Del 4 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 4.
Standardpriset per person för en dags (8 timmar) fiske i Gäddsjön var 1 850 kr plus moms. Minsta antal gäster för att öppna Gäddsjön var satt till tre personer. Undantag gjordes vid något tillfälle, typ att två personer betalade 5 000 kr plus moms. Även mängdrabatt till större sällskap förekom. Gäddskräcken, Sveriges äldsta gäddfiskeklubb fick rabatt då de en höstdag genomförde en klubbträff i Gäddsjön.

Gäddskräcken – Sveriges äldsta gäddfiskeklubb

Gäddskräcken bildades i Stockholm 1930 och består av som mest 18 medlemmar. 13 av dessa besökte Gäddsjön. Lite kuriosa i sammanhanget var att några av medlemmarna fiskade ”Old School” med gamla Ambassadör-rullar och ABU spön. Även Sturehofs Gäddfiskeklubb, Stockholm som besökte Gäddsjön vid flera tillfällen åtnjöt mängdrabatt.

Kanalgratis.se x två!


Johan Ruhe, Kanalgratis.se besökte Gäddsjön vid två tillfällen för att producera fiskefilm. Första gången var hösten 2009 då en produktfilm om fiske med stora Showgirls spinnare spelades in.

En kvartett från Team CWC, med Stefan ”Trumman” Trumstedt i spetsen agerade ”skådespelare”. Hösten 2009 var Johan Ruhe en ganska okänd figur inom svenskt sportfiskefilmande. Första gången han fångade fisk via digitalkameran var 2007.

Våren 2011 var JR ånyo ”on location” med kameraman och crew. Herr Ruhe var glad i hågen då han hade fixat kontrakt med TV4 Sport om en serie sportfiskeprogram med arbetsnamnet Fina Fisken. Flugfiske efter gädda stod på programmet.

Tjejerna Emma och Sara höll i spöna. Flugfiskeexperten Niklaus Bauer var med som sakkunnig. Johan Ruhe ”himself” var programledare.

Sveriges Sportfiske – och Fiskevårdsförbund

Exempel på andra storfräsare som fiskat i Gäddsjön är Sportfiskeförbundets ordförande Joakim Ollén, Sportfiskeförbundets Generalsekreterare Stefan Nyström och Sportfiskarnas trotjänare Evald Ingerhed.

Nämnda trio blandade högt och lågt med metoder och beten. Evald fångade sina gäddor med en ca 40 cm lång jättevobbler i linändan.

Stefan Nyström kastade med flugspö och landade 17 gäddor på enkelkrok dressad med hår och fjäder. Med flugfångad gädda i famn kunde Stefan beskådas i Napp och Nytt 2011 där fisket i Gäddsjön beskrevs.

”Båtplassene med et flott litet hus. Det var et utrolig miljø”

Erik ”Pikewallis” Walmann, en av Norges mest kända gäddfiskare skrev med anledning av sitt besök i Gäddsjön följande; ”Båtplassene med et flott litet hus. Det var et utrolig miljø. Båten var helt OK med matter, og avkrokings utstyr. Vannet var passe stort, det gjorte at man fikk fiske vannet av på en grundig måte. Langt og smalt, med fine viker og fine kanter som fisken ofte ble tatt på. Fisket mente de andre var litt trøkt men med mine 11 fisker så var jeg i hvert fall utrolig fornøyd. Område, sjøen, hotellet, maten og menneskene får terningkast 6”

 

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4.

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

 

Del 3 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 3.
På djupet med Dr Depht
Fisketekniskt sett är den cirka 20 hektar stora Gäddsjön ett lättfiskat vatten där även nybörjare brukade få napp. Som ett led att lära känna sjöns bottentopografi gjordes i juni 2009, med hjälp av ett på den tiden toppmodernt kombiinstrument med ekolod, GPS och kartplotter en djupkartering av vattnet. Inspelade positions- och djupdata lagrades på ett minneskort. Efter avslutad mätrunda pluggades kortet in i datorn hemma på kontoret och därefter bearbetades loggad data i Dr Depth djupkarteringsprogram. Vips dök en djupkarta upp på dataskärmen som visade att Gäddsjön har ett medeldjup på fyra meter och åtta meter som djupast. Inga grynnor eller markerade djupkanter hittades. Sjöns utseende kan enkelt beskrivas som en kilometerlång, lätt böjd banan som placerats i väst/ostlig riktning med en medelbredd på något över två hundra meter. Sjön är kantad av vass, näckrosor samt en och annan uppstickande strandsten.

Per Pelin mannen bakom Dr Depht
Djupkarteringsprogrammet Dr Depth togs fram av västkustbon Per Pelin. Upprinnelsen till Dr Depth härrör från tidigt 2000-tal då Per på allvar fattade tycke för havsfiske över vrak. Vrakfiske är ett precisionsfiske och ju noggrannare positionsangivelserna man har till bottenplatserna där vraken ligger desto effektivare blir fisket. Datan från GPS och
ekolod borde kunna samköras och på så vis tas tillvara på ett bättre sätt, tänkte tekniskt kunnige Per och började därför skissa på ett sådant program. Dr Depth version no.1 lanserades 2006. I dagsläget (läs 2020) är djupkarteringsprogram (ursprungligen Dr Depth) standard i de allra flesta kombiinstrument. Djupkartan visas numera i realtid på skärmen vart efter sjön scannas, sk. AutoChart Live

Gäddorna fanns mestadels utspridda runt hela sjön, allt från helt strandnära till djupare frivatten. Men ibland då en hård vind skummade vågorna hände det att sjövargarna följde vinden och stimmade sig i en vik eller utmed vindpinad strandsträcka. Vid sådana tillfällen högg det friskt om betesvalet var det rätta. Betets djupgående, rörelse och färg samt i vilken fart det fiskades hem var viktiga parametrar.

Från islossning och fram till midsommartid då vattentemperaturen var på uppåtgående funkade jerkbaitfiske ypperligt. Vid tillfälliga bakslag i skepnad av kylslaget vårregn fungerade skeddrag, spinnare och jiggar bättre. Skeddragen Atom 35 gr. silver/blue och UTÖ 35 gr. BGL var måste-beten hela säsongen. Att ha ett skeddrag på tafsen var vissa dagar skillnaden mellan sträckt lina eller slak rev. Sammanfattningsvis kan berättas att alla som fiskade i Gäddsjön fångade fisk, förutom en av Sveriges mest kända gäddfiskare som nollade.

En egen Gäddsjö, varför?
Främsta anledningen att starta upp Gäddsjön var för att se om det gick. Ingen hade gjort något liknande tidigare, åtminstone inte vad vi kände till. Även en viss lönsamhet fanns med i kalkylen. Att starta upp projektet var inte så enkelt som att ”bara” plocka gäddor ur Vänern med fritt fiske för vidare färd till Gäddsjön. Nej, det var både tålamodskrävande, arbets- och kostsamt.

Gästerna alltid i fokus
Redan på planeringsstadiet besannades våra aningar att självutnämnda gäddexperter skulle ta ton och ifrågasätta projektet. En kändisguide i vår bekantskapskrets sa vid ett tillfälle till Petter Larsson följande: ”Petter, du är ju ingen gäddfiskare och vet inget alls om storgäddfiske”. Petter svarade: ”Helt sant, jag kan inget om gäddfiske, men å andra sidan är det inte jag som ska fånga gäddorna i Gäddsjön, utan det är våra gäster”

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 3.

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2 – Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012

Del 2.
Vänergäddorna fångades i storryssjor

Yrkesfiskare Blom med hemmahamn Brommösund, Torsö försåg oss med vuxna Vänergäddor med instegsmåttet 85 centimeter och längre. Under de fem säsongerna (2008-2012) som Gäddsjön existerade levererade Herr Bloms företag, Götene Fisk HB snudd tre ton gädda. Gäddorna fångades i storryssjor under våren i Mariestadsfjärden, Mariestad. Vattentempen vid fångsttillfällena brukade pendla mellan sex till åtta grader.

En storryssja är precis som det låter, alltså stooor – inte att förväxla med en liten gäddryssja. Storryssjan är försedd med långa ledarmar som vetter mot land. Armar som leder fisken mot och in i ett s.k. fångsthus, placerat på djupare vatten. Fångsten vittjas levande med håv. Fisk som inte ska behållas släpps oskadd åter.

Mariestadsfjärden var som sagt området som tullades på gäddor alla fem säsongerna. Trots att nästan tre ton gäddor fångades under några få år kunde inte minsta antydan noteras att gäddbeståndet fått sig en knäck. Nej, storgäddorna stimmade sig som vanligt i ryssjorna. Gäddorna hölls pigga i vattenfyllda kar ombord på yrkesfiskarbåten. Väl i hamn flyttades de över till tank/ar på en liten lastbil och släpkärra. Fisktankarna syresattes under transporten till utsättningsplatsen. I samband med avfärden toppades varje tank med cirka 30 liter krossad is för att kyla vattnet ytterligare. Målet var att alla gäddorna skulle överleva bilfärden. Gäddorna stuvades tätt i tankarna, typ som packade sillar. Inte en enda gädda dog under transport. Noll dödlighet! trots att syrgasen vid ett tillfälle, cirka två mil från utsättningsplatsen, tog slut. En udda grej dock. Gäddorna uppvisade inte sällan tecken på åksjuka!

Inför smygstarten våren 2008 hade Gäddsjön laddats med 400 kilo gädda á 30 kr/kg plus moms. Lägg därtill kostnader för transporter sträckan Torsö/Gäddsjön (34 mil t/r) landade kalaset på cirka 20 000 kronor. En ekonomisk chansning med tanke på att ingen visste om gäddorna skulle klara miljöbytet från innanhav till skogssjö. Testfisken visade dock att gäddorna klarat sig då huggen duggade tätt.

Fokus säsong 2008 var, förutom några testfisken, att rusta båtarna, fixa båtlänning, dona med bryggor samt marknadsföring plus annat smått och gott. Skarpt läge blev det först våren 2009. Inför premiären hade ett rejält gäng med nya gäddor, där de längsta mätte 120 centimeter sjösatts.

ABU Garcia Svängsta först ut

ABU Garcia Svängsta VD Jan Sjöblom, Försäljningschef Olle Lidesjö samt ett halvdussin säljare blev officiellt (8 maj 2009) först ut att blöta sina drag i Gäddsjön. Det åtta man starka gänget hade dagen innan anlänt till Värdshuset i Brevens Bruk för ett internt säljmöte. Ett första hårdtest av boende, mat och konferenslokal fick med beröm godkänt.
Vid niohugget, efter att gänget äntrat båtarna för vidare roddtur ut på blankt vatten, var det dags att börja kasta med spö och spinna.

I den lilla viken alldeles utanför båtlänningen, i närheten av ett i vattnet nedrasat träd, fångades första gäddan, en firre på dryga 90 centimeter. Efter att premiärgäddan lösgjorts från vasst stål och släppts levande åter signalerade ytterligare ett båtlag fast fisk. Och på den gäddvägen var det tills det var dags för en gemensam lunch på land vid bykstugan. Mätta och belåtna återvände sedan manskapet till ekorna igen för ytterligare några timmars spöfäktande. Vid fyrahugget avslutades fiskedagen och mungiporna bland de fiskande var då minst sagt uppåt. Herrarna från ABU hade via sitt fiskekunnande visat att uttrycket ”de längsta med grejor från Svängsta”, helt klart hållit streck med råge denna dag. Hela 115 gäddor hade mätts in, och många av dessa var så kallade 100 klubbare.

Del 1. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 2.

Del 3. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 4. Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

Del 5.Berättelsen om Gäddsjön 2008-2012->

”Fria” kräftfisket i Vättern begränsas 2020 till tre veckoslut

Pressmeddelande; ”Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har skärpt reglerna för signalkräfta, vilket är ett krav enligt EU-gemensamma regler för att fortsatt kunna fiska arten i Sverige. Reglerna gäller fiske, transport och försäljning av signalkräfta inom ett nytt hanteringsområde. Reglerna justerar även allmänhetens fiske i Vättern från fem till tre helger och fångstbegränsning införs. Dessutom införs ett minimimått på 10 cm vid fångst i hela landet. De nya reglerna gäller från den 1 januari 2020”.

Läs pressmeddelandet här->>

Vättern – Sverige mesta kräftfiskesjö
Vättern är den sjö i Sverige som det fångas allra mest signalkräftor. Det var i slutet av 1960-talet som signalkräftan introducerades i innanhavet. Under 1700-talet ska det faktiskt funnits flodkräftor i Vättern. ”Hwilka är wäl stora, men mycket magra” Redan i mitten av 1800-talet saknades de.

Signalkräftans framfart i Vättern är sedan mitten av 1990-talet väl känd. Det för allmänheten sk. fria kräftfisket som varit fem veckoslut i augusti/september har satt sjön på svenska kräftkartan med eftertryck.

Hav och Vatten inför dock nya regler 1 januari 2020 och begränsar det ”fria” kräftfisket i Vättern till tre veckoslut samt att fångstmängden i fisket begränsas till 60 kräftor per fiskare och dygn.

Yrkesfisket fångster i Vättern uppgavs 2018 till 102 ton. (2019 års siffror ännu inte publicerade) Hur stora fångsterna är gällande ”fria fiskare” är oklart då krav på fångstrapport inte finns.

Regnbågsodling i Vänern under luppen!

 

Under några år, sommar som vinter, har en ”läckande” fiskodling vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern lockat horder med fiskare att dra dit för att hiva och dra regnbåge i mängd. Hur många ton regnbåge, små som stora, som sluppit loss ut i nämnda Vänervik under senare år är oklart. Det har och är inte ovanligt att fiskare som sjösatt sitt bete i närheten av kassarna fångat tvåsiffriga tal med ”bågar” vid ett och samma tillfälle.

Regnbågarna som fångats på agnad krok har inte uppvisat några påtagliga sjukliga tecken, förutom typiska odlingsskador såsom naggade fenor. Nej, fisken har över lag varit trind och fin samt som tillagad smakat gott på tallriken. Om man däremot tagit en titt ned i odlingskassarna har läget inte varit lika muntert, vilket ingressbilden ovan visar.

En dagsaktuell koll visar att den fisk som går kvar i kassarna uppvisar tydliga tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner på väg att duka under. Hälsoläget för fisken i kassarna har av privatpersoner påtalats för ansvariga myndigheter vid ett flertal tillfällen, exempelvis att Länsstyrelsen måste agera för att få stopp på djurplågeriet.

Redan 2017 var nämnda odling i blåsväder och fick då av Länsstyrelsen i Västra Götaland restriktioner att leverera fisk. Myndigheterna har således varit odlingen på ”spåren” under ett antal år. Även Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med det så kallade ”Smoltmötet” (22 feb. 2017) som tog upp sjukdomsläget på fisk i Sverige där Vänern ingår uttryckt sitt ogillande om ovan nämnda kassodling genom att kalla den för ”Kass Odling”. Trots att odlingen varit under luppen i flera år har verksamheten fått fortgå! Måhända kommer det att bli förändringar i framtida odlingsverksamhet då anläggningen så sent som fredagen den 8 februari inspekterades av Fiskerikonsulent Fredrik Larsson och Veterinär Jorge Pena från Länsstyrelsen Västra Götaland. Fiskodling ingår under djurhållning och djur som hålls i fångenskap ska till det yttersta leva ett drägligt liv och inte vanvårdas. Nämnda herrar kommer nu att  koppla in en jurist på Länsstyrelsen och arbeta vidare. Fortsättning följer….

Läs! Regnbågen vår mest betydelsefulla sportfisk