Vänergäddan hullinglös men inte uddlös

Det tävlas i gäddfiske som aldrig tidigare. Fiskefajter utkämpas i alltifrån sydliga brackvatten och mäktiga innanhav till djupa sjöar vid polcirkelns rand. Vänergäddan med Mariestad som hemmahamn är en i den långa raden av tävlingsarenor och anses på goda grunder i seriösa gäddfiskekretsar som Sveriges bästa och ledande gäddfisketävling.

I jämförelse med andra svenska gäddfisketävlingar står Vänergäddan i en längd för sig i förhållande till antal deltagande lag och tävlingstid. Kalla fångstfakta talar sitt tydliga språk, att Vänergäddan helt enkelt är Sverigebäst!

Inför 2018 års batalj funderade tävlingsledarna Per & Patrik på vilket vis Vänergäddan skulle kunna snäppas upp ytterligare. Det var inte tal om att låta tävlingen växa i antal deltagande båtlag. Ej heller att utöka tävlingstiden från endags till tvådagars.

Tankegångarna gled in på gäddornas väl och ve. Det är ju faktiskt gäddan som är själva produkten i tävlingen. Efter en stunds funderande tog duon ett historiskt beslut; Vänergäddan skulle bli Sveriges första hullinglösa gäddfisketävling.

Därför är Vänergäddan bäst i Sverige
1. Det finns gott om gädda i tävlingsområdet, vilket är en förutsättningen för fina fångster.

2. Tävlingen genomförs en dag i mitten av maj, dryga månaden efter att gäddorna lekt och åter är i god kondition.

3. Tävlingen är endags parat med ett begränsat antal deltagande båtlag. Under cirka åtta timmars effektiv fisketid hinner man helt enkelt inte rycka i speciellt många gäddor förrän det dags att åka iland.

4. Vattentempen ligger normalt runt 10-12 grader, vilket inverkar positivt på gäddornas överlevnad efter återsläpp. Varmare vatten i kombination med en utdragen fajt rekommenderas ej. De större exemplaren är känsligare än smågäddorna.

5. Hullinglösa krokar som enkelt lösgörs ur gäddans käft används. Då mindre gäddor eller dubbletter av redan fångade metergäddor sitter på kroken kan de lätt som en plätt skakas loss i vattnet utan att behöva tas ombord. Det man med säkerhet vet är att ju kortare tid en fisk exponeras ovan ytan desto högre överlevnad.

Läs artikel Hullinglös gäddtävling Vänergäddan->

KFFF frågar – Vad får vi för pengarna, egentligen?

Karlsborgsortens Fiske och Fiskevårdsförening (KFFF) höll fredagen den 15 mars 2019 informationsmöte under temat ”Har laxfisket i Vättern en framtid?”. Nämnda förening har sedan 2013 arrangerat Laxcup Vättern med hemmahamn Karlsborg. Laxcup Vättern hade premiär i november 1991. Under laxcup-resans historia har tävlingsledningen skiftat. Sedan 2007 har intäkterna från Laxcup Vättern varit den mest betydande bidragsgivaren till insamlingsstiftelsen Mer Lax i Vättern. MLiV bildades vårvintern 2003 för att i viss mån ”rädda” laxutsättningarna, vilket nödvändigtvis inte är detsamma som att förbättra laxfångsterna. MLiV har troget slussat bidragen vidare till i huvudsak finansiering av sättfisk i skepnad av små Gullspångslaxar. Under MLiV tidiga år var det Länsstyrelsen som skötte upphandlingen av sättfisk, kontroll av odlingar och administrativa göromål mm. Sedan 2015 är tågordningen dock en annan, ty då gjorde Sportfiskeförbundet entré på den sk. smoltarenan och antog bl.a. uppdraget upphandlingen av sättfisk mm. Över en natt blev på så vis sättfisken 25 procent dyrare då de belades med moms från att tidigare ha varit momsbefriade.

KFFF gav inte tappt utan har till utsättningarna 2015-2018 matat in cirka 200 000 kronor till MLiV. Återkopplingen från MLiV och Sportfiskeförbundet har enligt KFFF däremot varit näst intill obefintlig! Klubbledningen, med ordförande Stefan Åberg i spetsen, tog därför i december 2018 beslutet att tillfälligt frysa innestående (ca 110 000 kr) medel för att om möjligt få svar på frågan ”Vad får vi för pengarna, egentligen?”

Även funderingar kring varför all sättfisk sedan 2009 spolas ut i sjöns sydvästra kant i Starbäcks hamn och inte sprids ut på flera platser runt sjön är för klubbledningen också ett frågetecken. Lägg därtill att laxfrågan i Vättern 2019 befinner sig i ett vägskäl, såsom att Gullspångslaxen i nuläget och ett antal år framöver kommer vara ett minne blott och ersätts med småvuxen Klarälvslax. Tidigast 2022 kan Gullspångslax åter bli aktuell som sättfisk.

Inför KFFF;s informationsmöte fredagen den 15 mars 2019 hade förutom laxfiskeintresserade även MLiV-folk och Sportfiskarnas Peter Belin bjudits in. Cirka 40 personer hörsammade inbjudan. Dock kom ingen från styrelsen i MLiV och/eller Sportfiskeförbundet. Oavsett ansvarigas bortavaro kunde en del intressanta fakta presenteras och som i någon mån rätade ut några av KFFF;s frågetecken. Fakta som inhämtats från Länsstyrelsens många genom åren gjorda undersökningar, typ återfångster av märkt fisk och vilka utsättningsplatser runt sjön som gett bäst återfångster.

De visar att utsättningar gjorda i norra delen av Vättern gett bättre återfångster än de i Starbäck. Även en sammanställning för utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018 presenterades. Lägg därtill historisk dokumentation i skepnad av bilder/fångstrapporter av de tyngsta fångsterna av Östersjölax, Gullspångslax och Klarälvslax gjorda i Vättern visades.

Sammanställning av utsättningar, kostnader och intäkter för Vättern åren 2015-2018.

76 958 Gullspångslaxar har satts ut Starbäcks hamn. Sättfiskarna har inklusive transport kostat 2 124 166 kronor (snittpris styck 27,60 kr).

Lägg därtill kostnader för utfört arbete av Länsstyrelsen162 975 kronor (styck per smolt 2,10 kr)

samt arbetskostnader utfört av Sportfiskarna 217 000 kronor (styck per smolt 2,80 kr), vilket sammantaget blir 2 504 141 kronor, vilket gör ett snittpris per smolt 32,50 kronor sjösatt och klart.

Stoppa blödning på gädda med bubbelvatten!

Stoppa blödningar i gälarna på en gädda med kolsyrat bubbelvatten, typ läsk. Funkar det?
Muskie Guide saves fish with a can of soda pop. The science-based trick that stops fish bleeding almost instantly
Se filmklipp->

Dödligheten vid C&R beror på många olika faktorer, typ luftexponering, djupt krokad, om fisken blöder, antal krokar på betet samt om fångsten föregåtts av hård kamp så att gäddan är utmattad att den har svårt att simma iväg av egen kraft.

Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem!

 

Forskare vid Umeå universitet i samarbete med kollegor vid Amsterdams universitet publicerade våren 2003 i den ansedda tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences intressanta rön om abborrarnas liv. Studien ger en första heltäckande förklaringen av dynamiken i tusenbrödratillstånd.

Gigantiska kannibaler driver dynamiken i sjöars ekosystem”

Forskare vid institutionen för ekologi och geovetenskap i Umeå undersökte sammansättningen av abborre samt djur- och växtplankton i en liten skogssjö i Västerbotten under åren 1992 till 2001. I den aktuella sjön fanns det under vissa perioder gott om tusenbröder, det vill säga abborrar som stannat upp i växten eftersom de inte fått i sig tillräckligt med näring.

Det finns många sjöar med tusenbrödratillstånd. Tidigare har man utgått från att det föds en ny årsklass som utvecklas till nya tusenbröder när de gamla tusenbröderna dör bort, säger Lennart Persson, professor vid Umeå universitet. I sådana fall skulle sjöarna ständigt bestå av tusenbröder. Men så är inte fallet. Umeåforskarna har nu visat att fisksamhället växlar mellan två olika faser. I den ena fasen dominerar några få gigantiska abborrar och årsyngel. I den andra fasen dominerar tusenbröder. Skiftet mellan de olika faserna påverkar hela sjöekosystemet ända ner till minsta lilla växtplankton. Biomassan hos växtplankton är exempelvis mer än dubbelt så hög under gigantfasen som under tusenbrödrafasen. Oberoende av ålder livnär sig abborrar på djurplankton även om årsyngel har den största effekten på djurplankton.

KANNIBALER

Större abborrar är dessutom kannibaler och äter gärna yngre abborrar. För att de äldre abborrarna ska få i sig så mycket energi som möjligt bör de unga offren inte vara alltför små. Tidigare modeller har inte tagit hänsyn till den energi som fisk, i det här fallet abborrar, kan utvinna via kannibalism. I artikeln i Proceedings of the National Academy of Sciences visar författarna empiriskt och med en modell att detta är av högsta betydelse för fisksamhällets dynamik. Genom kannibalism kan abborrarna under en fas bli väldigt storvuxna. Dessa gigantiska fiskar driver dynamiken i sjöekosystem.

När antalet äldre abborrar, kannibaler, är högt förorsakar de en stor dödlighet bland de unga offren. Men kannibalerna växer sakta och blir tusenbröder, eftersom de inte kan utvinna tillräckligt med energi då deras offer, abborrynglen, är väldigt små när de fångas. På grund av den höga kannibalismen finns det bara årsyngel under en kort period av tillväxtsäsongen. Trycket på årsynglets huvudsakliga föda, djurplankton, är därför låg, vilket i sin tur leder till att djurplankton kan trycka ned sin föda, växtplankton, till låga nivåer. Samtidigt är nyrekryteringen av abborre väldigt liten på grund av den höga kannibalismen. Dödligheten hos äldre abborrar kompenseras därför inte och antalet kannibaler minskar år för år. När tillräckligt många tusenbrödraabborrar dött bort förlorar de kontroll över sina offer, som därmed också överlever längre och blir större.

GIGANTER

De kvarvarande kannibalerna kommer därför att öka dramatiskt i storlek och bli giganter genom att äta av de stora årsyngeln. Även om de gigantiska kannibalerna bara är få till antalet ökar den totala fruktbarheten för några år framåt. Under den här tiden föds det alltså fler abborrar och dessutom överlever fler årsyngel. Ynglen konkurrerar då ut de ettåriga abborrarna, som svälter till döds, vilket sker eftersom årsynglet trycker ner den gemensamma födan, djurplankton, till väldigt låga nivåer. Detta leder i sin tur till en ökning av djurplanktons föda, växtplankton. Eftersom ettåriga abborrar konkurreras ut av årsyngel sker dock en mycket liten ny rekrytering till de gigantiska kannibalerna och efter ett antal år kompenseras inte dödligheten hos giganterna av den höga fruktbarheten per gigant. Antalet årsyngel minskar därmed, vilket i sin tur leder till minskad konkurrens för ettåriga abborrar, som därför överlever sitt andra levnadsår och bildar en ny stark årsklass av kannibaler. Denna starka årsklass kommer på grund av sitt stora antal att kraftigt kannibalisera på kommande års årsyngel och äter dessa då de är yngre och mindre energirika, varmed abborrbeståndet återigen kommer att domineras av tusenbröder.

Gammal abborre under luppen->>

 

Regnbågsodling i Vänern under luppen!

 

Under några år, sommar som vinter, har en ”läckande” fiskodling vid Forshemsviken, norr om Hällekis Vänern lockat horder med fiskare att dra dit för att hiva och dra regnbåge i mängd. Hur många ton regnbåge, små som stora, som sluppit loss ut i nämnda Vänervik under senare år är oklart. Det har och är inte ovanligt att fiskare som sjösatt sitt bete i närheten av kassarna fångat tvåsiffriga tal med ”bågar” vid ett och samma tillfälle.

Regnbågarna som fångats på agnad krok har inte uppvisat några påtagliga sjukliga tecken, förutom typiska odlingsskador såsom naggade fenor. Nej, fisken har över lag varit trind och fin samt som tillagad smakat gott på tallriken. Om man däremot tagit en titt ned i odlingskassarna har läget inte varit lika muntert, vilket ingressbilden ovan visar.

En dagsaktuell koll visar att den fisk som går kvar i kassarna uppvisar tydliga tecken på ohälsa. Där flyter död fisk med svamp samt fiskar som simmar upp och ner på väg att duka under. Hälsoläget för fisken i kassarna har av privatpersoner påtalats för ansvariga myndigheter vid ett flertal tillfällen, exempelvis att Länsstyrelsen måste agera för att få stopp på djurplågeriet.

Redan 2017 var nämnda odling i blåsväder och fick då av Länsstyrelsen i Västra Götaland restriktioner att leverera fisk. Myndigheterna har således varit odlingen på ”spåren” under ett antal år. Även Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) har i samband med det så kallade ”Smoltmötet” (22 feb. 2017) som tog upp sjukdomsläget på fisk i Sverige där Vänern ingår uttryckt sitt ogillande om ovan nämnda kassodling genom att kalla den för ”Kass Odling”. Trots att odlingen varit under luppen i flera år har verksamheten fått fortgå! Måhända kommer det att bli förändringar i framtida odlingsverksamhet då anläggningen så sent som fredagen den 8 februari inspekterades av Fiskerikonsulent Fredrik Larsson och Veterinär Jorge Pena från Länsstyrelsen Västra Götaland. Fiskodling ingår under djurhållning och djur som hålls i fångenskap ska till det yttersta leva ett drägligt liv och inte vanvårdas. Nämnda herrar kommer nu att  koppla in en jurist på Länsstyrelsen och arbeta vidare. Fortsättning följer….

Läs! Regnbågen vår mest betydelsefulla sportfisk