappning.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.
Vänergäddor i längderna från 85 cm – 120 cm var den bärande produkten i projektet. Det var tillåtet att klubba fisk om man så önskade. Catch and release var dock metoden som gästerna föredrog.

Att fiska C&R betyder inte att alla gäddor som släpps åter överlever hanteringen.

Det finns flera faktorer som inverkar menligt på gäddornas överlevnad/hälsostatus efter återsläpp. Illa, illa för gäddan är att bli djupt krokad, ymnigt blodflöde, segdragen kamp i framförallt ljummet sommarvatten samt att exponeras onödigt länge i luft ovan vattnet.

Efter perioder av intensivt fisketryck med många fångade och returnerade fiskar brukade döda gäddor hittas på grundbottnarna. Svinnet bland gäddorna var ibland betydande. För att hålla ned dödligheten rådde fiskestopp under sommaren då vattnet var som varmast. Stor fisk som drillas hårt i badvatten slutar oftast med buken upp.

Betesfisk sattes ut
Att fiska C&R är inte detsamma som att man utför en fisklig välgärning. Nej, ska man bry sig om fiskens väl och ve fullt ut ska man inte fiska alls. C&R gäddorna blev dessutom inte sällan krokvana och svårfångade. Förmodligen drabbades de av, typ psykologiskt trauma. En ganska liten sjö med många gäddor som understundom utsattes för intensivt fisketryck. Nja!
Gäddsjön späddes även på med betesfisk vid flera tillfällen. I så kallade intensivvårdade vatten med mycket fisk på liten yta kan betraktas som ett sorts Tivolifiske. Karusellen i Gäddsjön snurrade under fem säsonger.

Projekt Gäddsjön avslutades 2012
Att projekt Gäddsjön ändades i slutet av 2012 berodde inte på bristande leveranser av nya gäddor, ej heller på sviktande kundunderlag eller att tjall med markägaren uppstått. Nej, projekt Gäddsjön hade helt enkelt nått vägs ände.

Åren med Gäddsjön bjöd på många angenäma möten med trevliga gäster, från rena nybörjare till experter och kändisfiskare. Man eller kvinna, ung som gammal. Alla var lika välkomna. Det fanns gott om gäddor i Gäddsjön och chansen att fånga en meterlång firre som bjöd upp till dans på spänd lina var därför stor.

Ledaren Fiske För Alla #9 2009  – Chefredaktör Mats Gyllsand
”I en sjö mitt ute i ingenstans har två män skapat något unikt. De har arrenderat sjön, fixat alla tillstånd och under ett par års tid köpt in vuxna gäddor som de släppt ut i sin lilla sjö. Byggt båtar och ordnat schysst boende för potentiella besökare. Allt för att skapa ett eldorado för gäddfiske. Unikt och smart. Visst har det funnits speciella camper inriktade på gäddfiske, men ingen har tagit det så långt som de har gjort nu.

Tanken är att sjön och dess gäddor ska locka betalande gäster på jakt efter personligt rekord eller bara ett par dagars besök i vildmarken. Jag tror de kommer att lyckas. Jaktarrangörer har jobbat på samma sätt i många år. Jakten lockar varje år tiotusentals med turister till Sverige, och framförallt landsbygden. Tyskar och italienare jagar inplanterade änder och fasaner i söder. Andra besöker stora hägn och skjuter ett vildsvin eller något annat vilt. Gemensamt är att dessa jaktmarker är skapade bara för besökande jägare. De vill ha allt serverat, bra boende och garanti att de kommer lyckas med jakten. Man kan ha moraliska betänkligheter mot att skjuta djur på detta sätt, men det går inte att blunda för att folk står på kö för att göra det. Dessutom skapar det jobb och en levande landsbygd. Det är dags att ta fisket till samma nivå och satsningen på gäddsjön är ett bra första steg.

På olika forum på internet har många varit kritiska, men detta utan att sätta sig in i satsningen. Ser man sjön, som inte är en liten damm. Förstår man att det inte är oetiskt och att det är en seriös satsning som förhoppningsvis får många efterföljare. Det är något fisket i landet skulle må bra av. Fler skulle bli intresserade om de såg att det faktiskt går att leva på något såpass udda som gäddfiske. Även om det bara är en liten okänd sjö i skogen i Närke”.

Slut på Berättelsen om Gäddsjön – ett gäddfiskevatten i annorlunda tappning.
/Björn Blomqvist & Petter Larsson 28 januari 2020.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.

Del 4.
Standardpriset per person för en dags (8 timmar) fiske i Gäddsjön var 1 850 kr plus moms. Minsta antal gäster för att öppna Gäddsjön var satt till tre personer. Undantag gjordes vid något tillfälle, typ att två personer betalade 5 000 kr plus moms. Även mängdrabatt till större sällskap förekom. Gäddskräcken, Sveriges äldsta gäddfiskeklubb fick rabatt då de en höstdag genomförde en klubbträff i Gäddsjön.

Gäddskräcken – Sveriges äldsta gäddfiskeklubb

Gäddskräcken bildades i Stockholm 1930 och består av som mest 18 medlemmar. 13 av dessa besökte Gäddsjön. Lite kuriosa i sammanhanget var att några av medlemmarna fiskade ”Old School” med gamla Ambassadör-rullar och ABU spön. Även Sturehofs Gäddfiskeklubb, Stockholm som besökte Gäddsjön vid flera tillfällen åtnjöt mängdrabatt.

Kanalgratis.se x två!

Johan Ruhe, Kanalgratis.se besökte Gäddsjön vid två tillfällen för att producera fiskefilm. Första gången var hösten 2009 då en produktfilm om fiske med stora Showgirls spinnare spelades in.

En kvartett från Team CWC, med Stefan ”Trumman” Trumstedt i spetsen agerade ”skådespelare”. Hösten 2009 var Johan Ruhe en ganska okänd figur inom svenskt sportfiskefilmande. Första gången han fångade fisk via digitalkameran var 2007.

Våren 2011 var JR ånyo ”on location” med kameraman och crew. Herr Ruhe var glad i hågen då han hade fixat kontrakt med TV4 Sport om en serie sportfiskeprogram med arbetsnamnet Fina Fisken. Flugfiske efter gädda stod på programmet.

Tjejerna Emma och Sara höll i spöna. Flugfiskeexperten Niklaus Bauer var med som sakkunnig. Johan Ruhe ”himself” var programledare.

Sveriges Sportfiske – och Fiskevårdsförbund

Exempel på andra storfräsare som fiskat i Gäddsjön är Sportfiskeförbundets ordförande Joakim Ollén, Sportfiskeförbundets Generalsekreterare Stefan Nyström och Sportfiskarnas trotjänare Evald Ingerhed.

Nämnda trio blandade högt och lågt med metoder och beten. Evald fångade sina gäddor med en ca 40 cm lång jättevobbler i linändan.

Stefan Nyström kastade med flugspö och landade 17 gäddor på enkelkrok dressad med hår och fjäder. Med flugfångad gädda i famn kunde Stefan beskådas i Napp och Nytt 2011 där fisket i Gäddsjön beskrevs.

”Båtplassene med et flott litet hus. Det var et utrolig miljø”

Erik ”Pikewallis” Walmann, en av Norges mest kända gäddfiskare skrev med anledning av sitt besök i Gäddsjön följande; ”Båtplassene med et flott litet hus. Det var et utrolig miljø. Båten var helt OK med matter, og avkrokings utstyr. Vannet var passe stort, det gjorte at man fikk fiske vannet av på en grundig måte. Langt og smalt, med fine viker og fine kanter som fisken ofte ble tatt på. Fisket mente de andre var litt trøkt men med mine 11 fisker så var jeg i hvert fall utrolig fornøyd. Område, sjøen, hotellet, maten og menneskene får terningkast 6”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4.

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.
På djupet med Dr Depht
Fisketekniskt sett är den cirka 20 hektar stora Gäddsjön ett lättfiskat vatten där även nybörjare brukade få napp. Som ett led att lära känna sjöns bottentopografi gjordes i juni 2009, med hjälp av ett på den tiden toppmodernt kombiinstrument med ekolod, GPS och kartplotter en djupkartering av vattnet. Inspelade positions- och djupdata lagrades på ett minneskort. Efter avslutad mätrunda pluggades kortet in i datorn hemma på kontoret och därefter bearbetades loggad data i Dr Depth djupkarteringsprogram. Vips dök en djupkarta upp på dataskärmen som visade att Gäddsjön har ett medeldjup på fyra meter och åtta meter som djupast. Inga grynnor eller markerade djupkanter hittades. Sjöns utseende kan enkelt beskrivas som en kilometerlång, lätt böjd banan som placerats i väst/ostlig riktning med en medelbredd på något över två hundra meter. Sjön är kantad av vass, näckrosor samt en och annan uppstickande strandsten.

Per Pelin mannen bakom Dr Depht
Djupkarteringsprogrammet Dr Depth togs fram av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth härrör från tidigt 2000-tal då Per på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och
ekolod borde kunna samköras och på så vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program. Dr Depth version no.1 lanserades 2006. I dagsläget (läs 2020) är djupkarteringsprogram (ursprungligen Dr Depth) standard i de allra flesta kombiinstrument. Djupkartan visas numera i realtid på skärmen vart efter sjön scannas, sk. AutoChart Live

Gäddorna fanns mestadels utspridda runt hela sjön, allt från helt strandnära till djupare frivatten. Men ibland då en hård vind skummade vågorna hände det att sjövargarna följde vinden och stimmade sig i en vik eller utmed vindpinad strandsträcka. Vid sådana tillfällen högg det friskt om betesvalet var det rätta. Betets djupgående, rörelse och färg samt i vilken fart det fiskades hem var viktiga parametrar.

Från islossning och fram till midsommartid då vattentemperaturen var på uppåtgående funkade jerkbaitfiske ypperligt. Vid tillfälliga bakslag i skepnad av kylslaget vårregn fungerade skeddrag, spinnare och jiggar bättre. Skeddragen Atom 35 gr. silver/blue och UTÖ 35 gr. BGL var måste-beten hela säsongen. Att ha ett skeddrag på tafsen var vissa dagar skillnaden mellan sträckt lina eller slak rev. Sammanfattningsvis kan berättas att alla som fiskade i Gäddsjön fångade fisk, förutom en av Sveriges mest kända gäddfiskare som nollade.

En egen Gäddsjö, varför?
Främsta anledningen att starta upp Gäddsjön var för att se om det gick. Ingen hade gjort något liknande tidigare, åtminstone inte vad vi kände till. Även en viss lönsamhet fanns med i kalkylen. Att starta upp projektet var inte så enkelt som att ”bara” plocka gäddor ur Vänern med fritt fiske för vidare färd till Gäddsjön. Nej, det var både tålamodskrävande, arbets- och kostsamt.

Gästerna alltid i fokus
Redan på planeringsstadiet besannades våra aningar att självutnämnda gäddexperter skulle ta ton och ifrågasätta projektet. En kändisguide i vår bekantskapskrets sa vid ett tillfälle till Petter Larsson följande: ”Petter, du är ju ingen gäddfiskare och vet inget alls om storgäddfiske”. Petter svarade: ”Helt sant, jag kan inget om gäddfiske, men å andra sidan är det inte jag som ska fånga gäddorna i Gäddsjön, utan det är våra gäster”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2.
Vänergäddorna fångades i storryssjor
Yrkesfiskare Blom med hemmahamn Brommösund, Torsö försåg oss med vuxna Vänergäddor med instegsmåttet 85 centimeter och längre. Under de fem säsongerna (2008-2012) som Gäddsjön existerade levererade Herr Bloms företag, Götene Fisk HB snudd tre ton gädda. Gäddorna fångades i storryssjor under våren i Mariestadsfjärden, Mariestad. Vattentempen vid fångsttillfällena brukade pendla mellan sex till åtta grader.

En storryssja är precis som det låter, alltså stooor – inte att förväxla med en liten gäddryssja. Storryssjan är försedd med långa ledarmar som vetter mot land. Armar som leder fisken mot och in i ett s.k. fångsthus, placerat på djupare vatten. Fångsten vittjas levande med håv. Fisk som inte ska behållas släpps oskadd åter.

Mariestadsfjärden var som sagt området som tullades på gäddor alla fem säsongerna. Trots att nästan tre ton gäddor fångades under några få år kunde inte minsta antydan noteras att gäddbeståndet fått sig en knäck. Nej, storgäddorna stimmade sig som vanligt i ryssjorna. Gäddorna hölls pigga i vattenfyllda kar ombord på yrkesfiskarbåten. Väl i hamn flyttades de över till tank/ar på en liten lastbil och släpkärra. Fisktankarna syresattes under transporten till utsättningsplatsen. I samband med avfärden toppades varje tank med cirka 30 liter krossad is för att kyla vattnet ytterligare. Målet var att alla gäddorna skulle överleva bilfärden. Gäddorna stuvades tätt i tankarna, typ som packade sillar. Inte en enda gädda dog under transport. Noll dödlighet! trots att syrgasen vid ett tillfälle, cirka två mil från utsättningsplatsen, tog slut. En udda grej dock. Gäddorna uppvisade inte sällan tecken på åksjuka!

Inför smygstarten våren 2008 hade Gäddsjön laddats med 400 kilo gädda á 30 kr/kg plus moms. Lägg därtill kostnader för transporter sträckan Torsö/Gäddsjön (34 mil t/r) landade kalaset på cirka 20 000 kronor. En ekonomisk chansning med tanke på att ingen visste om gäddorna skulle klara miljöbytet från innanhav till skogssjö. Testfisken visade dock att gäddorna klarat sig då huggen duggade tätt.

Fokus säsong 2008 var, förutom några testfisken, att rusta båtarna, fixa båtlänning, dona med bryggor samt marknadsföring plus annat smått och gott. Skarpt läge blev det först våren 2009. Inför premiären hade ett rejält gäng med nya gäddor, där de längsta mätte 120 centimeter sjösatts.

ABU Garcia Svängsta först ut

ABU Garcia Svängsta VD Jan Sjöblom, Försäljningschef Olle Lidesjö samt ett halvdussin säljare blev officiellt (8 maj 2009) först ut att blöta sina drag i Gäddsjön. Det åtta man starka gänget hade dagen innan anlänt till Värdshuset i Brevens Bruk för ett internt säljmöte. Ett första hårdtest av boende, mat och konferenslokal fick med beröm godkänt.
Vid niohugget, efter att gänget äntrat båtarna för vidare roddtur ut på blankt vatten, var det dags att börja kasta med spö och spinna.

I den lilla viken alldeles utanför båtlänningen, i närheten av ett i vattnet nedrasat träd, fångades första gäddan, en firre på dryga 90 centimeter. Efter att premiärgäddan lösgjorts från vasst stål och släppts levande åter signalerade ytterligare ett båtlag fast fisk. Och på den gäddvägen var det tills det var dags för en gemensam lunch på land vid bykstugan. Mätta och belåtna återvände sedan manskapet till ekorna igen för ytterligare några timmars spöfäktande. Vid fyrahugget avslutades fiskedagen och mungiporna bland de fiskande var då minst sagt uppåt. Herrarna från ABU hade via sitt fiskekunnande visat att uttrycket ”de längsta med grejor från Svängsta”, helt klart hållit streck med råge denna dag. Hela 115 gäddor hade mätts in, och många av dessa var så kallade 100 klubbare.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2.

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 1.
Våren 2008 smygstartade projekt Gäddsjön, ett vatten med bett. Hugade spöfiskare erbjöds att boka exklusivt gäddfiske i privat vildmarkssjö som spätts på med vuxna gäddor från Vänern. Den snudd 20 hektar stora sjön ligger i avskildhet på gränsen mellan Närke och Östergötland. Ett lågt fisketryck och gott om huggvilliga gäddor borgade för högsta kvalité på fisketurerna. Gästerna erbjöds att låna kompletta utrustningar, modell ”top of the line”. Fiskade gjorde man från 4,15 meter långa roddbåtar. Boende, catering och konferensmöjligheter fanns i grannskapet på Brevensgården i Brevens Bruk, närmsta samhälle. Idén och genomförandet av projekt Gäddsjön tillskrivs Tibrobon Björn Blomqvist och Petter Larsson från Kristinehamn. Gäddsjön fanns med på den svenska gäddkartan åren 2008-2012. Gäddsjön invigdes officiellt den 8 maj 2009.

Mothugg direkt!

I samma veva som Gäddsjön började marknadsföras hösten 2008 dök de första kommentarerna om ”projektet” upp på sociala medier. Exempelvis på Svenska Gäddklubbens hemsida samt på sajterna Fiskesnack.com kommentarfält och Fiske.nu Plank. (Facebook var på den tiden i sin linda samt nät-troll ett okänt begrepp)  Åsikterna som torgfördes i cybervärlden var oftast bara tyckande. Fakta om Gäddsjöns tillblivelse eller på vilket sätt sjön drevs saknades. Tidningen Fiskefeber hörde däremot av sig telefonledes och faktakollade ”spektaklet”. Samtalet mynnade ut i en kort, avmätt notis. Även Sportfiskarnas storfiskregistrerare, Håkan Brugård slog en signal och förtalte att gäddor från Gäddsjön inte skulle godkännas. Skriverier och kommentarer i allmänhet är okej, men att uppmana till att begå brott är en helt annan grej. Vid ett tillfälle föreslog ”någon” att det var dags att åka till Gäddsjön och slå sönder båtarna! Projektet skulle enligt denne ”någon” sänkas bokstavligen.

Saxat från Fiskesnack.com; Misstänker att inga seriösa sportfiskare skulle komma på tanken att fiska i en sån sjö. Plocka gäddor från Vänern med fritt fiske för att sedan tränga ihop dom i en lite sjö är ju fullständigt befängt. Djurplågeri med tanke på transporter och näringstillgången i sjön. Det handlar bara om pengar.

Saxat från Svenska Gäddklubben; Det som folk vänder sig mest emot var tanken att flytta grova Vänerngäddor till en liten näringsfattig skogssjö. Gäddorna magrade och blev smala som slipsar av den dåliga bytestillgången. Svenska Gäddklubben gick officiellt ut och tog avstånd från en sån hantering.

Att sätta ut fångstfärdig fisk i sjöar och vattendrag är inget nytt påfund. Redan i mitten av 1950-talet introducerades Put & take fiske i Sverige efter regnbåge, bäckröding och öring. Även daltandet med karp och andra fiskarter har förekommit i århundraden. Däremot att levandefånga ett hyggligt antal större gäddor ur innanhav och flytta dessa till en liten sjö för att därefter fiskas på, var nytt.

Önskemål parat med måsten
1. En lagom stor, privat sjö, max två timmars bilresa från Stockholm måste hittas och arrenderas. Omgivningarna runt sjön bör dessutom vara av vildmarkskaraktär. Lägg därtill önskemål om tillgång till boende, catering och konferensmöjligheter.
2. Måste kontakta Väneryrkesfiskare som innehar tillstånd och resurser att levandefånga vårgäddor, transportera dessa i oskadat skick till hamnen samt vara behjälplig med lastning på flak och kärra.
3. Måste införskaffa tillstånd av Länsstyrelsen att lagligt få flytta fisk från Vänern till Gäddsjön.
4. Måste fixa fiskeredskap plus införskaffa ett antal dugliga roddbåtar.
5. Ett tillräckligt startkapital måste finnas för att finansiera kalaset. En rimlig kostnadskalkyl bör upprättas. Kontrakt med markägare och yrkesfiskare måste skrivas.

Punkterna 1-3 var de svåraste att realisera. Idén med en egen Gäddsjö dök upp vid millenniumskiftet. Först hösten 2007 infann sig av en händelse, en lösning på anskaffning av en egen Gäddsjö. Upprinnelsen var att vi (Björn & Petter) hade bokats att köra en tvåbåts trolling-guidning efter lax med utgång Kristinehamn. Ett sällskap från Brevens Bruk AB, Närke med VD/Skogsförvaltare Sten Geijer i spetsen klev ombord. Fisketuren avslutades med frågan/önskemålet att hitta en privat Gäddsjö. Döm om vår förvåning då Sten Geijer inviterade oss till Brevens Bruk för att kolla in några, enligt honom, lämpliga sjöar. Väl på plats bjöds vi på en åktur på skumpiga skogsvägar. Plötsligt uppenbarade sig sjön med stort G.
Gäddsjön var funnen.

(Gäddsjön heter egentligen något annat och är från början en helt vanlig skogssjö med en ursprunglig stam av gädda, abborre och gott om vitfisk). Under tiden som vi promenerade utmed strandkanten torgförde vi våra idéer. VD Sten Geijer lyssnade uppmärksamt och nappade efter en kort stunds betänketid på att ställa Gäddsjön till vårt förfogande. Under hemfärden togs kontakt med yrkesfiskare Bo-Gunnar Blom på Torsö, Vänern. Kunde han vara behjälplig med anskaffning av levande, vuxna Vänergäddor, månntro? Svar ja! Ett halvår senare, alltså våren 2008 levererades det första lasset gäddor. Tillstånd att sätta ut Vänergäddor i Gäddsjön hade beviljats av Länsstyrelsen i Östergötland.

BEASON byggde båtarna

Kristinehamnsbon Petter som sedan unga år fixat och donat med det mesta som flyter fick en snilleblixt rörande båtfrågan. Han kontaktade båtbyggare Peter på BEASON och undrade om han kunde plasta ett stim småbåtar till Gäddsjön? Turen var på vår sida då Peter BEASON hade en mall av en Crecent 415 liggande i gömmorna. En stabil roddbåt som rymmer en till tre fiskare. Sex båtar beställdes ”på studs” för leverans under 2008.

Redskap från ABU och CWC

Återstod att skaka fram dugliga fiskeutrustningar. Våra mångåriga kontakter med ABU Garcia, Svängsta och Stockholmsföretaget Catch With Care (CWC) föll det sig naturligt att för dem berätta om våra framtidsplaner med Gäddsjön. Både ABU och CWC beslutade efter moget övervägande att stötta projekt Gäddsjön. ABU stod för multi- och haspelrullar samt beten. Spinn- och haspelspön, linor och beten levererade CWC.

Del 1.

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Ska du fiska flugfiske i sjö och bäck är ett par vadarbyxor din bästa investering. De låter dig komma längre ut och dessutom håller dem dig torra under hela fisketuren.