Kategori: Gäddfiske

Del 2 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 2.
Vänergäddorna fångades i storryssjor
Yrkesfiskare Blom med hemmahamn Brommösund, Torsö försåg oss med vuxna Vänergäddor med instegsmåttet 85 centimeter och längre. Under de fem säsongerna (2008-2012) som Gäddsjön existerade levererade Herr Bloms företag, Götene Fisk HB snudd tre ton gädda. Gäddorna fångades i storryssjor under våren i Mariestadsfjärden, Mariestad. Vattentempen vid fångsttillfällena brukade pendla mellan sex till åtta grader.

En storryssja är precis som det låter, alltså stooor – inte att förväxla med en liten gäddryssja. Storryssjan är försedd med långa ledarmar som vetter mot land. Armar som leder fisken mot och in i ett s.k. fångsthus, placerat på djupare vatten. Fångsten vittjas levande med håv. Fisk som inte ska behållas släpps oskadd åter.

Mariestadsfjärden var som sagt området som tullades på gäddor alla fem säsongerna. Trots att nästan tre ton gäddor fångades under några få år kunde inte minsta antydan noteras att gäddbeståndet fått sig en knäck. Nej, storgäddorna stimmade sig som vanligt i ryssjorna. Gäddorna hölls pigga i vattenfyllda kar ombord på yrkesfiskarbåten. Väl i hamn flyttades de över till tank/ar på en liten lastbil och släpkärra. Fisktankarna syresattes under transporten till utsättningsplatsen. I samband med avfärden toppades varje tank med cirka 30 liter krossad is för att kyla vattnet ytterligare. Målet var att alla gäddorna skulle överleva bilfärden. Gäddorna stuvades tätt i tankarna, typ som packade sillar. Inte en enda gädda dog under transport. Noll dödlighet! trots att syrgasen vid ett tillfälle, cirka två mil från utsättningsplatsen, tog slut. En udda grej dock. Gäddorna uppvisade inte sällan tecken på åksjuka!

Inför smygstarten våren 2008 hade Gäddsjön laddats med 400 kilo gädda á 30 kr/kg plus moms. Lägg därtill kostnader för transporter sträckan Torsö/Gäddsjön (34 mil t/r) landade kalaset på cirka 20 000 kronor. En ekonomisk chansning med tanke på att ingen visste om gäddorna skulle klara miljöbytet från innanhav till skogssjö. Testfisken visade dock att gäddorna klarat sig då huggen duggade tätt.

Fokus säsong 2008 var, förutom några testfisken, att rusta båtarna, fixa båtlänning, dona med bryggor samt marknadsföring plus annat smått och gott. Skarpt läge blev det först våren 2009. Inför premiären hade ett rejält gäng med nya gäddor, där de längsta mätte 120 centimeter sjösatts.

ABU Garcia Svängsta först ut

ABU Garcia Svängsta VD Jan Sjöblom, Försäljningschef Olle Lidesjö samt ett halvdussin säljare blev officiellt (8 maj 2009) först ut att blöta sina drag i Gäddsjön. Det åtta man starka gänget hade dagen innan anlänt till Värdshuset i Brevens Bruk för ett internt säljmöte. Ett första hårdtest av boende, mat och konferenslokal fick med beröm godkänt.
Vid niohugget, efter att gänget äntrat båtarna för vidare roddtur ut på blankt vatten, var det dags att börja kasta med spö och spinna.

I den lilla viken alldeles utanför båtlänningen, i närheten av ett i vattnet nedrasat träd, fångades första gäddan, en firre på dryga 90 centimeter. Efter att premiärgäddan lösgjorts från vasst stål och släppts levande åter signalerade ytterligare ett båtlag fast fisk. Och på den gäddvägen var det tills det var dags för en gemensam lunch på land vid bykstugan. Mätta och belåtna återvände sedan manskapet till ekorna igen för ytterligare några timmars spöfäktande. Vid fyrahugget avslutades fiskedagen och mungiporna bland de fiskande var då minst sagt uppåt. Herrarna från ABU hade via sitt fiskekunnande visat att uttrycket ”de längsta med grejor från Svängsta”, helt klart hållit streck med råge denna dag. Hela 115 gäddor hade mätts in, och många av dessa var så kallade 100 klubbare.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2.

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 1 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 1.
Våren 2008 smygstartade projekt Gäddsjön, ett vatten med bett. Hugade spöfiskare erbjöds att boka exklusivt gäddfiske i privat vildmarkssjö som spätts på med vuxna gäddor från Vänern. Den snudd 20 hektar stora sjön ligger i avskildhet på gränsen mellan Närke och Östergötland. Ett lågt fisketryck och gott om huggvilliga gäddor borgade för högsta kvalité på fisketurerna. Gästerna erbjöds att låna kompletta utrustningar, modell ”top of the line”. Fiskade gjorde man från 4,15 meter långa roddbåtar. Boende, catering och konferensmöjligheter fanns i grannskapet på Brevensgården i Brevens Bruk, närmsta samhälle. Idén och genomförandet av projekt Gäddsjön tillskrivs Tibrobon Björn Blomqvist och Petter Larsson från Kristinehamn. Gäddsjön fanns med på den svenska gäddkartan åren 2008-2012. Gäddsjön invigdes officiellt den 8 maj 2009.

Mothugg direkt!

I samma veva som Gäddsjön började marknadsföras hösten 2008 dök de första kommentarerna om ”projektet” upp på sociala medier. Exempelvis på Svenska Gäddklubbens hemsida samt på sajterna Fiskesnack.com kommentarfält och Fiske.nu Plank. (Facebook var på den tiden i sin linda samt nät-troll ett okänt begrepp)  Åsikterna som torgfördes i cybervärlden var oftast bara tyckande. Fakta om Gäddsjöns tillblivelse eller på vilket sätt sjön drevs saknades. Tidningen Fiskefeber hörde däremot av sig telefonledes och faktakollade ”spektaklet”. Samtalet mynnade ut i en kort, avmätt notis. Även Sportfiskarnas storfiskregistrerare, Håkan Brugård slog en signal och förtalte att gäddor från Gäddsjön inte skulle godkännas. Skriverier och kommentarer i allmänhet är okej, men att uppmana till att begå brott är en helt annan grej. Vid ett tillfälle föreslog ”någon” att det var dags att åka till Gäddsjön och slå sönder båtarna! Projektet skulle enligt denne ”någon” sänkas bokstavligen.

Saxat från Fiskesnack.com; Misstänker att inga seriösa sportfiskare skulle komma på tanken att fiska i en sån sjö. Plocka gäddor från Vänern med fritt fiske för att sedan tränga ihop dom i en lite sjö är ju fullständigt befängt. Djurplågeri med tanke på transporter och näringstillgången i sjön. Det handlar bara om pengar.

Saxat från Svenska Gäddklubben; Det som folk vänder sig mest emot var tanken att flytta grova Vänerngäddor till en liten näringsfattig skogssjö. Gäddorna magrade och blev smala som slipsar av den dåliga bytestillgången. Svenska Gäddklubben gick officiellt ut och tog avstånd från en sån hantering.

Att sätta ut fångstfärdig fisk i sjöar och vattendrag är inget nytt påfund. Redan i mitten av 1950-talet introducerades Put & take fiske i Sverige efter regnbåge, bäckröding och öring. Även daltandet med karp och andra fiskarter har förekommit i århundraden. Däremot att levandefånga ett hyggligt antal större gäddor ur innanhav och flytta dessa till en liten sjö för att därefter fiskas på, var nytt.

Önskemål parat med måsten
1. En lagom stor, privat sjö, max två timmars bilresa från Stockholm måste hittas och arrenderas. Omgivningarna runt sjön bör dessutom vara av vildmarkskaraktär. Lägg därtill önskemål om tillgång till boende, catering och konferensmöjligheter.
2. Måste kontakta Väneryrkesfiskare som innehar tillstånd och resurser att levandefånga vårgäddor, transportera dessa i oskadat skick till hamnen samt vara behjälplig med lastning på flak och kärra.
3. Måste införskaffa tillstånd av Länsstyrelsen att lagligt få flytta fisk från Vänern till Gäddsjön.
4. Måste fixa fiskeredskap plus införskaffa ett antal dugliga roddbåtar.
5. Ett tillräckligt startkapital måste finnas för att finansiera kalaset. En rimlig kostnadskalkyl bör upprättas. Kontrakt med markägare och yrkesfiskare måste skrivas.

Punkterna 1-3 var de svåraste att realisera. Idén med en egen Gäddsjö dök upp vid millenniumskiftet. Först hösten 2007 infann sig av en händelse, en lösning på anskaffning av en egen Gäddsjö. Upprinnelsen var att vi (Björn & Petter) hade bokats att köra en tvåbåts trolling-guidning efter lax med utgång Kristinehamn. Ett sällskap från Brevens Bruk AB, Närke med VD/Skogsförvaltare Sten Geijer i spetsen klev ombord. Fisketuren avslutades med frågan/önskemålet att hitta en privat Gäddsjö. Döm om vår förvåning då Sten Geijer inviterade oss till Brevens Bruk för att kolla in några, enligt honom, lämpliga sjöar. Väl på plats bjöds vi på en åktur på skumpiga skogsvägar. Plötsligt uppenbarade sig sjön med stort G.
Gäddsjön var funnen.

(Gäddsjön heter egentligen något annat och är från början en helt vanlig skogssjö med en ursprunglig stam av gädda, abborre och gott om vitfisk). Under tiden som vi promenerade utmed strandkanten torgförde vi våra idéer. VD Sten Geijer lyssnade uppmärksamt och nappade efter en kort stunds betänketid på att ställa Gäddsjön till vårt förfogande. Under hemfärden togs kontakt med yrkesfiskare Bo-Gunnar Blom på Torsö, Vänern. Kunde han vara behjälplig med anskaffning av levande, vuxna Vänergäddor, månntro? Svar ja! Ett halvår senare, alltså våren 2008 levererades det första lasset gäddor. Tillstånd att sätta ut Vänergäddor i Gäddsjön hade beviljats av Länsstyrelsen i Östergötland.

BEASON byggde båtarna

Kristinehamnsbon Petter som sedan unga år fixat och donat med det mesta som flyter fick en snilleblixt rörande båtfrågan. Han kontaktade båtbyggare Peter på BEASON och undrade om han kunde plasta ett stim småbåtar till Gäddsjön? Turen var på vår sida då Peter BEASON hade en mall av en Crecent 415 liggande i gömmorna. En stabil roddbåt som rymmer en till tre fiskare. Sex båtar beställdes ”på studs” för leverans under 2008.

Redskap från ABU och CWC

Återstod att skaka fram dugliga fiskeutrustningar. Våra mångåriga kontakter med ABU Garcia, Svängsta och Stockholmsföretaget Catch With Care (CWC) föll det sig naturligt att för dem berätta om våra framtidsplaner med Gäddsjön. Både ABU och CWC beslutade efter moget övervägande att stötta projekt Gäddsjön. ABU stod för multi- och haspelrullar samt beten. Spinn- och haspelspön, linor och beten levererade CWC.

Del 1.

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Ska du fiska flugfiske i sjö och bäck är ett par vadarbyxor din bästa investering. De låter dig komma längre ut och dessutom håller dem dig torra under hela fisketuren.

Fiskliga händelser i Vättern under 2010-talet

En hel del har hänt på Vätterfronten under 2010-talet. Exempelvis våren 2016 fångades ett nytt Svenskt rekord på gädda, en 21,07-kilos med längd 128 cm. Lägg därtill att den numera mycket populära fiskemetoden vertikalfiske efter röding introducerades sommaren 2010.

Öringfångsterna har pekat uppåt under gångna decenniet, vilket till stor del beror på lyckade biotopjobb i tillrinnande lekvattendrag. Ju fler romkorn som kläcks, högre överlevnad på smolten vilket per automatik ger bättre återfångster.

Laxfisket är i nuläget svajigt. Åren 2011-2014 var däremot bra. Fångstresultaten från senaste stortävlingar som Hjodraget och Laxcup Vättern samt mindre klubbtävlingar visar på usla laxfångster. Som lök på laxen har utsättningsmaterialet av Gullspångsstam blivit en bristvara och fr.o.m. i år ersatts med småvuxen Klarälvslax->>

2010 inleddes med kyla och is. Det skulle dröja till mitten av april innan isen försvann i skärgården och gäddfisket i öppet vatten kom igång. Vårfisket efter ”suggor”, alltså stora lekgäddor är synonymt med Vätterns norra skärgård.

2010 års Vättersugga, tillika Sveriges tyngsta nämnda år, vägde 17,20 kilo med längd 124 cm. Fångstdatum 20 april. Se bild ovan. 2011 års tyngsta Vättergädda vägde 18,78 kg och mätte 125 cm. 2015 års tyngsta vårgädda vägde 18,26 kg med längd 124 cm. Svenska rekordgäddan 21,07 kg med längd 128 cm->> fångades den 1 april 2016. Ytterligare en Vättergädda som sticker ut är en kustfiskefångad 17,5-kilos från klipporna norr om Granvik den 22 januari 2017. Se bild nedan.



2010 Vertikalfiske efter röding introduceras
Fiskekompisarna, tillika närkingarna Stefan ”Källan” Källström och Jonas Svensson ställde en afton i juli 2010 båtfärden till norra delen av Vättern i närheten av Stångskäret för att fiska röding. Gammalt, hederligt rödingfiske stod bl.a. på programmet. Båtpimpelfiske, spö och blänke är rödingfiske på gammalt vis.

Radarparet Stefan och Jonas hade förutom pimpelgrejor även tagit med sig haspelspön för att om möjligt betvinga röding på dessa. Jonas hade några dagar tidigare fångat Vätterns första sk. vertikalröding, en 65 centimeters på jigg. Rödingen i djupet registrerades via ekolod för att sedan ”prickskjutas” med jiggen.

Däremot tekniken att tokveva hem betet från djupet tillskrivs inte Stefan eller Jonas. Nej, det är Jonas fru, Ann Charlotte som av misstag tokvevade fast första rödingen. Efter några timmar på sjön utan något napp ville hon hem, och i frustration började hon tokveva upp jiggen. Pang! så satt den där. Resten är som sagt historia. Fröet till det moderna rödingfisket var sått. Stefan är i vissa fiskekretsar en kändis och via sitt kontaktnät inom fiskesvängen spred han de vertikala rödingrönen vidare.


2010 Under tre dagar i augusti genomfördes provfiske efter röding via trolling. Bakom projektet stod Länsstyrelsen Jönköping.

Fångade rödingar, oavsett storlek, märktes med sändare och släpptes åter och följdes sedan via pejling för att se utfallet av Catch & release.

2011-2014 var laxfisket bra. Lyckade utsättningar av Gullspångslaxar var orsaken. Kustfisket var nämnda säsonger glimrande. En nybörjare inom kustfiskegebitet fångade under sin första säsong, senhösten 2013 hela 17 laxar! Kustfiskare med rutin firade även de triumfer->>

Laxfisket i Vättern är helt beroende av regelbundna, tillika lyckade utsättningar av smålaxar och storleken på utsättningstalen är den yttersta gränsen på återfångsttalen. Det går helt enkelt inte att dra upp fler laxar än vad som satts ut.


Vätterns unika karaktär med branta klipphyllor och bråddjup ända in till land gör att strandfiske funkar. Att det är tillåtet att fritt fiska från land härleds till våren 1985 då det fria handredskapsfisket infördes.

2013 Gigantisk Vätterröding fångades via lodutter


Lördag förmiddag den 31 augusti äntrade Smålänningen Bo Wiblom sin nio meter långa Vättersnipa i Gränna hamn för några timmars rödingfiske på Vättern. Via metoden lodutter med kopparspinnare fångade Bo tidernas tyngsta röding. På Gränna Fiskrökeri krönta våg visade exakt 10,3 kilo, en hanfisk som mätte 90 cm.

Lodutterfiske efter Vätterröding är en gammal tradition runt Vättern.->> Dock en utdöende fiskeform till det moderna trollingfiskets fördel.

2014 avslutades märkning av lax i Vättern.


Vitsen att ”tagga” fisk är att framtida återfångster ska visa laxens tillväxt och i viss mån även om utsättningen varit lyckad eller ej. En ganska trubbigt metod att få fram pålitliga fakta. Perioden 1982-2002 där 48 000 märkta laxungar ingick visade på hela 18,4 procent återfångst, vilket är ett mycket högt tal.

2015. Vätternvårdsförbundet rapporterar att uppemot 30 000 rödingar beräknas återutsättas vid fritidsfiske i Vättern varje år.


Kunskapen om rödingens överlevnad vid återutsättning är begränsad men en genomförd studie i Vättern visar att dödligheten ligger mellan 10-30 procent på återutsatt röding.

2015. Sportfiskeförbundet tar över ansvaret för utsättningarna av sättfisk till Vättern->>

2017 Klimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern->>
-Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet. Varmare Vättern kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön.

2018 Sista utsättningen av Gullspångslax i Vättern?->>

2019 Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars informationsmöte under temat Har laxfisket i Vättern en framtid?->>

2019 Laxcup Vättern vid vägs ände!
Laxcup Vättern har sedan starten 1991 förknippats med tuff vintertrolling med chans på stor insjölax. En tillbakablick 1991-2019 visar att under alla dessa år har 25 st. Laxcup Vättern genomförts av 27 möjliga. Sedan 2012 till dags datum är det Karlsborgsortens Fiske & Fiskevårdsförening med backning av externa krafter som arrangerat. Ynka 11 laxar vägdes in 2019->>

Nya regler & förbudsområden inverkar menligt på Vänerfisket!


Torsdag kväll den 10 oktober 2019 i Kristinehamns Båtklubbs lokaler vid Vänern, hölls ett första möte med anledning att HaV den 27 september presenterat ett förslag om utökat yttre och inre fredningsområde utanför Gullspångsälven. Förslaget kommer att bearbetas av myndigheterna under hösten och en remiss förväntas komma i januari 2020.

HaV; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Om förslaget genomförs ”rakt av” kommer trolling- och utterfiske o dragrodd att förbjudas året runt i ett utökat yttre förbudsområde. Enkelt förklarat kommer det nya förbudsområdet vara från Baggerud i norr till Sjötorp i söder (ca 2,4 mil) och ungefär 1,5 mil ut i sjön från strandlinjen räknat. Ytan det handlar om är drygt en fjärdedel av Värmlandssjön, Vänern. Lägg därtill att det fria handredskapsfisket, modell spinnfiske efter abborre och gädda, kommer förbjudas en stor del av året i det föreslagna nya inre fredningsområdet.

Initiativtagare till mötet den 10 okt i Kristinehamn är Fiskeguide Petter Larsson som backades av Magnus Öman från Karlstad. Sammantaget räknades 19 personer in som alla på ett eller annat sätt har med bygden/fisket att göra. På plats fanns exempelvis tre fiskeguider, några yrkesfiskare, campingägare (Camp Baggerud), ordförande för hamnföreningen Pipan i Gullspång m.fl.

Unisont konstaterades att HaV förslag om utökade fredningsområden snarare känns som en avveckling och inte en utveckling av fisketurismen i Vänerns nordöstra del.

Tydligt från myndighetshåll är att det saknas en genomarbetad konsekvensanalys innan förslaget presenterades. Det saknas också analys på hur många fler laxar som kommer leka om förslaget blir en verklighet. Fokus ligger på nya förbudsområden i jmf med huvudproblemet kraftverket i Gullspångsälven. Statistik över laxfiskebestånden i Gullspångsälven verkar också oklar. Det behövs ett biologiskt underlag på hur många G-fiskar som i dagsläget behövs för att hålla liv i beståndet.

Fiske efter andra arter (exempelvis spinnfiske efter gädda o abborre) som utan problem kan fiskas i området hämmas. Det saknas en tydlig agenda från myndigheterna, förvaltningsplan. Vad är det förväntade resultatet, egentligen? Lägg därtill att Jordbruksverkets främjandeansvar för fiskeintresse beaktas ej.

Sportfishing News var fredagen 11 oktober i kontakt med Peter Belin, Sportfiskarna Värmland och ställde frågan. Om Sportfiskarna i dagsläget (läs 11 oktober 2019) aktivt jobbar/fördjupar sig i frågan om utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven? Svar, nej. Men, när väl remissen är lagd i januari 2020 kommer Sportfiskarna på ett eller annat sätt att agera enligt Peter Belin.


På Sportfiskarnas hemsida Sportfiskarna.se under nyheter publicerades 30 september Citat; ”Sportfiskarna är positiva till fiskeregleringar som ytterligare kan skydda Gullspångsälvens hotade stammar. Men för att rädda den vilda Gullspångslaxen är det viktigaste att se till att lek- och uppväxtområden i Gullspångsälven fungerar när det gäller tappning och utformning samt att dessa områden kan utökas, vilket det nu pågår arbete för, kommenterar Peter Belin, Sportfiskarna Region Väst, kontorschef Värmland”.

Laxtrolling och spinnfiske efter gädda stoppas i Vänerns nordöstra del!

Fredag den 27 september hölls på Länsstyrelsens kontor i Karlstad Temadag 1 Samförvaltning fiske i Vänern. 27 personer mötte upp. Förmiddagsprogrammet handlade om Redskapsutveckling och selektiva redskap inom yrkesfisket. Efter lunch blev det fokus på Beståndssituationen (gädda, sik, nors, lax, öring, gös) och ny modell. (Katarina Magnusson SLU aqua) Därefter var det Anna Hagelin Länsstyrelsen Västra Götaland som avhandlade Åtgärder i Gullspångsälven, inkl. GRAP och Förvaltningsplan för lax- och öring i Vänern.

Sist ut var det Sofia Brockmark från Havs- och vattenmyndigheten (se bild ovan) att redogöra för Förslag på föreskriftsändringar – remissförslag fiskeregler fredningsområden.

Citat; ”Bestånden av gullspångslax och gullspångsöring är starkt hotade. Viktigt att komplettera åtgärder för att förbättra miljön i Gullspångsälven med ökat skydd av gullspångslax och gullspångsöring under lekvandring och uppväxt. Behovet av ökat skydd av gös och gädda under lekvandring och lekperiod”.

Sofia Brockmark visades bilder över Möjliga nya och utökade fredningsområden utanför Gullspångsälven. Remiss kommer lämnas in i januari 2020 för att sedan skyndsamt behandlas/beslutas inom någon månads tid. Införs förslagen på nya utökade förbudsområden i Vänerns nordöstra del kommer trollingfisket efter lax/öring/gädda stoppas helt. Lägg därtill stopp av det mycket populära spinnfisket (inre området) efter gädda under perioden 1 september – 30 april.