outdoor.se
Online-rapporter från våra samarbetspartners

Till sidans topÅke Dalberg beten fiskfångare från förr

11 april 2017 kl 13:17 av Björn Blomqvist

Åke Dalberg ÅD vobbler river runt wamp spook teddy bonzo isabella pike jr betestillverkare sverige whiskybug samla gamla beten drag outdoor björn blomqvist

I början av 1900-talet startade viss produktion av drag i Sverige med förebilder från bl.a. England och USA. Svensk design förekom också och sedan mitten av förra seklet har ABU Svängsta-beten exempelvis fått fiskekorgen att svämma över. Även företaget Arjon med hemort Malung tillverkade egna vobbler, skeddrag och spinnare under många år ända fram till mitten av 1970-talet då företaget gick i graven.

Storhetstiden gällande beten producerade i Sverige var under 1950- och 60-talet. Det var i denna veva (tidigt 50-tal) som Åke Dalberg med rötter från Borås trädde in på dragtillverkararenan med en diger kollektion ÅD-beten. Vobbler, skeddrag, spinnare samt balansare, flugor mm. Några slog och blev storsäljare med den tidens mått mätt andra blev floppar. Det betydde inte att ÅD-dragen var dåliga fiskfångare. ÅD var exempelvis mycket tidigt ute att tillverka jiggar till kustspinn efter torsk (ÅD räkan) och även lättare jiggar (Whiskeybug) till ädelfisk och abborre. Det är över 50 år sedan ÅD slog igen ”butiken”.

Åke Dalberg whiskeybug whiskeybugen ÅD jigg ÅD räkan

Till sidans topVild regnbåge leker om våren

10 april 2017 kl 15:39 av Björn Blomqvist

1 vild regnbåge i sverige regnbågslek regnbågsöring outdoor Björn Blomqvist
Vild regnbåge född i liten bäck med kristallklart vatten.

Det är vår och den lilla bäcken forsar fram över grund grusbotten. Två regnbågar, en hona och en hane har tagit plats över en grusbank för lek. Med bestämda stjärtviftningar mot botten täcker honfisken den i lekgropen nyss befruktade rommen med grus. Proceduren upprepas gång efter annan.

Historisk tillbakablick regnbåge
I slutet av 1800-talet via bruksägaren och sportfiskaren Conrad Hammarströms försorg kom den första sändningen av ögonpunkterad regnbågsrom till Sverige. Regnbågsrommen hade hämtats i Tyskland och lades in för kläckning i den jämtländska fiskodlingen Äggfors. I början av 1900-talet hade ”svensk” regnbåge satts ut i ett 100-tal vatten. Till en början antogs att regnbågen skulle reproducera sig i svenska vatten. Ganska kvickt konstaterades att så inte var fallet. Lyckad regnbågslek skedde i sällsynta undantagsfall. Däremot att driva fram regnbåge i odling till matfisk var den ypperlig.

Put & Take i Sverige
I mitten av 1950-talet togs fiskgiftet rotenon till Sverige. Rotenon pytsades ut i mindre sjöar och tjärnar och gjorde slut på småsjöarnas inhemska fiskbestånd. Efter denna manöver släpptes odlad regnbåge ut i de preparerade sjöarna. Vips var det svenska put-and-take-fisket fött. (att använda rotenon är numera förbjudet) Regnbågen har i dagsläget en mycket framträdande plats som sportfisk samt påtaglig inkomstkälla för redskapsbranschen plus genererar miljoner i fiskekortsintäkter.

Undertecknad mötte regnbågen för första gången i mitten av 1960-talet. På den tiden var informativa artiklar som handlade om regnbåge en bristvara. Genombrottet kom i Fiskefrämjandets årsbok 1968 där Regnbågen hade utsetts till det årets märkesfisk.

3 vild regnbåge i sverige regnbågslek regnbågsöring outdoor Björn Blomqvis

I en rad artiklar skildrades regnbågen både som biologisk företeelse och sportfisk. Professor Gunnar Svärdsson, förmodligen vår främste kännare av regnbåge på svensk botten, var en av författarna. På ett tjugotal tätt skrivna sidor beskrev herr Svärdsson livfullt regnbågens liv och leverne.

Självreproducerande svensk regnbåge
2 vild regnbåge i sverige regnbågslek regnbågsöring outdoor Björn Blomqvis

Avsnittet som handlade om självreproducerande svenska bestånd lästes med stor behållning. Svärdsson berättade att regnbågen har stora svårigheter att bilda självreproducerande bestånd i Sverige. Men, att det trots allt hade förekommit reproduktion vid några enstaka tillfällen. ”Ett sådant lyckat vilt regnbågsvatten är Dammbäcken som rinner fram i närheten av Hedemora. Regnbågarna kom lösa i Dammbäcken år 1927 och har sedan dess levt kvar där, utan några som helst utsättningar. Genom fiskmästare Halvarssons försorg insamlades på 1960-talet även en del rom från de 150-200 gram lätta regnbågarna i Dammbäcken. Rommen kläcktes fram vid Kälarnes fiskodling i Jämtland. De vilda fiskarna visade sig dock växa betydligt sämre än den starkt inavlade vanliga regnbågen. Det oaktat har regnbågen från Dammbäcken sitt stora intresse och värde som avelsmaterial. Den lilla bäcken bjuder säkerligen på ovanligt gynnsamma förhållanden, bland annat tycks öring och gädda saknas, men att det är svårt att undgå intrycket att viss ärftligt underlag för överlevnad i fritt vatten måste ha funnits, av en slump, hos de ursprungliga fiskarna 1927 och att sedan dessa anlag oupphörligt stärkts under 40 års naturligt urval”.

Vilda regnbågar i Skaraborgska vatten
4 vild regnbåge i sverige regnbågslek regnbågsöring outdoor Björn Blomqvis

Målet att hitta ett eget vildvatten med regnbåge började. Antog att min hembygd i Skaraborg var en bra plats för vild regnbåge. Hade läst att regnbågen trivs i kalkhaltigt strömmande vatten. I Skaraborg finns det ett flertal sådana vatten, och historiskt sett hade det sedan femtiotalet pytsats ut tonvis med regnbåge i regionens vatten. Exempelvis hade det vräkts ut åtskilligt med regnbåge i innanhavet Vättern. Regnbågsreproduktion i en del bäckar kring Vättern, där utsatta regnbågar vandrat upp för lek hade konstaterats.

I början av 1980-talet, efter många års letande fick jag äntligen nys på vild regnbåge. Regnbågarna huserade i ett av källflödena tillhörande ån Tidans vattensystem i en gammal kvarndamm med kristallklart vatten. En bäck flödade igenom dammen. I slutet av 1970-talet hade ett fåtal vuxna kilotunga odlade regnbågar släppts ut i dammen. Redan våren därpå hade kvarnägaren lagt märke till hur regnbågarna lämnade dammen och simmade upp i bäcken och plaskade! Han förstod inte alls varför de gjorde detta. Inte förrän en ung grabb några år senare i inloppet till dammen metade upp några små regnbågar hajade ägaren vad som måste ha hänt. Regnbågarna hade lekt! Några små ”bågar” hade inte släppts ut. Bevisligen måste fisken ha reproducerat sig av egen kraft.

Försökte få ett hum om varför regnbågen lyckades reproducera sig på denna i människors ögon oansenliga plats. Inledde med att ta vattenprover som analyserades på laboratorium. Vattnet visade sig vara basiskt med ett ph-värde över åtta. Inga gifter hittades, åtminstone inte vid provtillfällena. Vattnet håller ett högt ph-värde. Detta gäller även om våren då många andra vattendrag ”normalt” brukar drabbas av så kallad surchock. Orsaken till bäckens alltid höga ph-värde härleds till dess källflöden från bergrund av kalkstens-skiffer. Ytterligare att vattentemperaturen i bäcken är jämt, sommar som vinter. Kallt bergsvatten. I värsta värmeböljan sommartid händer det att vattentemperaturen sticker iväg upp till elva grader! Bara i sällsynta vinterkalla fall fryser den lilla dammens vattenspegel till is.

Nedströms kvarndammen finns ett bestånd av bäcköring sedan urminnes tider. Men, i själva kvarndammen och i bäcken uppströms dammen finns endast förvildad regnbåge. Efter att de kilotunga ”originalregnbågarna” dog ut för i runda tal 40 år sedan har avkomman klarat sig själva utan mänsklig inblandning, typ påspädning av nya fiskar. Förutsättningarna för lyckad lek på denna plats 1. Basiskt vatten. 2. Jämn vattentemperatur året om. 3: Damm och bäck är i avsaknad av konkurrerande fiskarter.

Tufft liv
De vilda bågarna har fört ett hårt liv genom åren. Snustorra sommardagar har bevattningspumpar länsat bäcken på sitt mesta vatten. Vid något enstaka tillfälle har det hänt att en närbelägen bondgårds urinbrunn svämmat över och urin runnit ner i dammen. Under en period klampade kor omkring på regnbågarnas lekbäddar. Leksträckan är cirka 50 meter kort med några få markerade lekplatser. Kvarndammen där populationen av regnbågar i olika åldras samsas är ungefär 30 x 50 meter med ett maxdjup på halvannan meter. Ett litet vatten är lika med småvuxen fisk. De vilda regnbågarna blir därför sällan tyngre än halvkilot. Trots sin ringa storlek blir de könsmogna och för arten vidare. Leken sker i månadsskiftet i början av april vid en vattentemperatur 6-8 grader. Dess lekvanor överensstämmer med öringens, men med den uppenbara skillnaden att regnbågen är vårlekande.

5 vild regnbåge i sverige regnbågslek regnbågsöring outdoor Björn Blomqvis

Världsrekord regnbåge 21,75 kg
Världsrekordet, en rymling lyder på 48 lbs (21,75 kg) och fångades september 2009 i Lake Diefenbaker, Kanada på spinnfiske. Världsrekordfisken var en triploid fisk, vilket betyder att den hade framställts genom att romkornet chockats med förhöjd temperatur eller högt tryck efter befruktning. Den triploida fisken har tre kromosomuppsättningar mot normalt två. Motivet att odlingsvägen producera triploider är att det ska ge förbättrad tillväxt och sterilitet. Fördelen med steril fisk påstås vara att man minimerar potentiella miljöproblem med fisk som används i fria vatten eller matfiskodling.
Svenska rekordregnbågen, en 14,16 kilos fångades i Börtnan, Jämtland den 9 maj år 2000 på spinnmete agnad med pellets av Johan Handler, Åsarna.

Till sidans topFler fettfenor i Vänern…

03 april 2017 kl 12:01 av Björn Blomqvist

fettfena-vild-lax-öring-klarälven-klarälvsfisk-outdoor_se-björn-blomqvist

Intakt fettfena är ett synligt tecken på att Vänerlaxen alt. öringen anses som vildfödd. Fångar man vildfisk ska den släppas åter enligt lag, oavsett längd/vikt och även som död i sämsta fall. Laxfisk som har klippt fettfena (odlad) med minimåttet 60 cm får däremot behållas. Lagliga laxfångster i Vänern baseras fullt ut på utsättningar av odlad sättfisk där fettfenan klippts. Vårfisket 2017 har enligt rapporter/hörsägen mängder, eller åtminstone osedvanlig många fettfenefiskar fångats, alltså vilda fiskar.

laxfiske vänern trollingfiske klipp fettfenaSalmonseeker.se petter larsson fiskeguide vänern

Fiskeguide Petter Larsson (bild ovan)  med släpfiskerfarenhet sedan tidigt 1990-tal är en i raden som senaste tiden krokat/returnerat stora som små fettfenefiskar, alltså vilda.

Tio godkända utan fettfena i baljan och 15 vilda över 60 cm i retur.

Petter har sedan premiärturen i mars 2017 genomfört 11 trollingpass med resultatet tio godkända blankfiskar utan fettfena över 60 cm i baljan. Antalet vildfiskar i retur med intakt fettfena och över mått 60 cm är 15 stycken plus ytterligare dussinet små fettfenefiskar. Fångststatistiken talar sitt tydliga språk, åtminstone i Petters fall, han har kört fast fler vildfiskar än odlade fiskar.

Ibland uppstår huvudbry vid fångst av laxfisk, något som Petter med gäster hade söndagen den 2 april 2017 vid Brommöbankarna. En Gullspångslax ca 3,5 kg som hade skador som eventuellt kan härledas till odling nätades.

odlingsskador odlad gullspångslax med fettfena

GL-fisken saknade vänster bröstfena (se bild ovan) samt hade en liten knäck på ryggfenan. Dess fettfena var däremot intakt som ett tydligt tecken på att fisken var vildfödd. Gullspångaren släpptes levande åter. Enligt sakkunniga händer det att vild fisk får skador i naturen och inte bara i odlingskar. Inom odlingsverksamheten klipps aldrig bröstfenan bort.

Odlingarna kollas regelbundet att fettfenorna kapats och hälsostatus på småfiskarna är god innan utsättning tillåts. Inte ens en promille av tusentals och åter tusentals fiskar som kollats har intakt fettfena konstaterats. Däremot har vid något enstaka tillfälle lite dåligt klippta fettfenor noterats. Odlingarna gör som de blir tillsagda av myndigheterna. Det är myndigheterna som godkänner sättfisken och det är till dessa man bör vända sig, exempelvis till Länsstyrelsen i Värmland för frågor, beröm och klagomål.

Nej, det tjuvsläpps inte odlad fisk med intakta fettfenor. Fakta i fettfenfrågan är däremot att under senare år har rekordstora mängder lekfisk av stammarna Klarälvslax (KL) och Klarälvsöring (KÖ) fångats i Forshaga för att därefter via lastbil transporterats upp till Klarälvens norra del för att leka i det fria.

Inte sedan 1920-talet har flödet av lekfisk uppströms varit så stort som under de senaste åren, vilket i sin tur genererat hundratusentals utvandrande småfiskar till Vänern. Däri ligger svaret varför fettfenorna ökat i antal.

Ökningen av vildfisk gäller främst Klarälvsstammar (KL & KÖ) och inte lax/öring av gullspångstyp. Medelvikten på lekvandrande Klarälvslax är 3,6 kg och Klarälvsöring lättviktiga 1,7 kg. Naturligtvis finns det en och annan större Klarälvsfisk än ovan angivna vikter. Över lag är dock Klarälvsstammarna av lättviktigare format än Gullspångsfisken. Statusen på de vilda stammarna av Klarälvsfisk går bevisligen mot det bättre, vilket säkerställd statistik visar i antal återvändande vilda fiskar till Klarälven, Forshaga.

Vild, självreproducerande gullspångsfisk är däremot sällsynt i Vänern och hör hemma/leker (ca 50-60 lekgropar/år) i Gullspångsälven och inte i Klarälven. Därmed inte skrivet att antalet Gullspångsfisk inte ökat något under senare år. Det finns inga helt säkra uppgifter om antalet utvandrande smolt från Gullspångsälven.

Man kan förvänta en högre andel av fettefenefiskar i Vänern de närmsta åren om utsättningarna av odlad fisk ligger på samma nivå eller minskar som under senare år. Fakta visar att utsättningstalen av tvåårig sättfisk direkt i sjön (läs Vänern) har minskat under senare år. Erfarenhetsmässigt vet man att en hög numerär av tvåårig sättfisk (ca 100 gr st.) av bästa kvalité som pytsats ut i Vänern har gett goda återfångster till bl.a. trollare.  Däremot hur återfångsterna blir från utsättningarna av ettårig fisk i sjön är inte klarlagt.

Från det att ett tvåårigt smolt hamnar i sjön till att den blir fångstbar (minimått 60 cm) tar det cirka två och ett halvt år. Tvåårig smolt som sattes ut våren 2015 (44 200 st) kommer således in i fisket på allvar under senhösten 2017. Just nu är det 2014 års utsättning av 63 189 tvåårig smolt med inslag från 2013 som det tullas av. Utsättningar av laxfisk är en färskvara och kommer redan efter några få år i sjön visa om de varit lyckade eller ej. Minskade utsättningar av odlad fisk samtidigt som det är uppåtsiffror för vildfisk kan bara bli ett = färre laxfiskar i baljorna för dem som gillar att klubba fisk.

utsättning-av-lax-öring-vänern-sättfisk-smolt-trollingfiske-laxfond-vänern-fortum-sävenfors-fiskodling-em-lax

Till sidans topSipp Wipp en huggmagnet till Vätterns storgäddor

01 april 2017 kl 12:11 av Björn Blomqvist

Sippa Lures Sipp Wip vobbler gäddfiske vättern homemade lures pike micke carlsson björn blomqvist outdoor

I samhället Olshammar som ligger alldeles invid Vätterns strand i sjöns norra skärgård bor Micke ”Sippa” Carlsson, en idog gäddfiskare tillika händig betestillverkare. Betena som Sippa tillverkar testfiskas noggrant innan han vågar gå i god för att de funkar att locka gädda med. Det är i runda slängar tio år sedan flisorna började ryka i garaget. Undertecknad köpte en av Sippas första skapelser, ett tailbete som jag gav namnet Pallen då materialet kapats från en lastpall. Karriären inleddes som träsnidare för att sedan under några år landa i gummiträsket. Fiskliga mjukbeten-> som bl.a. gett honom en 13,4-kilos gädda i topp. Sedan något år filar Sippa träbeten igen.

hemmagjort gäddbete sippa lures olshammar vättern micke carlsson gäddfiske outdoor björn blomqvist

Sipp Wipp är en av de mest spännande nyheterna och infiskad. En storvobbler med längd 30 cm och vikt ca 120 gram. Kroppen är gjord av ek med infäll sked av plexiglas i dess nos. Wippen är flytande men blir svävande med en ”dot” som vikt. Sipp Wipp finns i 15 färger och är extremt farttålig med en vaggande/rullande gång i farten från låga 0,9 till snabba 3,0 knop. Beten från Sippas händer-> är som gjorda till att fånga storgäddan med.

betestillverkare Sipp Wip made by sippa lures pike lake vatten sweden spring 2017 micke carlsson olshammar vättergädda

Till sidans topKlimatförändringar hotar ekosystemet i Vättern

28 mars 2017 kl 11:39 av Björn Blomqvist

Vättern klimathot mikroplast röding dricksvatten fritid outdoor björn blomqvist

Hav & Vatten ”I flera år har debatten rasat om planer på gruvdrift och försvarets övningsskjutningar vid Vättern. Nu tornar nya hot upp sig mot en av Sveriges viktigaste dricksvattentäkter. – Klimatförändringarna kommer att förändra hela detta kallvattenekosystem som har varit mer eller mindre oförändrat sedan inlandsisen drog sig tillbaka, säger Måns Lindell på Vätternvårdsförbundet i tidningen Hav & Vatten-> Måns Lindell varnar för att en varmare Vättern även kan slå hårt mot djur- och växtliv i sjön, till exempel rödingen. Forskare vid Örebro universitet har i en pilotstudie sett att halterna av mikroplaster ligger tio gånger högre i Vättern än i Östersjön. Mikroplaster är små plastpartiklar som lossnar från exempelvis bildäck, fleecetröjor och rengöringsprodukter”.