Del 3.
På djupet med Dr Depht
Fisketekniskt sett är den cirka 20 hektar stora Gäddsjön ett lättfiskat vatten där även nybörjare brukade få napp. Som ett led att lära känna sjöns bottentopografi gjordes i juni 2009, med hjälp av ett på den tiden toppmodernt kombiinstrument med ekolod, GPS och kartplotter en djupkartering av vattnet. Inspelade positions- och djupdata lagrades på ett minneskort. Efter avslutad mätrunda pluggades kortet in i datorn hemma på kontoret och därefter bearbetades loggad data i Dr Depth djupkarteringsprogram. Vips dök en djupkarta upp på dataskärmen som visade att Gäddsjön har ett medeldjup på fyra meter och åtta meter som djupast. Inga grynnor eller markerade djupkanter hittades. Sjöns utseende kan enkelt beskrivas som en kilometerlång, lätt böjd banan som placerats i väst/ostlig riktning med en medelbredd på något över två hundra meter. Sjön är kantad av vass, näckrosor samt en och annan uppstickande strandsten.

Per Pelin mannen bakom Dr Depht
Djupkarteringsprogrammet Dr Depth togs fram av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth härrör från tidigt 2000-tal då Per på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och
ekolod borde kunna samköras och på så vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program. Dr Depth version no.1 lanserades 2006. I dagsläget (läs 2020) är djupkarteringsprogram (ursprungligen Dr Depth) standard i de allra flesta kombiinstrument. Djupkartan visas numera i realtid på skärmen vart efter sjön scannas, sk. AutoChart Live

Gäddorna fanns mestadels utspridda runt hela sjön, allt från helt strandnära till djupare frivatten. Men ibland då en hård vind skummade vågorna hände det att sjövargarna följde vinden och stimmade sig i en vik eller utmed vindpinad strandsträcka. Vid sådana tillfällen högg det friskt om betesvalet var det rätta. Betets djupgående, rörelse och färg samt i vilken fart det fiskades hem var viktiga parametrar.

Från islossning och fram till midsommartid då vattentemperaturen var på uppåtgående funkade jerkbaitfiske ypperligt. Vid tillfälliga bakslag i skepnad av kylslaget vårregn fungerade skeddrag, spinnare och jiggar bättre. Skeddragen Atom 35 gr. silver/blue och UTÖ 35 gr. BGL var måste-beten hela säsongen. Att ha ett skeddrag på tafsen var vissa dagar skillnaden mellan sträckt lina eller slak rev. Sammanfattningsvis kan berättas att alla som fiskade i Gäddsjön fångade fisk, förutom en av Sveriges mest kända gäddfiskare som nollade.

En egen Gäddsjö, varför?
Främsta anledningen att starta upp Gäddsjön var för att se om det gick. Ingen hade gjort något liknande tidigare, åtminstone inte vad vi kände till. Även en viss lönsamhet fanns med i kalkylen. Att starta upp projektet var inte så enkelt som att ”bara” plocka gäddor ur Vänern med fritt fiske för vidare färd till Gäddsjön. Nej, det var både tålamodskrävande, arbets- och kostsamt.

Gästerna alltid i fokus
Redan på planeringsstadiet besannades våra aningar att självutnämnda gäddexperter skulle ta ton och ifrågasätta projektet. En kändisguide i vår bekantskapskrets sa vid ett tillfälle till Petter Larsson följande: ”Petter, du är ju ingen gäddfiskare och vet inget alls om storgäddfiske”. Petter svarade: ”Helt sant, jag kan inget om gäddfiske, men å andra sidan är det inte jag som ska fånga gäddorna i Gäddsjön, utan det är våra gäster”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 1.
Våren 2008 smygstartade projekt Gäddsjön, ett vatten med bett. Hugade spöfiskare erbjöds att boka exklusivt gäddfiske i privat vildmarkssjö som spätts på med vuxna gäddor från Vänern. Den snudd 20 hektar stora sjön ligger i avskildhet på gränsen mellan Närke och Östergötland. Ett lågt fisketryck och gott om huggvilliga gäddor borgade för högsta kvalité på fisketurerna. Gästerna erbjöds att låna kompletta utrustningar, modell ”top of the line”. Fiskade gjorde man från 4,15 meter långa roddbåtar. Boende, catering och konferensmöjligheter fanns i grannskapet på Brevensgården i Brevens Bruk, närmsta samhälle. Idén och genomförandet av projekt Gäddsjön tillskrivs Tibrobon Björn Blomqvist och Petter Larsson från Kristinehamn. Gäddsjön fanns med på den svenska gäddkartan åren 2008-2012. Gäddsjön invigdes officiellt den 8 maj 2009.

Mothugg direkt!

I samma veva som Gäddsjön började marknadsföras hösten 2008 dök de första kommentarerna om ”projektet” upp på sociala medier. Exempelvis på Svenska Gäddklubbens hemsida samt på sajterna Fiskesnack.com kommentarfält och Fiske.nu Plank. (Facebook var på den tiden i sin linda samt nät-troll ett okänt begrepp)  Åsikterna som torgfördes i cybervärlden var oftast bara tyckande. Fakta om Gäddsjöns tillblivelse eller på vilket sätt sjön drevs saknades. Tidningen Fiskefeber hörde däremot av sig telefonledes och faktakollade ”spektaklet”. Samtalet mynnade ut i en kort, avmätt notis. Även Sportfiskarnas storfiskregistrerare, Håkan Brugård slog en signal och förtalte att gäddor från Gäddsjön inte skulle godkännas. Skriverier och kommentarer i allmänhet är okej, men att uppmana till att begå brott är en helt annan grej. Vid ett tillfälle föreslog ”någon” att det var dags att åka till Gäddsjön och slå sönder båtarna! Projektet skulle enligt denne ”någon” sänkas bokstavligen.

Saxat från Fiskesnack.com; Misstänker att inga seriösa sportfiskare skulle komma på tanken att fiska i en sån sjö. Plocka gäddor från Vänern med fritt fiske för att sedan tränga ihop dom i en lite sjö är ju fullständigt befängt. Djurplågeri med tanke på transporter och näringstillgången i sjön. Det handlar bara om pengar.

Saxat från Svenska Gäddklubben; Det som folk vänder sig mest emot var tanken att flytta grova Vänerngäddor till en liten näringsfattig skogssjö. Gäddorna magrade och blev smala som slipsar av den dåliga bytestillgången. Svenska Gäddklubben gick officiellt ut och tog avstånd från en sån hantering.

Att sätta ut fångstfärdig fisk i sjöar och vattendrag är inget nytt påfund. Redan i mitten av 1950-talet introducerades Put & take fiske i Sverige efter regnbåge, bäckröding och öring. Även daltandet med karp och andra fiskarter har förekommit i århundraden. Däremot att levandefånga ett hyggligt antal större gäddor ur innanhav och flytta dessa till en liten sjö för att därefter fiskas på, var nytt.

Önskemål parat med måsten
1. En lagom stor, privat sjö, max två timmars bilresa från Stockholm måste hittas och arrenderas. Omgivningarna runt sjön bör dessutom vara av vildmarkskaraktär. Lägg därtill önskemål om tillgång till boende, catering och konferensmöjligheter.
2. Måste kontakta Väneryrkesfiskare som innehar tillstånd och resurser att levandefånga vårgäddor, transportera dessa i oskadat skick till hamnen samt vara behjälplig med lastning på flak och kärra.
3. Måste införskaffa tillstånd av Länsstyrelsen att lagligt få flytta fisk från Vänern till Gäddsjön.
4. Måste fixa fiskeredskap plus införskaffa ett antal dugliga roddbåtar.
5. Ett tillräckligt startkapital måste finnas för att finansiera kalaset. En rimlig kostnadskalkyl bör upprättas. Kontrakt med markägare och yrkesfiskare måste skrivas.

Punkterna 1-3 var de svåraste att realisera. Idén med en egen Gäddsjö dök upp vid millenniumskiftet. Först hösten 2007 infann sig av en händelse, en lösning på anskaffning av en egen Gäddsjö. Upprinnelsen var att vi (Björn & Petter) hade bokats att köra en tvåbåts trolling-guidning efter lax med utgång Kristinehamn. Ett sällskap från Brevens Bruk AB, Närke med VD/Skogsförvaltare Sten Geijer i spetsen klev ombord. Fisketuren avslutades med frågan/önskemålet att hitta en privat Gäddsjö. Döm om vår förvåning då Sten Geijer inviterade oss till Brevens Bruk för att kolla in några, enligt honom, lämpliga sjöar. Väl på plats bjöds vi på en åktur på skumpiga skogsvägar. Plötsligt uppenbarade sig sjön med stort G.
Gäddsjön var funnen.

(Gäddsjön heter egentligen något annat och är från början en helt vanlig skogssjö med en ursprunglig stam av gädda, abborre och gott om vitfisk). Under tiden som vi promenerade utmed strandkanten torgförde vi våra idéer. VD Sten Geijer lyssnade uppmärksamt och nappade efter en kort stunds betänketid på att ställa Gäddsjön till vårt förfogande. Under hemfärden togs kontakt med yrkesfiskare Bo-Gunnar Blom på Torsö, Vänern. Kunde han vara behjälplig med anskaffning av levande, vuxna Vänergäddor, månntro? Svar ja! Ett halvår senare, alltså våren 2008 levererades det första lasset gäddor. Tillstånd att sätta ut Vänergäddor i Gäddsjön hade beviljats av Länsstyrelsen i Östergötland.

BEASON byggde båtarna

Kristinehamnsbon Petter som sedan unga år fixat och donat med det mesta som flyter fick en snilleblixt rörande båtfrågan. Han kontaktade båtbyggare Peter på BEASON och undrade om han kunde plasta ett stim småbåtar till Gäddsjön? Turen var på vår sida då Peter BEASON hade en mall av en Crecent 415 liggande i gömmorna. En stabil roddbåt som rymmer en till tre fiskare. Sex båtar beställdes ”på studs” för leverans under 2008.

Redskap från ABU och CWC

Återstod att skaka fram dugliga fiskeutrustningar. Våra mångåriga kontakter med ABU Garcia, Svängsta och Stockholmsföretaget Catch With Care (CWC) föll det sig naturligt att för dem berätta om våra framtidsplaner med Gäddsjön. Både ABU och CWC beslutade efter moget övervägande att stötta projekt Gäddsjön. ABU stod för multi- och haspelrullar samt beten. Spinn- och haspelspön, linor och beten levererade CWC.

Del 1.

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Ska du fiska flugfiske i sjö och bäck är ett par vadarbyxor din bästa investering. De låter dig komma längre ut och dessutom håller dem dig torra under hela fisketuren.

Intresset att kustfiska insjölax från Vätterns klippor är en sysselsättning som gillas av många spöslitare. Att uppleva fiskelyckan att ha en fullvuxen Gullspångslax på tråden är svårslaget.

Det råder dock nya tider med anledning att utsättningarna av Gullspångslax gått i stå och ersatts med Klarälvslax -> med start våren 2019. Chansen finns dock ännu att få känna rycket av Gullspångslax då det så sent som i maj 2018 sattes ut 20 000 små g-laxar. Laxar som om de haft en hygglig överlevnad, tillika tillväxt i dagsläget (nov. 2019) gott och väl mäter över minimåttet 60 cm.

Fångstrapporterna i höst har inte duggat tätt, tyvärr. Nej, de har varit ovanligt sparsmakade, åtminstone med avsändare Västgötasidan av Vättern. Några få laxar har dock fångats från klipporna i höst, exempelvis i närheten av Granvik. Tilläggas kan att senhöst/vinter 2018 var fångsterna också synnerligen klena. Däremot var säsongen 2017 understundom okej. Dock inte att jämföra med fornstora kustfiskesäsonger då huggen duggade tätt.

Tips på gångbart ”godis” som brukar falla Gullspångarna i smaken är kustvobblers, typ beten som syns på bilden nedan.

Kustfiske efter Gullspångslax i Vättern snart ett minne blott!->

Vi som gillar kustfiske kan i närtid vara med om ett historiskt fiskafänge i Vätterns moderna era! Någon av oss – du eller jag – kan faktiskt bli den som fångar Vätterns sista Gullspånglax.

Tillbakablick – Kustfiskefångade 20,4-kilos Gullspångslax->

Betestillverkaren Len Thompson->> i Alberta, Canada firar 90 år 2019.
Sedan starten 1929 har företaget producerat cirka 50 miljoner beten. Len Thomson och Northern King (de förvärvade NK år 2016) tillverkar i dagsläget mer än 500 000 beten årligen. I samband med 90 års firandet lät Len Thomson det lokala företaget Comet Welding tillverka en jättelik replika av skeddraget Original series Five of Diamonds. Det tog åtta månader att förfärdiga draget där skedens mått mäter 28 fot (ca 8,4 m) och kroken 14 fot (ca 4,2m).

Se filmklipp om Len Thompson lures–>

Att Sportfiska går inte miljön spårlöst förbi hur gärna man än vill. Exempelvis nyttjas blyvikter till riggningar samt linor såsom nylon, fluorcarbon och stumlinor att fylla rulltrummorna med. Produkter som när de hamnar i naturen i stort är oförstörbara. Lägg därtill det ohämmade bruket av plastprodukter under senare år, främst inom betestillverkningen, typ gummibeten mm. Ja, det har gått så långt att t.o.m. de som binder sina egna flugor tillför plast och gummisvansar till sina kreationer. Ovan nämnda produkter (bly, linor och plast) är så kallade förbrukningsvaror inom sportfiskesvängen och hamnar inte sällan kvar ute i naturen efter avslutad fiskefärd. Inom Sportfiskebranschen snackas det dock sällan högt om miljöbelastningen som dessa produkter orsakar.

Mass polution needs mass solution
Webshopen kanalgratis.se som tillverkar och säljer gummibetena kommer under Sportfiskemässan 29-31 mars 2019 att lansera återköp av uttjänta gummibeten, oavsett tillverkare.

Se YouTube filmklipp Turn your broken lures into cach->

Att fiska gädda i största allmänhet och/eller tävlingsgäddfiska är i dagsläget mycket populärt.
Det snackas/fiskas/tävlas gädda som aldrig tidigare.
På ”nätet” publiceras färska fångstrapporter, frontade bilder och filmklipp i vad det verkar en aldrig sinande ström. Nyheter som oftast är påtagligt kortfattade, tyvärr. Helt visst finns där ett och annat fullödigt inlägg och så även filmat material av hög klass.

Digitala medier i all ära, men i sammanhanget ska på papper tryckta gäddböcker inte glömmas bort. Bilden här ovan visar i mitt tycke tre gäddböcker som alla gäddfiskare borde läsa, åtminstone om man vill förkovra sig på djupet i ämnet gädda.

I boken Nu hugger gäddan (Settern 1999 o 2001) av Kjell Johansson och Christer Svensson får du veta bästa tidpunkten för när storgäddan hugger, dag, plats mm. Där avlivas också myter om när gäddan inte hugger, till exempel om det råkar vara fullmåne.

Boken Gäddfiskarens specialknep är författad av Leif ”Gäddprofessorn” Engström och gavs ut så tidigt som 1972 och sedan dess uppnått kultstatus bland initierade gäddfiskare. ”Gäddfiskarens specialknep” har som sagt dryga 40 år på nacken, men är trots mogen ålder fortfarande påtagligt aktuellt. Kapitlet ”Gäddan som fiskevårdsobjekt” är nu 2018/19 i sk. Gäddfabriks-tider ett exempel på detta . Kuriosa; visste du att Leif Engström fångat 208 gäddor tyngre än tio kilo styck? Toppfiskarna är två på prick 15 kg, sju över 15 kg, en på 16,8 kg och en på 17,5 kilo.

Boken Pike The most in-depth book o pike fishing phenomenon som gavs ut i en första upplaga 1983 och har sedan dess tryckt i sjutton upplagor ytterligare, senast 2011. Ingresstexten skriver klart och konsist att merparten av fiskeböcker som getts ut är minst sagt sparmakade och innehåller sällan något revolutionerande. Denna bok däremot spelar i en helt annan liga än vad en ”vanlig” gäddbok gör. Citat; ”Most of the information in this book is not only new – but of breakthrough status”.

Vill du lära dig ännu mer om fiske rekommenderar vi dig även att läsa vår köpguide om fiskeböcker.

Team Bertan från Tibro är i släpfiskekretsar ett aktat båtlag och kan ståta med topplaceringar i prestigefyllda trollingtävlingar. Från att ha fiskat från en Sea Fox båt under en räcka av år har den nyligen ersatts med en splitter ny Beason 690 med en 300 hästars snurra i aktern.

Tidigare i sommar fick Team Bertan klartecken att i vetenskapens tjänst medverka i det danska märkningsprogrammet av blåfenad tonfisk. I tisdags var det dags för premiärfiske på salt hav i nya Beasonbåten Ombord fanns pappa Bernt-Ove Sandsjö och sönerna Gustav och Erik Österplan som har erfarenhet av tunafiske sedan tidigt 2000-tal. De tre Bertarna hade för dagen förstärkts med Åberg & Krille (Christofer Johansson och Stefan Åberg) från Karlsborg. Det var första gången nämnda duo fiskade tonfisk.

Efter att kustnära fiskat upp ett gäng makrillar som sedan användes som agn ställdes kursen ut mot Gropa, ca 30 M från Björlanda hamn som teamet utgick från. Det slogs stopp i maskin när de fick se stora tonfiskar gå till väders. Under tiden som de fyra spöna riggades började en av mannarna att mäska med bitar av klippt sill. Doftstråk som ska locka huggvillig fisk intill båten.

Tre linor (viktade 100 gram sänke) fiskades via ballonger 5-15 meter ned på skilda avstånd från båten. Spölina fyra tyngdes också med ett hundra grams sänke, men fick gå på djupet rätt ned under båten. Timmarna gick inget hugg! Framåt lunchtid gjordes en förflyttning något längre ut. I med grejorna på nytt. Vädret var helt underbart med stilla hav. Vänta och åter vänta.

Tisdagens fiske skulle avslutas runt 16.30-tiden. Precis innan grejorna skulle vevas upp kom hugget, ett helt båtnära sådant. 80 lbs rullens broms formligen skrek då trumman tömdes på 1 mm lina i ett rasande tempo. Erik var först ut att sätta press på besten djupet. Det kraftiga spöt satt nedstucket i en modifierad spöhållare i båtens reling. Det gäller att sätta hårt mot hårt och på så vis hålla ned drillningstiden så att fisken säkert ska överleva. Fisken ska ju märkas och sättas åter och enligt kännare av C&R är en snabb drill att föredra. Erik ställde in bromsen på 21 kilos tryck/motstånd. Efter cirka 15 minuters svettig kamp lämnade Erik över till de andra ombord så att även de fick gå i närkamp. Fräscha armar som byttes av och höll stången så mycket som de bara orkade. Femtiofem minuter senare kunde en makalöst vacker fisk gaffas. Efter ytterligare fem minuter var den sk. märkningsbåten på plats. Blåfenad tuna, 240 cm lång med vikt ca 250 kilo fick efter märkningsprocedur gå levande åter. Ett spöfiske som är svårt att beskriva, det måste upplevas. Hugget, kraften och dramatiken…

Se filmklipp på YouTube då team Bertan fajtar Tuna->

Tidskriften Våra Fiskevatten Nr 3 September 2018 på sidorna 26-28 intervjuas Martin Stålhammar som doktorerat om Catch and release, eller ”Återsläppsfiske” som han själv kallar det.

C&R har blivit den mest dominerande metoden vid sportfiske efter gädda under senare år. Men alla gäddor överlever inte Catch & Release. De undersökningar som genomförts visar dock att gäddan är relativt tålig och att krokningsdödligheten ligger på under fem procent.

En viss andel gäddor dör, men att metoden ”återsättsfiske” är en förutsättning för att sportfiske och sportfisketurism ska kunna fortsätta i nuvarande omfattning.

Dödligheten vid C&R beror på många olika faktorer, typ luftexponering, djupt krokad, om fisken blöder, antal krokar på betet samt om fångsten föregåtts av hård kamp så att gäddan är utmattad att den har svårt att simma iväg av egen kraft.

Martin konstaterar att även om Sportfiske bedrivs som återsläppsfiske så dör ett stort antal gäddor varje år till följd av sportfiske.

Martin är kritisk till många former av fisketävlingar där det gäller att fånga och mäta så många fiskar som möjligt på en viss tid där det dessutom presenteras ett attraktivt prisbord. – Framgångsrika tävlingsfiskare betraktas nästan som rockstjärnor som drivs av ”ära och berömmelse”. Tävlingsivern kan göra att man slarvar med djuretiken och har för bråttom i situationer när man borde vara försiktig och ha tålamod med fiskarna. Det är en utveckling som påhejas redskapsindustrin. Sen tycker jag att man ska undvika viktiga vikar och lekområden under känsliga perioder.

Boktipset! Haspelspinn i söt- och saltvatten av Eugene Burns i den svenska upplagan från 1957 är mycket läsvärd. På 178 faktaspäckade sidor avhandlas förutom utrustningar ges även en gedigen inblick hur fisken lever samt hur man överlistar storfisken att ta betet. Nämnda bok skrevs för över 60 år sedan, men det märkliga i fiskesången är att här kan den moderne sportfiskaren 2018 lära sig allt om tekniken, hur man ska kasta, var fisken står och mycket, mycket mera. Författaren Eugene Burns är en hejdundrande sportfiskare som vet vad han skriver om. Här får man lära sig hur man med skicklighet och fantasi fångar sitt livs fisk.

Haspelspinnet är ingen ny företeelse.
Den första haspelrullen av modernt snitt konstruerades av engelsmannen AH Illingworth år 1903. Haspelrullen blev dock aldrig riktigt populär, mest p.g.a. att det första patentet lade hinder i vägen för nykonstruktioner och förbättringar. Det var först i slutet av 1940-talet som haspelspinnet så sakteliga sköt fart på allvar. Nya haspelrullar, veka haspelspön och lätta beten samt viktigast av allt, du Ponts nylonlinor som fulländade utrustningen introducerades. Nylonlinor tunna som hårstrån gav skjuts åt det ultralätta haspelspinnet. Se artikel UL-fiske->

ABU satsade på UL 1975

Den stora rullnyheten i Napp och Nytt 1975 var en Cardinal 33, en förminskad upplaga av sina större syskon Cardinal 77, 66 och 44 som hade funnits på sportfiskediskarna sedan slutet av 1960-talet. Nu fanns de gröna skönheterna i fyra storlekar från Fiske 0 till Klass 3. Även ett helt nytt spö passande Cardinal 33:an såg i samma veva dagens ultralätta fiskeljus. Ett sex fots med kastvikt -7 gram, Suecia 300 Parazoom och byggt på brun rörglasklinga med korkhandtag och ”slide rings”. En smäcker utrustning som håller god klass fortfarande. Cardinal 33 salufördes 1975-1977. Introduktionspriset 1975 var 175 kronor. I samlarkretsar står en gammal Cardinal 33 och nämnda spö högt upp på önskelistan. Betet på bild, en Westin Quickly 5 gram 45 mm är från slutet av 1960-talet och anses i initierade UL-kretsar som ett givande abborrdrag. I boken Drag för drag från 1974 ger författaren Erik Widen nämnda minivobbler betyget tre stjärnor av tre möjliga. Citat; ”detta är enligt min mening en av marknadens bästa allroundwobblers. Quicklys pigga rörelser, och speciellt för huggslö fisk är den oumbärlig”.

Abborren är vår mesta sportfisk och brukar lämpligt nog vara rejält på bettet i sommarvarmt vatten. En ettrig linsträckare som med fördel fångas på jigg. Till vanligt jiggfiske, typ lättspinn (5-12 gram) fungerar det mesta i spöväg. Allt från kolfibersticka i den övre prisklassen till ett billigt haspelspö. En ordinär, tillika funktionsduglig haspelrulle, inte för klumpig dock, behövs att veva hem fångsten med. Linans kvalité ska däremot vara av bästa sort. Linan ska vara tunn, nöttålig samt ha en skaplig dragstyrka. Att nyttja en tjock lina, 0,20 mm och tjockare, hämmar lilljiggens gång, vilket i förlängningen ger färre napp. Att fiska med tunn, töjbar nylonlina funkar, men en modern stumlina som registrerar minsta lilla nafs är bättre. Undertecknads favoritlina är Berkley Nanofil. För att minimera att fisken skyggar för huvudlinan, alltså stumlinan, toppas den med en cirka halvmeter ”osynlig” 0,18 mm tafs av fluorcarbon. Att en vacker sommardag äntra båten och ge sig ut på vattnet och jigga hem en flock hyggliga matabborrar kan rekommenderas.

Ett av de säkraste sätten att hitta abborren är att spana efter måsdyk!

Där måsfåglarna dyker, plaskar och plumsar finns fisk att finna. Svultna fåglar som indikerar fisk långt innan ekolod/side image och annan teknisk utrustning ombord ens hinner göra ett pip. Fåglar är naturens down image och har järnkoll över vida vattenvidder dygnet runt. Väl inom kasthåll kan man förslagsvis pricka vaket, i detta fall med en jigg. Låt betet sjunka något innan hemtagningen börjar. Oftast blir det tjong i strängen redan då betet dalar.

Jigg är ursprungligen ett amerikanskt bete bestående av ett metallhuvud på vilket man trär en gummikropp. Det finns en uppsjö av vikter på skallarna samt färger och storlekar på jiggkropparna. Varje sportfiskebutik med aktning har en välfylld jiggbar där det är fritt fram att välja och vraka bland gummigodiset.

För några tjugor får man ett litet stim med jiggar. Kombinationen bra beten och billiga dessutom, kan det bli bättre? Knyt fast betet i linändan med en vanlig betesknut. Släng ut och låt sjunka, oftast till botten. Veva därefter hem jiggen etappvis. Med hjälp av spöt lyfts betet upp i vattnet. Gör paus, låt sjunka, lyft osv. Sätt genast in ett mothugg vid minsta lilla nafs och hala sedan hem fångsten. Dock händer det att abborren vägrar sluka jiggen trots att de finns där. Vad göra? Jo, knyt fast en sk. upphängare cirka 30 cm ovanför jiggen. Är det trögfiskat brukar upphängaren trigga abborren att öppna gapet.

Nyfångad abborre är delikat på tallriken. Fånga, stek och ät är för många en viktig del av sportfisket. Ha dock i åtanke att när fisket går på högvarv är det lätt att ta upp för mycket fisk. Behåll därför inte fler abborrar än vad som äts upp.

Fiska UL! Klicka o läs artikel om Ultra light fishing->