Kategori: Beten

Del 3 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 3.
På djupet med Dr Depht
Fisketekniskt sett är den cirka 20 hektar stora Gäddsjön ett lättfiskat vatten där även nybörjare brukade få napp. Som ett led att lära känna sjöns bottentopografi gjordes i juni 2009, med hjälp av ett på den tiden toppmodernt kombiinstrument med ekolod, GPS och kartplotter en djupkartering av vattnet. Inspelade positions- och djupdata lagrades på ett minneskort. Efter avslutad mätrunda pluggades kortet in i datorn hemma på kontoret och därefter bearbetades loggad data i Dr Depth djupkarteringsprogram. Vips dök en djupkarta upp på dataskärmen som visade att Gäddsjön har ett medeldjup på fyra meter och åtta meter som djupast. Inga grynnor eller markerade djupkanter hittades. Sjöns utseende kan enkelt beskrivas som en kilometerlång, lätt böjd banan som placerats i väst/ostlig riktning med en medelbredd på något över två hundra meter. Sjön är kantad av vass, näckrosor samt en och annan uppstickande strandsten.

Per Pelin mannen bakom Dr Depht
Djupkarteringsprogrammet Dr Depth togs fram av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth härrör från tidigt 2000-tal då Per på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och
ekolod borde kunna samköras och på så vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program. Dr Depth version no.1 lanserades 2006. I dagsläget (läs 2020) är djupkarteringsprogram (ursprungligen Dr Depth) standard i de allra flesta kombiinstrument. Djupkartan visas numera i realtid på skärmen vart efter sjön scannas, sk. AutoChart Live

Gäddorna fanns mestadels utspridda runt hela sjön, allt från helt strandnära till djupare frivatten. Men ibland då en hård vind skummade vågorna hände det att sjövargarna följde vinden och stimmade sig i en vik eller utmed vindpinad strandsträcka. Vid sådana tillfällen högg det friskt om betesvalet var det rätta. Betets djupgående, rörelse och färg samt i vilken fart det fiskades hem var viktiga parametrar.

Från islossning och fram till midsommartid då vattentemperaturen var på uppåtgående funkade jerkbaitfiske ypperligt. Vid tillfälliga bakslag i skepnad av kylslaget vårregn fungerade skeddrag, spinnare och jiggar bättre. Skeddragen Atom 35 gr. silver/blue och UTÖ 35 gr. BGL var måste-beten hela säsongen. Att ha ett skeddrag på tafsen var vissa dagar skillnaden mellan sträckt lina eller slak rev. Sammanfattningsvis kan berättas att alla som fiskade i Gäddsjön fångade fisk, förutom en av Sveriges mest kända gäddfiskare som nollade.

En egen Gäddsjö, varför?
Främsta anledningen att starta upp Gäddsjön var för att se om det gick. Ingen hade gjort något liknande tidigare, åtminstone inte vad vi kände till. Även en viss lönsamhet fanns med i kalkylen. Att starta upp projektet var inte så enkelt som att ”bara” plocka gäddor ur Vänern med fritt fiske för vidare färd till Gäddsjön. Nej, det var både tålamodskrävande, arbets- och kostsamt.

Gästerna alltid i fokus
Redan på planeringsstadiet besannades våra aningar att självutnämnda gäddexperter skulle ta ton och ifrågasätta projektet. En kändisguide i vår bekantskapskrets sa vid ett tillfälle till Petter Larsson följande: ”Petter, du är ju ingen gäddfiskare och vet inget alls om storgäddfiske”. Petter svarade: ”Helt sant, jag kan inget om gäddfiske, men å andra sidan är det inte jag som ska fånga gäddorna i Gäddsjön, utan det är våra gäster”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 1 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 1.
Våren 2008 smygstartade projekt Gäddsjön, ett vatten med bett. Hugade spöfiskare erbjöds att boka exklusivt gäddfiske i privat vildmarkssjö som spätts på med vuxna gäddor från Vänern. Den snudd 20 hektar stora sjön ligger i avskildhet på gränsen mellan Närke och Östergötland. Ett lågt fisketryck och gott om huggvilliga gäddor borgade för högsta kvalité på fisketurerna. Gästerna erbjöds att låna kompletta utrustningar, modell ”top of the line”. Fiskade gjorde man från 4,15 meter långa roddbåtar. Boende, catering och konferensmöjligheter fanns i grannskapet på Brevensgården i Brevens Bruk, närmsta samhälle. Idén och genomförandet av projekt Gäddsjön tillskrivs Tibrobon Björn Blomqvist och Petter Larsson från Kristinehamn. Gäddsjön fanns med på den svenska gäddkartan åren 2008-2012. Gäddsjön invigdes officiellt den 8 maj 2009.

Mothugg direkt!

I samma veva som Gäddsjön började marknadsföras hösten 2008 dök de första kommentarerna om ”projektet” upp på sociala medier. Exempelvis på Svenska Gäddklubbens hemsida samt på sajterna Fiskesnack.com kommentarfält och Fiske.nu Plank. (Facebook var på den tiden i sin linda samt nät-troll ett okänt begrepp)  Åsikterna som torgfördes i cybervärlden var oftast bara tyckande. Fakta om Gäddsjöns tillblivelse eller på vilket sätt sjön drevs saknades. Tidningen Fiskefeber hörde däremot av sig telefonledes och faktakollade ”spektaklet”. Samtalet mynnade ut i en kort, avmätt notis. Även Sportfiskarnas storfiskregistrerare, Håkan Brugård slog en signal och förtalte att gäddor från Gäddsjön inte skulle godkännas. Skriverier och kommentarer i allmänhet är okej, men att uppmana till att begå brott är en helt annan grej. Vid ett tillfälle föreslog ”någon” att det var dags att åka till Gäddsjön och slå sönder båtarna! Projektet skulle enligt denne ”någon” sänkas bokstavligen.

Saxat från Fiskesnack.com; Misstänker att inga seriösa sportfiskare skulle komma på tanken att fiska i en sån sjö. Plocka gäddor från Vänern med fritt fiske för att sedan tränga ihop dom i en lite sjö är ju fullständigt befängt. Djurplågeri med tanke på transporter och näringstillgången i sjön. Det handlar bara om pengar.

Saxat från Svenska Gäddklubben; Det som folk vänder sig mest emot var tanken att flytta grova Vänerngäddor till en liten näringsfattig skogssjö. Gäddorna magrade och blev smala som slipsar av den dåliga bytestillgången. Svenska Gäddklubben gick officiellt ut och tog avstånd från en sån hantering.

Att sätta ut fångstfärdig fisk i sjöar och vattendrag är inget nytt påfund. Redan i mitten av 1950-talet introducerades Put & take fiske i Sverige efter regnbåge, bäckröding och öring. Även daltandet med karp och andra fiskarter har förekommit i århundraden. Däremot att levandefånga ett hyggligt antal större gäddor ur innanhav och flytta dessa till en liten sjö för att därefter fiskas på, var nytt.

Önskemål parat med måsten
1. En lagom stor, privat sjö, max två timmars bilresa från Stockholm måste hittas och arrenderas. Omgivningarna runt sjön bör dessutom vara av vildmarkskaraktär. Lägg därtill önskemål om tillgång till boende, catering och konferensmöjligheter.
2. Måste kontakta Väneryrkesfiskare som innehar tillstånd och resurser att levandefånga vårgäddor, transportera dessa i oskadat skick till hamnen samt vara behjälplig med lastning på flak och kärra.
3. Måste införskaffa tillstånd av Länsstyrelsen att lagligt få flytta fisk från Vänern till Gäddsjön.
4. Måste fixa fiskeredskap plus införskaffa ett antal dugliga roddbåtar.
5. Ett tillräckligt startkapital måste finnas för att finansiera kalaset. En rimlig kostnadskalkyl bör upprättas. Kontrakt med markägare och yrkesfiskare måste skrivas.

Punkterna 1-3 var de svåraste att realisera. Idén med en egen Gäddsjö dök upp vid millenniumskiftet. Först hösten 2007 infann sig av en händelse, en lösning på anskaffning av en egen Gäddsjö. Upprinnelsen var att vi (Björn & Petter) hade bokats att köra en tvåbåts trolling-guidning efter lax med utgång Kristinehamn. Ett sällskap från Brevens Bruk AB, Närke med VD/Skogsförvaltare Sten Geijer i spetsen klev ombord. Fisketuren avslutades med frågan/önskemålet att hitta en privat Gäddsjö. Döm om vår förvåning då Sten Geijer inviterade oss till Brevens Bruk för att kolla in några, enligt honom, lämpliga sjöar. Väl på plats bjöds vi på en åktur på skumpiga skogsvägar. Plötsligt uppenbarade sig sjön med stort G.
Gäddsjön var funnen.

(Gäddsjön heter egentligen något annat och är från början en helt vanlig skogssjö med en ursprunglig stam av gädda, abborre och gott om vitfisk). Under tiden som vi promenerade utmed strandkanten torgförde vi våra idéer. VD Sten Geijer lyssnade uppmärksamt och nappade efter en kort stunds betänketid på att ställa Gäddsjön till vårt förfogande. Under hemfärden togs kontakt med yrkesfiskare Bo-Gunnar Blom på Torsö, Vänern. Kunde han vara behjälplig med anskaffning av levande, vuxna Vänergäddor, månntro? Svar ja! Ett halvår senare, alltså våren 2008 levererades det första lasset gäddor. Tillstånd att sätta ut Vänergäddor i Gäddsjön hade beviljats av Länsstyrelsen i Östergötland.

BEASON byggde båtarna

Kristinehamnsbon Petter som sedan unga år fixat och donat med det mesta som flyter fick en snilleblixt rörande båtfrågan. Han kontaktade båtbyggare Peter på BEASON och undrade om han kunde plasta ett stim småbåtar till Gäddsjön? Turen var på vår sida då Peter BEASON hade en mall av en Crecent 415 liggande i gömmorna. En stabil roddbåt som rymmer en till tre fiskare. Sex båtar beställdes ”på studs” för leverans under 2008.

Redskap från ABU och CWC

Återstod att skaka fram dugliga fiskeutrustningar. Våra mångåriga kontakter med ABU Garcia, Svängsta och Stockholmsföretaget Catch With Care (CWC) föll det sig naturligt att för dem berätta om våra framtidsplaner med Gäddsjön. Både ABU och CWC beslutade efter moget övervägande att stötta projekt Gäddsjön. ABU stod för multi- och haspelrullar samt beten. Spinn- och haspelspön, linor och beten levererade CWC.

Del 1.

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Ska du fiska flugfiske i sjö och bäck är ett par vadarbyxor din bästa investering. De låter dig komma längre ut och dessutom håller dem dig torra under hela fisketuren.

Tag chansen och kustfiskefånga sista Gullspångslaxen i Vättern!

Intresset att kustfiska insjölax från Vätterns klippor är en sysselsättning som gillas av många spöslitare. Att uppleva fiskelyckan att ha en fullvuxen Gullspångslax på tråden är svårslaget.

Det råder dock nya tider med anledning att utsättningarna av Gullspångslax gått i stå och ersatts med Klarälvslax -> med start våren 2019. Chansen finns dock ännu att få känna rycket av Gullspångslax då det så sent som i maj 2018 sattes ut 20 000 små g-laxar. Laxar som om de haft en hygglig överlevnad, tillika tillväxt i dagsläget (nov. 2019) gott och väl mäter över minimåttet 60 cm.

Fångstrapporterna i höst har inte duggat tätt, tyvärr. Nej, de har varit ovanligt sparsmakade, åtminstone med avsändare Västgötasidan av Vättern. Några få laxar har dock fångats från klipporna i höst, exempelvis i närheten av Granvik. Tilläggas kan att senhöst/vinter 2018 var fångsterna också synnerligen klena. Däremot var säsongen 2017 understundom okej. Dock inte att jämföra med fornstora kustfiskesäsonger då huggen duggade tätt.

Tips på gångbart ”godis” som brukar falla Gullspångarna i smaken är kustvobblers, typ beten som syns på bilden nedan.

Kustfiske efter Gullspångslax i Vättern snart ett minne blott!->

Vi som gillar kustfiske kan i närtid vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era! Någon av oss – du eller jag – kan faktiskt bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax.

Tillbakablick – Kustfiskefångade 20,4-kilos Gullspångslax->

 

Five of Diamond 42 fot – världens största skeddrag!

Betestillverkaren Len Thompson->> i Alberta, Canada firar 90 år 2019.
Sedan starten 1929 har företaget producerat cirka 50 miljoner beten. Len Thomson och Northern King (de förvärvade NK år 2016) tillverkar i dagsläget mer än 500 000 beten årligen. I samband med 90 års firandet lät Len Thomson det lokala företaget Comet Welding tillverka en jättelik replika av skeddraget Original series Five of Diamonds. Det tog åtta månader att förfärdiga draget där skedens mått mäter 28 fot (ca 8,4 m) och kroken 14 fot (ca 4,2m).

Se filmklipp om Len Thompson lures–>

Miljötänk = ”Turn your broken lures into cach”

Att Sportfiska går inte miljön spårlöst förbi hur gärna man än vill. Exempelvis nyttjas blyvikter till riggningar samt linor såsom nylon, fluorcarbon och stumlinor att fylla rulltrummorna med. Produkter som när de hamnar i naturen i stort är oförstörbara. Lägg därtill det ohämmade bruket av plastprodukter under senare år, främst inom betestillverkningen, typ gummibeten mm. Ja, det har gått så långt att t.o.m. de som binder sina egna flugor tillför plast och gummisvansar till sina kreationer. Ovan nämnda produkter (bly, linor och plast) är så kallade förbrukningsvaror inom sportfiskesvängen och hamnar inte sällan kvar ute i naturen efter avslutad fiskefärd. Inom Sportfiskebranschen snackas det dock sällan högt om miljöbelastningen som dessa produkter orsakar.

Mass polution needs mass solution
Webshopen kanalgratis.se som tillverkar och säljer gummibetena kommer under Sportfiskemässan 29-31 mars 2019 att lansera återköp av uttjänta gummibeten, oavsett tillverkare.

Se YouTube filmklipp Turn your broken lures into cach->