Del 5.
Vänergäddor i längderna från 85 cm – 120 cm var den bärande produkten i projektet. Det var tillåtet att klubba fisk om man så önskade. Catch and release var dock metoden som gästerna föredrog.

Att fiska C&R betyder inte att alla gäddor som släpps åter överlever hanteringen.

Det finns flera faktorer som inverkar menligt på gäddornas överlevnad/hälsostatus efter återsläpp. Illa, illa för gäddan är att bli djupt krokad, ymnigt blodflöde, segdragen kamp i framförallt ljummet sommarvatten samt att exponeras onödigt länge i luft ovan vattnet.

Efter perioder av intensivt fisketryck med många fångade och returnerade fiskar brukade döda gäddor hittas på grundbottnarna. Svinnet bland gäddorna var ibland betydande. För att hålla ned dödligheten rådde fiskestopp under sommaren då vattnet var som varmast. Stor fisk som drillas hårt i badvatten slutar oftast med buken upp.

Betesfisk sattes ut
Att fiska C&R är inte detsamma som att man utför en fisklig välgärning. Nej, ska man bry sig om fiskens väl och ve fullt ut ska man inte fiska alls. C&R gäddorna blev dessutom inte sällan krokvana och svårfångade. Förmodligen drabbades de av, typ psykologiskt trauma. En ganska liten sjö med många gäddor som understundom utsattes för intensivt fisketryck. Nja!
Gäddsjön späddes även på med betesfisk vid flera tillfällen. I så kallade intensivvårdade vatten med mycket fisk på liten yta kan betraktas som ett sorts Tivolifiske. Karusellen i Gäddsjön snurrade under fem säsonger.

Projekt Gäddsjön avslutades 2012
Att projekt Gäddsjön ändades i slutet av 2012 berodde inte på bristande leveranser av nya gäddor, ej heller på sviktande kundunderlag eller att tjall med markägaren uppstått. Nej, projekt Gäddsjön hade helt enkelt nått vägs ände.

Åren med Gäddsjön bjöd på många angenäma möten med trevliga gäster, från rena nybörjare till experter och kändisfiskare. Man eller kvinna, ung som gammal. Alla var lika välkomna. Det fanns gott om gäddor i Gäddsjön och chansen att fånga en meterlång firre som bjöd upp till dans på spänd lina var därför stor.

Ledaren Fiske För Alla #9 2009  – Chefredaktör Mats Gyllsand
”I en sjö mitt ute i ingenstans har två män skapat något unikt. De har arrenderat sjön, fixat alla tillstånd och under ett par års tid köpt in vuxna gäddor som de släppt ut i sin lilla sjö. Byggt båtar och ordnat schysst boende för potentiella besökare. Allt för att skapa ett eldorado för gäddfiske. Unikt och smart. Visst har det funnits speciella camper inriktade på gäddfiske, men ingen har tagit det så långt som de har gjort nu.

Tanken är att sjön och dess gäddor ska locka betalande gäster på jakt efter personligt rekord eller bara ett par dagars besök i vildmarken. Jag tror de kommer att lyckas. Jaktarrangörer har jobbat på samma sätt i många år. Jakten lockar varje år tiotusentals med turister till Sverige, och framförallt landsbygden. Tyskar och italienare jagar inplanterade änder och fasaner i söder. Andra besöker stora hägn och skjuter ett vildsvin eller något annat vilt. Gemensamt är att dessa jaktmarker är skapade bara för besökande jägare. De vill ha allt serverat, bra boende och garanti att de kommer lyckas med jakten. Man kan ha moraliska betänkligheter mot att skjuta djur på detta sätt, men det går inte att blunda för att folk står på kö för att göra det. Dessutom skapar det jobb och en levande landsbygd. Det är dags att ta fisket till samma nivå och satsningen på gäddsjön är ett bra första steg.

På olika forum på internet har många varit kritiska, men detta utan att sätta sig in i satsningen. Ser man sjön, som inte är en liten damm. Förstår man att det inte är oetiskt och att det är en seriös satsning som förhoppningsvis får många efterföljare. Det är något fisket i landet skulle må bra av. Fler skulle bli intresserade om de såg att det faktiskt går att leva på något såpass udda som gäddfiske. Även om det bara är en liten okänd sjö i skogen i Närke”.

Slut på Berättelsen om Gäddsjön – ett gäddfiskevatten i annorlunda tappning.
/Björn Blomqvist & Petter Larsson 28 januari 2020.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.

Del 4.
Standardpriset per person för en dags (8 timmar) fiske i Gäddsjön var 1 850 kr plus moms. Minsta antal gäster för att öppna Gäddsjön var satt till tre personer. Undantag gjordes vid något tillfälle, typ att två personer betalade 5 000 kr plus moms. Även mängdrabatt till större sällskap förekom. Gäddskräcken, Sveriges äldsta gäddfiskeklubb fick rabatt då de en höstdag genomförde en klubbträff i Gäddsjön.

Gäddskräcken – Sveriges äldsta gäddfiskeklubb

Gäddskräcken bildades i Stockholm 1930 och består av som mest 18 medlemmar. 13 av dessa besökte Gäddsjön. Lite kuriosa i sammanhanget var att några av medlemmarna fiskade ”Old School” med gamla Ambassadör-rullar och ABU spön. Även Sturehofs Gäddfiskeklubb, Stockholm som besökte Gäddsjön vid flera tillfällen åtnjöt mängdrabatt.

Kanalgratis.se x två!

Johan Ruhe, Kanalgratis.se besökte Gäddsjön vid två tillfällen för att producera fiskefilm. Första gången var hösten 2009 då en produktfilm om fiske med stora Showgirls spinnare spelades in.

En kvartett från Team CWC, med Stefan ”Trumman” Trumstedt i spetsen agerade ”skådespelare”. Hösten 2009 var Johan Ruhe en ganska okänd figur inom svenskt sportfiskefilmande. Första gången han fångade fisk via digitalkameran var 2007.

Våren 2011 var JR ånyo ”on location” med kameraman och crew. Herr Ruhe var glad i hågen då han hade fixat kontrakt med TV4 Sport om en serie sportfiskeprogram med arbetsnamnet Fina Fisken. Flugfiske efter gädda stod på programmet.

Tjejerna Emma och Sara höll i spöna. Flugfiskeexperten Niklaus Bauer var med som sakkunnig. Johan Ruhe ”himself” var programledare.

Sveriges Sportfiske – och Fiskevårdsförbund

Exempel på andra storfräsare som fiskat i Gäddsjön är Sportfiskeförbundets ordförande Joakim Ollén, Sportfiskeförbundets Generalsekreterare Stefan Nyström och Sportfiskarnas trotjänare Evald Ingerhed.

Nämnda trio blandade högt och lågt med metoder och beten. Evald fångade sina gäddor med en ca 40 cm lång jättevobbler i linändan.

Stefan Nyström kastade med flugspö och landade 17 gäddor på enkelkrok dressad med hår och fjäder. Med flugfångad gädda i famn kunde Stefan beskådas i Napp och Nytt 2011 där fisket i Gäddsjön beskrevs.

”Båtplassene med et flott litet hus. Det var et utrolig miljø”

Erik ”Pikewallis” Walmann, en av Norges mest kända gäddfiskare skrev med anledning av sitt besök i Gäddsjön följande; ”Båtplassene med et flott litet hus. Det var et utrolig miljø. Båten var helt OK med matter, og avkrokings utstyr. Vannet var passe stort, det gjorte at man fikk fiske vannet av på en grundig måte. Langt og smalt, med fine viker og fine kanter som fisken ofte ble tatt på. Fisket mente de andre var litt trøkt men med mine 11 fisker så var jeg i hvert fall utrolig fornøyd. Område, sjøen, hotellet, maten og menneskene får terningkast 6”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4.

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.
På djupet med Dr Depht
Fisketekniskt sett är den cirka 20 hektar stora Gäddsjön ett lättfiskat vatten där även nybörjare brukade få napp. Som ett led att lära känna sjöns bottentopografi gjordes i juni 2009, med hjälp av ett på den tiden toppmodernt kombiinstrument med ekolod, GPS och kartplotter en djupkartering av vattnet. Inspelade positions- och djupdata lagrades på ett minneskort. Efter avslutad mätrunda pluggades kortet in i datorn hemma på kontoret och därefter bearbetades loggad data i Dr Depth djupkarteringsprogram. Vips dök en djupkarta upp på dataskärmen som visade att Gäddsjön har ett medeldjup på fyra meter och åtta meter som djupast. Inga grynnor eller markerade djupkanter hittades. Sjöns utseende kan enkelt beskrivas som en kilometerlång, lätt böjd banan som placerats i väst/ostlig riktning med en medelbredd på något över två hundra meter. Sjön är kantad av vass, näckrosor samt en och annan uppstickande strandsten.

Per Pelin mannen bakom Dr Depht
Djupkarteringsprogrammet Dr Depth togs fram av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth härrör från tidigt 2000-tal då Per på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och
ekolod borde kunna samköras och på så vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program. Dr Depth version no.1 lanserades 2006. I dagsläget (läs 2020) är djupkarteringsprogram (ursprungligen Dr Depth) standard i de allra flesta kombiinstrument. Djupkartan visas numera i realtid på skärmen vart efter sjön scannas, sk. AutoChart Live

Gäddorna fanns mestadels utspridda runt hela sjön, allt från helt strandnära till djupare frivatten. Men ibland då en hård vind skummade vågorna hände det att sjövargarna följde vinden och stimmade sig i en vik eller utmed vindpinad strandsträcka. Vid sådana tillfällen högg det friskt om betesvalet var det rätta. Betets djupgående, rörelse och färg samt i vilken fart det fiskades hem var viktiga parametrar.

Från islossning och fram till midsommartid då vattentemperaturen var på uppåtgående funkade jerkbaitfiske ypperligt. Vid tillfälliga bakslag i skepnad av kylslaget vårregn fungerade skeddrag, spinnare och jiggar bättre. Skeddragen Atom 35 gr. silver/blue och UTÖ 35 gr. BGL var måste-beten hela säsongen. Att ha ett skeddrag på tafsen var vissa dagar skillnaden mellan sträckt lina eller slak rev. Sammanfattningsvis kan berättas att alla som fiskade i Gäddsjön fångade fisk, förutom en av Sveriges mest kända gäddfiskare som nollade.

En egen Gäddsjö, varför?
Främsta anledningen att starta upp Gäddsjön var för att se om det gick. Ingen hade gjort något liknande tidigare, åtminstone inte vad vi kände till. Även en viss lönsamhet fanns med i kalkylen. Att starta upp projektet var inte så enkelt som att ”bara” plocka gäddor ur Vänern med fritt fiske för vidare färd till Gäddsjön. Nej, det var både tålamodskrävande, arbets- och kostsamt.

Gästerna alltid i fokus
Redan på planeringsstadiet besannades våra aningar att självutnämnda gäddexperter skulle ta ton och ifrågasätta projektet. En kändisguide i vår bekantskapskrets sa vid ett tillfälle till Petter Larsson följande: ”Petter, du är ju ingen gäddfiskare och vet inget alls om storgäddfiske”. Petter svarade: ”Helt sant, jag kan inget om gäddfiske, men å andra sidan är det inte jag som ska fånga gäddorna i Gäddsjön, utan det är våra gäster”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Fiskeguide Petter Larsson visar sig på styva linan i SportingTV senaste YouTube-film.

”Under skärtorsdagen blev Robin i butiken medbjuden ut på laxtrolling av sin gode vän Johannes Blücher tillsammans med den legendariske laxguiden Petter Larsson. Även Christian från butiken fick följa med för att dokumentera fisket och här kommer resultatet! I detta avsnitt av SportingTV så bjuder vi på riktigt härligt laxfiske i Vänern med löja”.

Se filmen här->

1:a Team Årnäs, Mariestad fyra (3 öringar 1 lax) fiskar 13,425 kilo
2:a Team Blomman, Hova tre fiskar 11,895 kilo
3:a Team Bigsnipers, Avesta två fiskar 9,515 kilo

Tyngsta lax 6405 gram 78 cm fångades av Team Manco, Götene
Tyngsta insjööring 5690 gram 69 cm fångades av Team Biggan, Unnaryd.

Snabbtrolling gav guld!
I guldlaget Årnäs ingår kapten Anders Sanfridsson från Mariestad och Filip Nord, Götene. I torsdags innan tävling testfiskade teamet i vattnen ca 2 distans väster om Naven med två godkända prickfiskar i baljan som resultat. Det fanns stora mängder spigg i området.

Tävlingsdag 1, fredag 29 september satte de genast kurs till hett hak, vilket gav två fiskar på vågen.
På lördagen ställdes kursen ånyo till samma plats och ytterligare två spiggätare landades. Vattentempen på fångstplatsen var från 13,8 grader till 14,0 grader. Ytfiske med oblyade Strike Pro 9 cm vobblers framdragna i 3,5 knops fart var vinnande metod. Förutom de fyra vinnarfiskarna luftades sju små returfiskar.

Två av tre fiskedagar genomförde – finaldagen blåste inne
Kållandsöträffen/EM insjötrolling 2017 med planerade tävlingsdagar 29, 30 sept. och 1 oktober genomfördes dag 1 och 2. Finaldagen söndag 1 oktober blåste inne. Vind och vågor var besvärande även de två dagar som det fiskades.

Rekordmånga 142 båtlag fanns med på startlistan
Rekordmånga 142 team fanns med på listorna innan start. 15 av dessa dök inte upp. Lägg därtill att en handfull team bröt och åkte iland. Under lördagens fajt gav sig enligt tävlingsledare Niklas Jansson 117 team ut i blåsten. Att vindiga dagar ta ”rätt” beslut så att det passar alla deltagare är inte lätt.

Team Tompåsar i majoritet
Av de över 100 team som fiskade i dagarna två var det ynka 34 av dessa som fångade godkänd fisk över minimåttet 62 centimeter. Totalt vägdes det in 45 laxfiskar med medelvikt 3,95 kilo.

Vänerlaxfisket på dekis!
Kalla fångstfakta visar tydligt att lax- öringfisket i Vänern inte är vad det en gång har varit. Minskade utsättningstal av tvåårig smolt direkt i Vänern är främsta orsaken till de allt sämre fångsterna. Det går inte att skylla de klena fångsterna på vädret! Betänk att merparten av deltagarteamen i årets Kållandsöträff tillhör trollingeliten sedan många, många år. Även om trollingkompetens finns i överflöd så står man sig slätt om fiskarna som ska fångas är få eller saknas. Utsättningstalen av frisk, tvåårig smolt måste snarast öka. Om inte kommer fångsterna att minska ytterligare. Intresset att trollingtävla (142 team) finns bevisligen, men hur länge till?

Läs och begrunda sättfiskläget i Vänern->

Motordriven spark som utrustats med ekolod funkar ypperligt att i maklig fart läsa bottendjup och hitta fisk med. Allra bäst funkar metoden om isen är spegelblank och något blöt. Motorsparken på bild tillhör pensionär, tillika tekniskt kunnige Henry.H från Skövde. Nämnde herre har under en räcka av år testat sk. motordrivet ekolodsfiske med framgång.

På styret sitter förutom ekolodet även en gps monterad. En riktigt bra gps kommer underlätta. När ekolodet signalerar intressanta hak, typ djupkant eller fisk markeras platsen med ett knapptryck på gps:en. Området scannas därefter av mer noggrant och där det ser som mest lovande ut borras hål i isen för att sedan låta pirken gå mot botten. Måhända kommer belöningen omgående i skepnad av linsträckare.

Ekolodets givare ligger/sitter innesluten i en behållare fylld med vätska, blandning av vatten och T-röd. Underdelen på behållaren, typ blåsa, är av nöttålig latexgummi som under färd ligger löst an på glatt yta och formbart följer isens skiftningar. Över fuktiga isvidder med is-tjocklek runt 10-20 centimeter ”slår” ekolodet i botten/fisk lätt som en plätt.

Här har vi samlat de bästa ekoloden till ditt nästa fiskeäventyr.

Uppfattningen vad ett lyckat pimpelfiske är för något skiftar från person till person samt från en dag till en annan. Vissa dagar räcker det med att under lättsamma former umgås i goda vänners lag. Vid andra tillfällen är det fullt fokus på troféfisk som gäller. Oavsett vilket så är pimpelfiske alltid lika kul då fiskeupplevelser inte mäts i kilon. Pimpla väl.

Ps. Gös och abborre är ypperliga matfiskar och vällagad nyfångad fisk via eget spö smakar extra gott. Från is till smaklig spis. Använd en filékniv för att underlätta arbetet med att tillaga fisken.

Jan Arvidsson från Sävenfors är sedan många år helt såld på kylslaget pimpelfiske, speciellt efter abborre. Från att i decennier varit en ”vanlig” pimpelfiskare tog han för några vintrar sedan steget att börja fiska ”The American Way”, där speciellt isfiskeekolod är en iögonfallande del av utrustningen. Metoden kräver dessutom speciella spön och isfiskerullar plus balanspimplar, jiggar/myskor av tungsten mm för att fullt ut gå ”from ice age to digital age”. Linor som funkar mycket bra till det nya isfisket är fluorcarbon alt. Berkley NanoFil.

Från att ha varit en utpräglad abborrfiskare utökade Jan.A vintern 2015/16 sin pimpelrepertoar till att även omfatta gös. Janne gillar utmaningar och fiskar både ofta och gärna så fort isen bär. Dock ägnar han sig aldrig åt mängdfiske. Nej, efter att några hyggliga stekfiskar fångats vevas balansaren upp och ekolodet stängs av. Det är färdigfångat för dagen. Limit your kill gäller.

Gös och abborre har sluten simblåsa. I bokserien In Fishermen, Walley (fem böcker om totalt 1 250 sidor) beskrivs gösfiskets alla aspekter och där framkommer bl.a. att dödstalen orsakade av barotrauma (trycksjuka) inte ska underskattas och detta även om fisken ser frisk ut då den släpps åter. Undersökningar på djupfångad gös (walley) visar att dödligheten ligger runt åtta procent då fångstdjupet noterades till 9 meter. På 12 meters djup var dödstalen 18 procent för att öka till 36 procent på 15 meter. Notera att angivna tal endast gäller gös som drabbats av trycksjuka. Andra skador som även de inverkar menligt på fiskens överlevnad som ögon- och krokskador samt luftexponering mm. är undantagna i ovanstående siffror.

För att i möjligaste mån undvika Catch, Release and Kill-fiske måste vetenskapliga fakta beaktas samt para dessa med lokala förutsättningarna som gäller för dagen och stunden. Vid minsta tveksamhet att skonsamt C&R äventyras låter man bli att fiska, eller så väljer man att behålla fångsten. Vällagad gös är delikat på tallriken.

Inför pimpelfisketuren kan man studera sjökort och skapa sig en uppfattning om sjöns storlek och karaktär. Försök även att luska ut fiskens trivselplatser och huggperioder. Det påstås att merparten av all fisk håller till över hårdbotten. Även om man spöfiskat under många år är det aldrig fel att läsa, studera och begrunda böcker Lästips – Gösfiske fakta o fisketips-> och artiklar om fisk och fiske. Att kolla in fiskliga filmklipp på You Tube berikar också.

Pimpelfiske efter gös vintertid är för de allra flesta ett okänt begrepp. En bra början är att djuppimpla (10-20 m) över hårdbotten med en 25-30 gram tung balanspimpel försedd med en 8:ans färgkrok som aptitretare. Håll samtidigt koll på ekolodsskärmen som med blinkningar och streck indikerar lockryck och fiskens reaktion på dessa. Fiskespänningen att på skärmen i realtid se strecken flyta samman (hugget) och samtidigt känna rycket i spöt ger rejäl darr på fiskenerven. Varning! Att nyttja isfiskelod är ytterst beroendeframkallande. Det tar bara några få blinkningar att bli en Electronic Sonar Junkie

Sunnanåträffen i Mellerud, Vänern är Sveriges äldsta trollingtävling och firade förra året (2015) 30 års jubileum. Årets Sunnanåträff är således den 32:a i ordningen.

Tillbakablick trollinghistoria
Metoden modernt trollingfiske med djupriggar och plannerboards introducerades på allvar i Sverige tidigt 1980-tal. Göteborgaren Jan ”Mr Trolling” Olsson var metodens mesta förespråkare och via informativa artiklar i bland annat Fiskejournalen beskrev han hur trollingfiske funkade i praktiken. Trollerikonster som han till stor del hämtat hem från de Stora sjöarna i USA där trollingfiske redan var ganska utbrett. Innanhaven Vänern och Vättern samt kustnära sträckor i Östersjön var jämförbara med de nordamerikanska och här som där fanns det laxfisk att finna på vida vattenvidder.

Efter en djuplodande trollingresa till USA väcktes idén om en svensk trollingträff. Tillsammans med de västsvenska trollingpionjärerna Bosse Douglasson, Stig Söderström och Gösta Vadh gjorde kvartetten slag saken och hösten 1985 sjösattes den svenska trollingvaggan i Vänerns vatten med utgång Mellerud. Tillställningen backades av Fiskejournalen och Expressen. Att Expressen fanns med på ett hörn berodde på att Jan Olsson var den stora kvällstidningens fiskeexpert under 1980-talet. Expressen dressade prisbordet med praktiska prylar såsom väskor och handdukar. Även Fj bidrog med priser. Genomförandet av premiärträffen gjordes med hjälp av medlemmar i Vänersborgs Fiskeklubb.

Första Sunnanåträffen 1985 deltog nio båtlag. Totalt vägdes det in två laxar (tyngsta 4,5 kg) och fyra öringar. Tilläggas kan att minimåttet på laxfisk på den tiden var 50 cm och fångst av fettfenefisk var tillåten. Vänerns silver guld värt. Så kroksäkert sammanfattade Fj:s dåvarande chefredaktör Olof Johansson den första Sunnanåträffen.

Sunnanåträffen är precis vad tävlingen antyder, alltså en träff där fokus ligger på trivsam samvaro och inte på ett dignande prisbord, ej heller på några makalösa rekordfångster. Att ”after fish” prata och umgås i avspänd miljö är själva andemeningen i uttrycket trollingträff och den traditionen är hullingsäkert förankrad i Sunnanåträffen allt sedan starten för 31 år sedan.

Jubileumsåret 2015 deltog 85 båtlag->
Med facit i hand kan det konstateras att höstvädret under tävlingsdagarna 2015 var sjödugligt, där aftnarna ramades in av vackra solnedgångar. Fiskafänget var dessvärre inte någon solskenshistoria. Nej, sammantaget hamnade fåtaliga 18 gullspångslaxar samt 53 gullspångsöringar på vågen. Endast 35 team vägde in fisk. Övriga 50 båtlag gick således bom i dagarna tre. Team Slivovitz & Honey, bestående av Trollhättebon Jonas Lidberg som skeppare och lagkamrat Magnus Frii från Västerås, knep segern via fem blankfiskar. En maffig öring med vikt 9,2 kilo blev träffens tyngsta fisk och fångades av norrmannen Knut-Einar Havn i Lag A-team.

Blekingebon Peter ”Team Camyti” Johansson från Sölvesborg är en av de tidiga trollingpionjärerna i Sverige. Sin trollingkarriär inledde han under 1980-talet med att fånga havsöring i Hanöbukten. Utrustningsnivån på den tiden var inte att jämföra med dagens. Inte ens ett ekolod hade Peter i sin öppna 580 cm långa plastbåt. Kraftkällan som gav fart var en 25 hästars utbordare, modell rökig tvåtaktare. En mix av haspel- och multirullar och vanliga spön var fiskegrejorna som användes.

Peter var dock tidig med att ha djupriggar. Två rejäla pjäser av rostfritt stål som han tillverkat själv efter ha sett bilder i ett amerikanskt fiskemagasin. Riggarna bultades fast akterut på skutan. Föreningsbandet mellan trumma och blylod, alltså vajern, var hela 5 mm! tjock. Bättre för stark tråd än för svag, resonerade Peter. Det skulle snart visa sig att dragstyrkan på strängen var mer än tillräcklig. Avsaknad av ekolod i kombination med djupriggsfiske kan bara sluta på ett sätt – bottennapp med stort B.

Plötsligt blev det bom stopp då loden stenhårt fast i botten satt. Vajern höll streck, vilket däremot inte båtens reling gjorde. Förvånad noterade Peter två stora hål i plasten då riggarna slets loss och därefter med ett plask sjönk till botten. De rostfria tingestarna sägs fortfarande ligga kvar där ute. Skrattretande, javisst. Men man visste inte bättre på den tiden. Oftast var det gott nog att komma ut på sjön och bogsera drag under några timmar så var man nöjd. Navigerade gjorde man med hjälp av sjökort, kompass och landmärken. Moderna navigations- och för ändamålet speciell sportfiskeutrustning, modell 2000-talet var ännu inte uppfunnen. Bilden ovan tuffar Peter in mot hamn Sunnanåträffen 2015 i sin nuvarande trollingbåt.

Det som bara för ett tiotal år sedan ansågs som Science Fiction gällande sk. båtelektronik är idag verklighet. Den tekniska utvecklingen har varit helt makalös senaste åren och detta samtidigt som priserna på instrumenten blivit hyfsat överkomliga. Man kan skämtsamt påstå att elektronikbranschen medvetet jobbat mot att; ropen skalla – båtelektronik till alla – ska gälla.

Skärmdumpen (bild ovan) är från ett Helix 9 Humminbird som bl.a. kan spela in och samtidigt visa djupdata på skärmen i realtid där man för tillfället kör/driftar fram. Informationen lagras antingen direkt i maskinen eller på ett kraftfullt SD minneskort. Helix ritar och färglägger timme ut och timme in utan att tröttna.

Finessen med tillgång av noggranna djupkarteringar är att man får koll på bottendjupet mer exakt än vad ett ”gammalt” sjökort visar. Även att vissa stråk hyser fisk oftare än andra platser kan också utläsas av ett exakt sjökort i kombination med ett flitigt fiskande. Små ”spots” där exempelvis gammelgäddorna stryker fram.

Djupkarteringsprogrammet som finns i bl.a. Humminbird är från början framtaget av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth (programmet kallades så från början) härrör från tidigt 2000-tal då han på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och ekolod borde kunna samköras och på vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program och på den vägen djupkarterade han vidare. Resten är historia som det så vackert heter…